Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller: Utskriftsmallar:
Exam.net Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie.
Det Nya Mediesamhället – kurs | Mediapoolen Västra Götaland AB Innehåll Vad menas med Det Nya Mediesamhället? Vad har egentligen hänt på 20 år? Kommersialismen tar för sig på webben, blir smartare och mindre direkt igenkännbar. Algoritmerna och flödena tar över. Kampanjerna, bluffarna och konspirationerna. Fakta och faktaresistens. Ungdomars konsumtion av nyheter och information via sociala medier och flöden. Sist men inte minst – Hur kan det som sker tänkas påverka skolan? En annorlunda uppgift - första, andra tredje! Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Jag försöker därför att variera och framförallt lägga in moment som eleverna tycker är roligt. Nedanstående upplägg går att använda i många olika ämnen och för olika åldrar. Hur går det till? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Eleverna blir väldigt engagerade och uppspelta! Uppgiften är inspirerad av Clare Lavery via BBC Teaching English. Sara
Att googla – är det så enkelt? | Mias klassrum Mina 7or har fått varsin dator. Är det bra så? Sätt igång och jobba? Tillsammans med min VFU-student har jag plockat fram lite grundläggande instruktioner kring informationssökning på nätet och källkritik. Efter en genomgång och några exempel fick eleverna parvis leta information om olika saker på nätet. Den första frågans syfte var att få eleverna att leta rätt på ett annat lands toppdomän. Här var syftet att hitta lgom många sökord, inte skriva in en hel fråga på google. Fråga tre var en typisk språklärarfråga. Fråga fyra är en liten flört med de elever som intresserar sig för internetflugor, för Church of the Flying Spaghetti Monster är onekligen ett populärt internetfenomen. Den sista frågan är svår på flera sätt. Då jag själv bara medverkade på en av de två lektioner då eleverna fick arbeta med detta vet jag inte riktigt hur det gick med de sista frågorna. Här finns övningen att ladda ner.
Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Läraren kastar sedan mynten ut i klassrummet. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna nu? Situation 2: Föreställ dig nu samma lärare, samma elever, samma säck med mynt, och samma 3-minuters timer men med en förändring. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna ut nu? Samma elever, med samma mängd av belöningar och samma tidskrav skulle antingen vara i en konkurrenssituation eller i en mycket samarbetsvillig situation beroende hur läraren strukturerar samarbetet i gruppen. Kagan, S.
Schoolshape | Learning Technology Öppet klassrum Educational Technology and Mobile Learning: Interactive Visual Featuring 6 Ta... June , 2014 This is an interactive image (created using Thinglink) that features a bunch of useful iPad apps that you can use to do tasks that you would traditionally do using a pen and paper. I really liked the idea of providing alternatives to do things digitally. For instance, instead of taking notes in a notebook or on paper you can use Evernote or any other note taking app to do it on iPad. As is the case with the all the interactive Thinglink images I shared here in the past, the app icons shared here are hyperlinked, just hover your mouse over any of them to access it on the iTunes app store. Source: Apple A Day
Mina egna illustrationer | supermamsen I detta inlägg lägger jag in alla illustrationer som jag har gjort själv. Jag kommer att fylla på allteftersom jag gör nya. Bilderna jag har använt är från ClipArt. Bilderna är fria att använda och dela. Min signatur står på dem. I denna PDF ligger de bilder som det har visats störst intresse för: supermamsens-illustrationer Förslag på några anpassningar skolan kan göra. Vi har både negativa och positiva tankar. Detta är ett exempel. Trappan ovan är inte från psykologen. En tom måltrappa att fylla i. Sätt en stjärna eller ett kryss för varje avklarat moment. Cs checklista. Jag har märkt att det är svårt att gå i led! Bild 1 om vänskap Bild 2 om vänskap Bild 3 om vänskap Bild 4 om vänskap Bild 5 om vänskap Bild 6 om vänskap Som PDF att ladda ner: ADHD bilder KOST OCH SELEKTIVT ÄTANDE (Läs gärna dessa inlägg: ”Selektivt ätande”, ”Barn i Sverige svälter inte!” kostcirkel Filed under Anpassningar, Egna illustrationer, Förståelse, Kommunikation, Pedagogiska tips!
Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.
Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.
About Smart Classroom Management Here at Smart Classroom Management, we believe in two principles thought by many to be on contradictory ends of the classroom management spectrum. On one side we believe in faithfully following a classroom management plan. This allows teachers to hold students accountable without yelling, scolding, lecturing, or using any other stressful or hurtful method. On the other side we believe in creating a classroom that students love being part of, that they’re excited to come to every day. This combination of strength and joy holds the key to effective classroom management. Week after week, using simple strategies and techniques, we’ll show you exactly how to use these principles to get your students to want to behave. We’ll show you how to influence them and inspire them and how to tap into their intrinsic motivation. We’ll show you how to make teaching more fun and less stressful. If you haven’t signed up for email updates yet, it’s easy and it’s free. Welcome! -Michael