background preloader

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet

Så blir du en skicklig ledare i klassrummet

http://skolvarlden.se/webb-tv/sa-blir-du-en-skicklig-ledare-i-klassrummet

Related:  emfeltosorteratPedagogikKlassrummetFörhållningssätt

Skolan och de nyanlända barnen 22 augusti 2016 kl 12:10 - Vetandets värld Nu är det skolstart för många barn som kommit med flyktingströmmen till Sverige. De möter en skola som skiljer sig en hel del mot vad de är vana vid. Så hur går det för barnen? Får de godkända betyg? Viktigt att "reparera" för att höja eleverna Lina Axelsson Kihlbom är grundskolechef i Haninge kommun och en av de 14 ledamöterna som sitter i Skolkommissionen. Det var som rektor på Ronnaskolan i Södertälje, där nästan alla elever har utländsk bakgrund, som hon blev uppmärksammad efter att ha lyckats vända skolans resultat. Hon drev igenom ett antal radikala lösningar och ökade andelen elever med behörighet att söka till yrkesförberedande program på gymnasiet från 56 procent till 75 procent. Under Almedalsveckan i Visby träffade Lina Axelsson Kihlbom Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson för ett samtal om resultaten i den svenska skolan.

Pojken med autism får underkänt på provet. Då får mamman ett oväntat brev frå... Möt 11-åriga Ben Twist, en student vid brittiska Lansbury Bridge School & Sports College. Ben har autism, och när de nationella proven (i Storbritannien känt som SATs) skulle göras, blev resultatet inte riktigt det han hoppats på – trots att han gjort sitt bästa fick han underkänt. Då bestämde sig läraren Ruth Clarkson att skriva ett brev till honom. Hon påminde honom om att ett prov inte definierar dig, och att det finns så många bra kvalitéer hos Ben som de nationella proven inte mäter. Mamma Gail Twist delade det gripande brevet på Twitter, med texten:

Genombrottsvecka – dags att vobbla! – fredric mehlin sodervall För att eleverna ska nå så bra resultat som möjligt ska undervisningen ligga nära deras potentiella förmåga.Men när den gör det blir skolan svårare och barnen tvingas tänka nytt och kämpa. De kommer att vobbla, känna sig ostadiga. Det här menar pedagogen och författaren James Nottingham, och han vill att vi i skolan ska göra undervisningen mer utmanande. Samtidigt menar han att flertalet elever (liksom de flesta människor) har ett statiskt mindset, vilket innebär att de tänker att förmågor är medfödda, att de gärna döljer misstag och undviker stora utmaningar.För att bli bekväm med att vobbla behövs ett dynamiskt mindset. Det innebär att att man tror att förmågor kan utvecklas.

Stödstruktur för lektionsarbetet Inspirerad av Stefan Hertz bok och föreläsning Konstruktivt ledarskap i klassrummet, har jag börjat skapa stödstrukturer som skall hjälpa mig som ledare i klassrummet. Att skapa en struktur som ledare av en grupp är såklart något vi lärare gör dagligen, detta för att kunna genomföra den lektion som vi har tänkt oss. Frågan är om dessa strukturer är synliga för eleverna eller om de ”bara” finns inom pedagogen, i pedagogens medvetande. Det kanske är så att vi tycker oss ha bra struktur, ändock är det något som gör att vi upprepade gånger måste påtala för eleverna vad som verkligen gäller i klassrummet under lektionen. Vi pustar över att eleverna inte lyssnar men det kanske faktiskt handlar om att strukturen i klassrummet inte har synliggjorts tydligt nog för eleverna. Hertz har flera förslag på hur du som lärare kan skapa en tydlig struktur i ditt klassrum:

Artikelarkiv - Slut på slit & släng Vi svenskar köper i snitt 13 kilo textilier per år, och det mesta kastar vi så småningom. Men allt fler vill nu ta vara på denna resurs. Möt några av de kreativa nytänkare som ser möjligheter i kläder som andra ratat. Text: Martina Strand Nyhlin Foto: Johan Kindbom (om ej annat anges) Tre tips till dig som undervisar nyanlända elever Att vara flexibel och se till var eleven befinner kunskapsmässigt sig när hen kommer till Sverige. Det är Åsa Sebelius bästa tips till lärare som arbetar med nyanlända elever. Åsa Sebelius på Grimstaskolan i Vällingby arbetar huvudsakligen med nybörjarundervisning för nyanlända elever och flerspråkiga elever. Hon undervisar alltså elever med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. – Detta innebär att du inte kan utgå från en given mall.

Nytt test fångar upp språkliga svårigheter hos 4-åringar – De material som används vid fyraårskontrollerna idag är inte normerade. De är dessutom från 70-talet och avspeglar dåtidens barnspråksforskning, säger Ann Lavesson, leg logoped och en av de tre som konstruerat Språkfyran. Hon berättar att BVC-kontrollerna idag fokuserar på barns uttal av ord, men att det inte är den tydligaste indikatorn på djupare språkliga svårigheter.

Placeringen i klassrummet - hur tänker vi? Klasserna blir allt större och 30-grupper på gymnasiet är idag mer regel än undantag. Ibland känns det omöjligt att som lärare kunna bedriva en undervisning som når fram till alla, oavsett individuella förutsättningar. I väntan på bättre tider (läs: ekonomiska resurser som prioriterar mindre grupper) måste vi helt enkelt förhålla oss till detta. Hur kan vi organisera vårt klassrum för att hitta strategier som möjliggör ett pedagogiskt ledarskap i stora klasser? Att klassrumsplaceringen har betydelse är knappast någon nyhet, det vet alla som har varit elev i skolan och det vet i synnerhet alla som har lärarperspektivet i klassrummet.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet Det var idel glada miner när resultaten för Pisa 2015 presenterades strax före jul. Svenska niondeklassare presterar över OECD-snittet i läsförståelse och på snittet i matematik och natur-vetenskap. Men ska uppgången bli mer än hack i kurvan måste likvärdigheten, enligt OECD, öka. När Pisa-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Så är det inte längre.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998).

När ska vi sluta låtsas att det är okej att shoppa loss? Förra hösten åt jag middag med en bekant, som då beklagade sig över att hon inte kunde göra något åt klimatförändringarna, eftersom hon bara var en enda person. Istället placerade hon ansvaret för miljön hos övergripande strukturer, organisationer och nationer. Hon var blind inför att hon därigenom gjorde sig själv maktlös. Hon ignorerade det faktum att hon själv var en konsument, medborgare och medmänniska, och att hon därför hade mycket större inflytande än vad hon faktiskt ville erkänna.

Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Om högläsning och självständig läsning. Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Hur kan man tänka runt planering? …på många olika sätt tänker vi. De exempel vi visat i olika sammanhang (se nedan) får man använda som eventuell inspiration om man så önskar, men det finns ingen ”stockholmsmall” för en planering. Har aldrig funnits, vill vi gärna förtydliga.

Related: