Namn och alfabet Isländska namn På Island har man kvar den gamla seden att bilda efternamn efter faderns (eller moderns) förnamn i genitiv med tillagt -son eller -dóttir. Leifur Eiríksson heter Leifur men han är Eiríks son. Þórdís Haraldsdóttir heter Þórdís men hon är Haralds dotter. Om Þórdís Haraldsdóttir gifter sig med Leifur Eiríksson får hon inte efternamnet Eiríksson, för hon är inte son till Eiríkur. Om Leifur och Þórdís får en son blir hans efternamn Leifsson, och får de en dotter blir efternamnet Leifsdóttir. Ingen kan kallas bara Eiríksson, Haraldsdóttir eller "herr Eiríksson", "fru Haraldsdóttir". Vissa islänningar har egentliga släktnamn, t.ex. förre presidenten Kristján Eldjárn. Det isländska alfabetet Det isländska aflabetet har nio bokstäver som inte finns i det svenska alfabetet. ð uttalas på samma sätt som th i engelska father. þ Nej, detta är inte ett p! æ Den här bokstaven finns också i danskan och norskan, men i isländskan uttalas den som aj (læra "lära sig" uttalas lajra).
Nordiska språk Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. 1. 3. 4. 5.
100 nord 100 nord – er en hel verden med små dokumentariske lydfortællinger, lydscener og reportager fortalt af 100 stemmer i alderen 1- 100 år rundt omkring i Danmark, Sverige og Norge. Du kan klikke dig igennem de 100 stemmer og høre og læse små, spændende beretninger fra 100 år i Norden fortalt af børn, unge, voksne, gamle og meget gamle…… Alle bidrager til en spændende og anderledes historieskrivning. Og samtidig lærer du at lytte til et andet sprog, at læse et andet sprog og forstå et andet nordisk lands kultur. Hvert lille audioportræt bærer en historie i sig. Der ligger udskrift af alle stemmer mellem 1-100 år. 100 Nord kan bruges både i folkeskolen og på gymnasiet i Danmark, Norge og Sverige. De hundrede stemmer er optaget og redigeret af tre nordiske dokumentarister: Anna Elisabeth Jessen fra Danmark, Sara Lundin fra Sverige og Ragna Nordenborg fra Norge. Optagelserne er redigeret og klippet meget stramt og skarpt ned til cirka to minutter. Projektet er støttet af Nordplus 1 år.
Nordens sprog - med rødder og fødder Simple search Advanced search Statistics EnglishSvenskaNorsk Nordens sprog - med rødder og fødder CiteExportLink to record Permanent link Direct link Cite Citation style More styles Language More languages Output format Nordens sprog - med rødder og fødder Stampe Sletten, Iben Torp, Arne Häkkinen, Kaisa Svonni, Mikael Show others and affiliations Responsible organisation Nordic Council of Ministers, Nordic Council of Ministers Secretariat 2005 (Danish)Book (Other academic) Abstract [da] Har alle folk i Norden engang kunnet forstå hinanden uden videre? Place, publisher, year, edition, pages København: Nordisk ministerråd , 2005. , p. 128 Series Nord, ISSN 0903-7004 ; 2004:010 Keywords [fi] Koulutus, kielet Keywords [da] Uddannelse, Sprog Keywords [is] Menntun, Tungumál Keywords [no] Utdanning, Språk Research subject Education; Language Identifiers Available from: 2014-03-04 Created: 2014-03-04 Last updated: 2019-01-21 Open Access in DiVA 5148 downloads
Rymdsång för att lära sig placering av planeterna Nordsnakk | Rörelse för Nordens språk Norden i Skolan - sv Svenska Skidlärarföreningens kunskapsbank Du vaknar en decembermorgon och drar sömnigt upp rullgardinen. Plötsligt blir du alldeles klarvaken. Allt är förändrat. Ett gnistrande vitt täcke har lagt sig över den tidigare grå och mörka tillvaron. Snö består av iskristaller, dvs fruset vatten. Prismorna är alltid hexagonala (sexkantiga). När kristallerna virvlar omkring i molnet hämtar de ny näring från vattenånga och underkylda vattendroppar och bygger ut förgreningar, hela tiden med det hexagonala som förebild. Naturen är så sinnrik att snöstjärnorna kan anta oändligt många former. Små vattendroppar i molnet hjälper till att hålla fast stjärnorna vid varandra. Ett nysnötäckes tjocklek varierar. Nyfallen snö i Skandinavien har normalt en densitet på runt 100 kg/m³. Det finns en utbredd föreställning om att åkarens tyngd pressar fram ett tunt vattenskikt ur snön, vilket i sin tur skulle ge upphov dess låga glidfriktion. Detta förhållande förklarar även den bindning mellan iskristallerna som uppstår när man kramar en snöboll.
Undervisning i nordiska språk Grannspråk: övningar i danska och norska Alla övningar lämpar sig att arbeta med inom svenskämnet. Flera av dem passar också bra till ämnesintegrerade arbetspass. Många av övningarna kan genomföras under en lektion på 60 minuter. Grannspråk: övningar i danska och norska Norden i skolan En samnordisk undervisningsplattform som ger lärare och elever stöd i att arbeta med danska, norska och svenska, både i grundskolan och på gymnasiet. Undervisningsplattformen Norden i skolan Bildordboken Lexin Med hjälp av att klicka på bilder från olika teman så som familj, människokroppen eller väder kan du få orden upplästa på en mängd olika språk, däribland bokmål, nynorska, danska, finska, syd- och lulesamiska, grönländska samt färöiska. (4-6, 7-9, Gy) Bildordboken Lexin, norsk startsida, webbplatsen drivs av forskningsinstitutet Uni Reserach Spela spel på nordiska språk På webbplatsen Paxel123 kan du spela olika ord- och räknespel. Spela spel på nordiska språk på webbplatsen Paxel123 Fakta om Norden
Faktorer att undersöka när man jämför länder | Gränslöst digitalt lärande En stor del av den geografiska kunskapen får eleven genom att jämföra med något redan välkänt. Det är också därför som vi börjar med att undersöka närområdet för att sedan utvidga området som eleven ska undersöka. Genom att zooma in och ut så skapar vi en rumslig förståelse. Enkel övning i att jämföra länder Men hur ska vi få eleverna att förstå vilka faktorer som säger något viktigt om ett land? I övningen ”Hemliga länder” har jag valt ut fakta från fem olika länder och samlat på varsin lapp. Vad innebär utvecklingsnivå? Att diskutera ett lands utvecklingsnivå är inte helt enkelt eftersom många anser att det ligger en värdering av landets kultur i detta. I syfte att skapa diskussion så valde jag bort de enklaste som BNP per capita och HDI. Koldioxidutsläpp är ett tveksamt mått Att ta med hur stora koldioxidutsläppen är i ett land kan också diskuteras. Två mått som förvillar Militära utgifter säger inte mycket om landets allmänna utvecklingsnivå. Social hållbarhet glöms ofta bort
Färöiska - Skolbok Precis som Island koloniserades Färöarna under 800-talet e.kr. Det var främst sjömän från Västnorge som bosatte sig på den karga ögruppen och det språk dessa nybyggare talade är fortfarande likt det språk man talar på Färöarna i nutid. Färöiskan är så likt isländskan att en färöing och en islänning förstår varandra på samma sätt som en svensk och en dansk gör. Sång och dans Visor och ballader har alltid varit viktiga på Färöarna. Exempel på färöiska I denna färöiska kärleksvisa är det en sjöman, långt från hemmet och kärestan, som uttrycker sin längtan och sjunger den älskades lov. TÚ LÝSTI | DU SKINNEDE (dansk) Tú lýsti tá ið eg fyrst teg så, | Du skinnede, da jeg så dig første gang, ímillum hinar sum havsins hjómur, | som havets skum blandt alle de andre, tú sum ein sól millum stjørnur var, | du var som en sol iblandt stjernerne, sum rósan von millum blómur. | som en smuk rose iblandt blomster. (Beinisvørð= ett högt berg på Färöarna) Fader vår Färöisk kvaddans
Stjärnor och planeter (Lärarhandledning skolår F-3) Jag heter Albert och jag är nio år. Jag vill bli astronaut när jag blir stor. Jag tycker att allt som har med rymden att göra är jättespännande. Det bästa jag vet är att leka med mina rymdskepp och låtsas att jag är uppe i rymden och landar på olika planeter. Det kan vara svårt att få syn på planeterna när man tittar upp mot himlen och det är mörkt och natt. De ser ut precis som stjärnor. I vårt solsystem har vi en sol och åtta planeter. Solen är egentligen en stjärna. Planet nummer två från solen är… Venus. Den tredje planeten från solen är en planet som alla har varit på och dess yta består mest av vatten… Jorden. Planet nummer fyra från solen och den som kommer efter Jorden är… Mars. Nästa planet från solen, planet nummer sex, är… Saturnus. Nu är det bara två planeter kvar och den näst sista planeten heter… Uranus. Uranus har också ringar runt sig. Den sista planeten är… Neptunus. Jag kan ju ganska mycket om rymden redan men jag vill veta mer. Vilket stjärntecken är du född i?
Isländska - Skolbok Historia Isländsk handstil. Island uptäcktes av vikingar på mitten av 800-talet och var en självständig stat från 900-talet till år 1262, då landet hamnade under norskt styre och därefter tillsammans med Norge under danskt styre. Största delen av de som först flyttade till Island kom från den norska västkusten och grunden till dagens isländska är norskan från 800-900 talet. Man känner rätt väl till det isländska folkets födelsehistoria eftersom böcker skrivna på 1100- och 1200-talet bevarats till våra dagar. Fram till 1300-talet fanns inga nämnvärda skillnader mellan norskan och isländskan, men sedan började norskan genomgå stora förändringar. bibliotek = bókasafn (boksamling) kontor = skrifstofa (skrivstuga) teater = leikhús (spelhus) pass = vegabréf (vägbrev) dator = tölva (sammansättning av tal och völva ) telefon = sími (tråd) barometer = loftvog (luftvåg) margarin = smjörlíki (något smörliknande) bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren) demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)
rymdramsa med pluto för att lära sig ordningen på planeterna