background preloader

Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk!

Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk!
Om högläsning och självständig läsning. Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! Ja, det är verkligen så, ingen överdrift alls. Jag ska berätta om hur vi har arbetat med högläsning och egen läsning. Två dagliga aktiviteter som fått allt större plats – i tid och i våra hjärtan. För ett par veckor sedan sa jag hejdå och tack till 3 fantastiska år med en klass, som varit med på en resa där vi lärare och elever tillsammans utvecklat strategier för en aktiv läsning och skrivning: från årskurs 1 till 3. Inlägget är också en hyllning till skoltwitter, till allt kollegialt lärande på min skola och i det utvidgade kollegiet. Min och mina kollegors stora inspiratör i frågor som gäller undervisning i stort och speciellt allt kring läsning är Anne-Marie Körling. Sedan ca tre år arbetar vi med strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier på vår skola. Vi knackar, smackar och spelar en liten teater! Före högläsningen: Under högläsningen:

https://skola365.com/2016/06/29/kraften-nar-vi-delar-tankarna-i-hoglasning-och-egen-lasning-ar-magisk/

Related:  osorteratLäsaLäslyftet 16/17Övrigt

”Guided practice” och ”peer modelling” Guidad övning och kamratarbete Första steget i RT är lärarens modellering. Detta följs av att läraren stöttar eleverna att använda strategierna tillsammans i par eller smågrupper. Eleverna modellerar för varandra. Gradvis ökar elevernas självständighet i att använda clicks and clunks. Målet är att de ska upptäcka att de i sin läsning har nytta av självövervakning och att kunna använda de olika strategierna för självkorrigering.

Vänta inte! Var resursen! Läslyftet börjar med dig! Rörande elevers läsförmåga kan varje lärare kan göra något genast. Ett är att vi själva kan läsa och skriva. Vi kan läsa. Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun. Jag har anslaget att eleverna gärna får ta varandras ord, låna och utveckla sina tankar genom det någon annan redan har sagt. Om det är svårt att tala är jag en modell som gärna låter eleverna ta mina ord. Hellre än att de sitter tysta.

Lek och läs! Det är tidig morgon och det är mörkt i klassrummet. Jag tar emot eleverna i dörren och det tar inte lång tid förrän rummet fylls av ivriga diskussioner. Det är rosa slime i hela klassrummet. På bänkarna och på stolarna hänger rosa långsamt rinnande slime. Vem har varit här? Vi letar efter ledtrådar och jag som vuxen deltar i deras fantasi. På föräldramötet: Modella högläsning och förklara varför Det är ett ypperligt tillfälle att tala om det vi gemensamt kan göra för varje barns språkutveckling – att tala om den på föräldramötet. Skolan har ett övergripande nationellt mål som säger att skolan ska ansvara för att varje elev: ”kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” Lgr 11, s. 13. Att skolan ska berätta om hur detta språkutvecklande arbete ser ut och att språket och förmågan att berätta, lyssna, förklara, resonera och uttrycka sig finns med i varje ämnes kunskapskrav. Varje ämne är i sig språkutvecklande och har ett specifikt språk.

Roliga bokrecensioner – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Ta tillvara elevernas läsning och låt dem reflektera kring böckerna de läser – samtidigt som de även ger varandra bra lästips! Här kommer några förslag på roliga bokrecensioner. På Facebook hittade jag en gång ett tips från en klass på Europaskolan i Bryssel, där eleverna fick göra ”bokpåsar” efter att alla hade avslutat läsningen av sin bok. Denna uppgift kommer från Barbro Westlund, som i sin tur tog med sig idén från sitt besök i en skola i Kanada. Skolan hade arbetat så här med redovisningarna av bokpåsarna:

Textsamtal och frågor som aktiverar – ett lärande exempel Här är en lektion som jag planerar och som jag har genomfört. Eleverna jag gjorde den tillsammans med har till uppgift att skriva om brev. Jag vill härmed visa vad jag gör innan jag undervisar. Vad händer inom oss när vi läser? – #mellanstadiebloggen [SVENSKA] Denna dikt av Bo Burnham är ett stycke ren magi. På ett väldigt effektfullt sätt synliggörs vår inre process när vi läser. Att läsa en text handlar inte bara om att avkoda orden. Det händer också något inom oss.

Att bygga ett ordförråd Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1. Vad innebär det att kunna ett ord? Precis som jag beskrev i ett tidigare inlägg så kan man kunna ord olika “djupt”. Detta synsätt är något som man bör ta med i både utredning och åtgärder. En skala från “jag har aldrig sett ordet förut” till “jag har sett ordet förut” till “jag har en känsla kring vad ordet betyder” till slutligen “jag vet precis vad ordet betyder” kan användas för att elever själva ska kunna utvärdera sin kunskap och för att sätta mål. Roald Dahl Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School. Efter skoltiden fick han anställning i oljebolaget Shell, där han efter några års utbildning sändes på uppdrag till Östafrika. Vid ... Roald Dahls föräldrar kom från Norge men själv föddes han 1916 i Llandaff i södra Wales och gick bl a i Repton School.

Ställ en fråga till en av personerna i boken Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser.

Related: