background preloader

Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande

Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande
Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter Sitt i en ring. Mina ord, dina ord Hitta en kompis Berättaren Hör vi ihop

https://kooperativt.com/2016/07/25/gruppstarkande-ovningar/

Related:  VärdegrundKooperativt lärandeVärdegrundLärande, teori o prakrikeliaug

Livets Lotteri - Rädda Barnen Var skulle du hamna om du föddes på nytt och hur skulle ditt liv se ut? Snurra på hjulet i Livets Lotteri så får du veta. Enligt statistiken har du bara 0,08 procents chans att födas i Sverige och du hamnar sannolikt i ett land med fler problem än där du vuxit upp. Livets Lotteri vill visa på hur olika situationen är för barn i världens alla länder. Struktur: Sekvenser – Kooperativt Lärande Ett sätt att strukturera ett ömsesidigt beroende mellan gruppmedlemmar och skapa positiva interaktionsmönster är att dela upp information i olika delar. Varje del av informationen ges då till olika elever så att de endast kan slutföra uppgiften genom att i en grupp kommunicera med varandra. Med hjälp av Struktur: Sekvenser ingår detta i själva uppgiften och eleverna kan bara lyckas med uppgiften om alla hjälps åt.

Steg 1 · Tillåtande klassrumsklimat » Retorik i skolan Enligt Quintilianus ska barnet få beröm och uppmuntran. Det får eleverna i den här övningen, som går ut på att stärka deras självkänsla. Gruppstorlek: Hela klassen/gruppen Arbetsmodell: En förutsättning för att lyckas väl med övningen ”Du är bra” är, att eleverna känner till många adjektiv som anger positiva egenskaper. Brainstorma tillsammans fram så många sådana… Därför är nyttofixeringen bildningsfientlig – Isobel Hadley-Kamptz om vikten av en gemensam kunskapsbas ”Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli.” Jag har alltid älskat den där raden. Att ur ingenting vilja bli allt, att utan blygsel kräva rätten att finnas till. Ingen kamp har jag någonsin sett som mer rättfärdig. Och ingenstans finns den här kampen tydligare praktiskt formulerad än i den tidiga arbetarrörelsens bildningsiver.

Temaarbete: FN-dagen och barns rättigheter Böcker Att arbeta med Barnkonventionen – helt enkelt av Sanna Mohr (2014) Tänk om av Inga-Lill Morell (1994) Lika som bär av Pernilla Stalfelt (2001) Alla vi barn i världen av Hans Peterson (1996) Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Så går det till – Trygg på nätet Nätpratsläxan består av tre delar; två lektioner och en läxa som barnet ger sin förälder eller annan vuxen. Lektionerna leds enkelt av läraren med hjälp av två korta och roliga presentationer. Det finns även utkast på infomejl till föräldrarna i klassen som kan skickas ut innan och efter Nätpratsläxan. Psst!

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster Det finns många åsikter om karriärlärarreformen och en vanlig synpunkt är att den splittrat lärarkåren. Denna bild bekräftas av en studie genomförd av Mikael R Karlsson och Peter Erlandson, doktorand respektive docent i pedagogiskt lärande vid Göteborgs universitet. Peter Erlandson och Mikael R Karlsson har under en längre tid, fem år, följt en och samma gymnasieskola där de gjort observationer, intervjuer och samlat in dokument. – Det började med att jag ville skriva om förändring och skolutveckling. Mitt uppe i detta kom förstelärarreformen och jag märke att lärarna blev upprörda och väldigt kritiska. Det enda som överträffar detta är reaktionerna på lärarlönelyftet, säger Mikael R Karlsson.

Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande? Snart kommer Sveriges skolelever tillbaka efter sommarlovet, ett lov där många nyheter handlat om sexuellt ofredande av flickor på festivaler och andra offentliga platser. Polisen lanserade en kampanj sluta tafsa i syfte att arbeta förebyggande. Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande och skapa ett klimat där respekt råder för det andra könets integritet och sexualitet? Struktur: Lyssna och skriv – Kooperativt Lärande Struktur: Lyssna och skriv I skolan möter eleverna hela tiden texter att bearbeta och ta in. Vi som lärare försöker ofta variera textbearbetningen för att hjälpa eleverna att ta in kunskaperna på bästa sätt. Med strukturen Lyssna och skriv får eleverna träna på att ta till sig innehållet i en text på ett djupare plan då de inte bara lyssnar på texten utan även processar den. Strukturen går att använda med olika sorters texter i olika ämnen. Dela in en text i 3-4 delar med 3-5 nyckelmeningar i varje avsnitt.

Konkreta tips för hur skolor kan minska näthat! 34 procent av 13–16-åringar känner någon som råkat ut för elakheter på nätet*. Hur bemöter vi varandra i sociala medier? Hur är tonen i onlinespelen? Vad är okej och vad är inte okej? Vilket ansvar har jag? Och vad ska den som drabbas av elakheter eller hat göra? Ingrid Carlgren: En bildningsskola för alla – eller ”olika för olika”? Vad handlar debatten om skolans kunskapssyn om, egentligen? Ingrid Carlgren ser en underliggande agenda där kunskap åt vissa – snarare än kunskap åt alla – verkar vara målet. (red.)

Faktablad för skolor Faktablad om energi och klimat > Att vara energismartVad innebär det egentligen att vara energismart? Och vad är skillnaden mellan energieffektivisering, minskat energislöseri och energibesparing?

Related: