background preloader

Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk!

Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk!
Om högläsning och självständig läsning. Våra guldstunder. Kraften när vi delar tankarna i högläsning och egen läsning är magisk! För ett par veckor sedan sa jag hejdå och tack till 3 fantastiska år med en klass, som varit med på en resa där vi lärare och elever tillsammans utvecklat strategier för en aktiv läsning och skrivning: från årskurs 1 till 3. Inlägget är också en hyllning till skoltwitter, till allt kollegialt lärande på min skola och i det utvidgade kollegiet. Min och mina kollegors stora inspiratör i frågor som gäller undervisning i stort och speciellt allt kring läsning är Anne-Marie Körling. Sedan ca tre år arbetar vi med strukturerad undervisning i läsförståelsestrategier på vår skola. I kollegiet har vi under detta läsår gemensamt läst Anne-Maries texter i bl a Läslyftet, sett hennes filmer på UR, samtalat om dem tillsammans i kollegiet och även fått ställa frågor direkt till Anne-Marie genom Skype. Vi knackar, smackar och spelar en liten teater! Före högläsningen: Related:  Läsa

”Guided practice” och ”peer modelling” Guidad övning och kamratarbete Första steget i RT är lärarens modellering. Detta följs av att läraren stöttar eleverna att använda strategierna tillsammans i par eller smågrupper. Eleverna modellerar för varandra. Verkar det jag läser att stämma? Lärarens prompts kan vara frågor kring textens och/eller författarens centrala budskap, textens tema/n men även detaljer i texten. Under arbetet med lärarstöd i elevernas läsning och smågruppsarbetet under lektionerna använde författarna olika praktiska stöd som bokmärken med nyckelfrågor, röda och gröna note-it lappar samt ett läshjul. Centralt i RT är att göra eleverna medvetna om semantiska ledtrådar (verkar det vettigt?) Läshjulet har också bilder på strategier för självkorrektion. Bilden visar en kopia jag gjort av läshjulet. Bedömning av utveckling och framsteg För att bedöma elevernas utveckling och de framsteg dessa gör föreslår författarna att läraren gör anteckningar. Undrar du över vad slutsatserna är? Referenser:

Bildpromenaden sätter ord på allt och skapar fantasi Dessa moment tar lång tid, eleverna måste få möjlighet att sätta ord på, tänka i enskildhet och i gemenskap, få uttrycka sig. Det är också absolut viktigt att eleverna får upprepa sig, om någon elev säger något som en annan elev också vill säga – är detta bara upprepning för läraren – inte för eleven. Varje elev har rätt att ta orden i sin mun. Jag har anslaget att eleverna gärna får ta varandras ord, låna och utveckla sina tankar genom det någon annan redan har sagt. Denna bildpromenad i EN HUND har till syfte att åskådliggöra och medvetandegöra vem eller vilka som är avsändaren till text och illustration. Då man talar om författaren och illustratörens namn så talar man om avsändare. Detta inlägg är från min gamla blogg och skrevs 2008 Detta är ett uppslag i Läsdax 2. V A R F Ö R B I L D P R O M E N A DBildpromenaden kan användas i alla illustrationer, i samtliga böcker, i alla ämnen och i alla årskurser. K A N M A N T R Ä B L Å B Ä R P Å E T T S T R Å ?

En ö i havet Flickan i garderoben Emil räddar Alfred gemensam analys Strängnäs kommun - PAX-promenad i Mariefred Mariefred | Barn & Ungdom | Stadsvandringar Ta en promenad genom Mariefred med PAX-kartan i hand! I den lilla staden Mariefred börjar konstiga saker att hända. Alrik och Viggo måste använda både styrka och list för att övervinna alla övernaturliga otyg som väcks till liv i staden. Tiden pulsar, mörkret vandrar in.

Bilderbokens möjligheter | Språk och lärande Terminen är slut och jag ser tillbaka på ett otroligt roligt och lärorikt läsår där jag för första gången arbetat med en grupp nyanlända elever. Det har varit ett år då jag upptäckt bilderbokens möjligheter. Vi har läst, resonerat, analyserat bilder, förutspått handlingen, diskuterat ord och uttryck, ställt frågor om texten och kopplat texten till oss själva och andra texter vi läst. Framförallt har vi haft väldigt roligt. Här följer ett axplock av böcker jag arbetat med i mina olika grupper: Olli och Mo av Eva Lindström Vi gjorde berättelsetärningar. Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm Eleverna skrev egna listor över saker som de är nöjda med i sina liv. Alla går iväg av Eva Lindström Hur slutar den boken egentligen? Mirabell av Astrid Lindgren och Pija Lindenbaum Ett magiskt frö ”Jag planterar ett frö och vattnar ofta. Eleverna fick några stödmeningar att börja med för att sedan beskriva vad som växte upp i deras jord. Bu och Bä i skogen av Olof och Lena Landström

Lek och läs! Det är tidig morgon och det är mörkt i klassrummet. Jag tar emot eleverna i dörren och det tar inte lång tid förrän rummet fylls av ivriga diskussioner. Det är rosa slime i hela klassrummet. På bänkarna och på stolarna hänger rosa långsamt rinnande slime. En upplevelse som jag sedan använder för att locka eleverna till både läsning, samtal och skrivande. Leken, fantasin och upplevelsen före läsning lockar barnens läslust. Min dotter har haft en period där högläsning inte längre lockat henne så som förr. Så oavsett om vi är pedagoger, föräldrar eller andra vuxna i barns närhet, vi har stor inverkan på barnens läslust. Låt läsningen bli mer än bara läsning – ha roligt – tillsammans! /Kim Sjöberg, lärare

Välkommen till Curly Bracket – Curly Bracket Hur att förbereda en text i undervisningenön Jag ska visa hur jag förbereder mina textpresentationer, alltså även de jag gör i högläst form. Jag bekantar mig alltid noggrant för att förstå hur jag ska undervisa om texten. Jag gör det i undervisningar kring högläsningtexter som jag läser för elevernautvalda texter för eleverna att läsaför att analysera texterna och dess svårigheter innan jag ger dem till elevernaför att bedöma lärarinsatser – dvs – vad jag måste göra och undersöka av texten för att eleverna ska förstå den och utmanas i dendå jag köper in böcker till mina klasser… jag går igenom faktatexter, matematiktexter på motsvarande sätt.Jag tar en liten del av texten. Den text jag nu presenterar har jag gjort i undervisning med elever men också i undervisning av lärare. Låt oss titta på vad jag gör: Detta är inledningen till boken Pusspojken av Ulf Stark, 2010. Vad säger oss namnet Bo- Sture? IDE och tanke kring elevaktiviteter utöver detta samtal om den här texten är ovan: ELEVARBETEN med fokus på Ulf Starks författarskap:

Enkel språklektion med en stor dos kreativitet Du vet väl att du kan skriva ut det här inlägget. Hej, nu är det dags för en liten lektion igen. Mina lektioner handlar i första hand om att eleverna ska få erövra det muntliga utrymmet, att de ska få tänka och att de ska få uppleva språkets kreativitet. Ta en mening ur en bok. Vilken bok som helst. Vilken mening som helst. Skriv upp den på tavlan. Vilka ord associerar ni till den här meningen? rakhyvel kam skjorta svart vit Vänta ovårdad frisör fest middag giftermål begravning rakapparat ögonen tvätta ansikte mun skor slott restaurang flygplan flygresa ren parfym raklödder ensam kär Det är kreativt att fundera på vilka ord som kan följa efter berättelsen. Nu kan ni skapa en mening genom det ordförråd ni skapat. ”Han har sin finaste kostym och på hakan har han fullt med skäggstubb.” Låt eleverna formulera meningar och låt den gemensamma berättelsen växa fram och gärna långsamt. Och minns. Nåväl, jag har gjort den här lektionen många, många gånger.

Related: