background preloader

Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande

Struktur: Turas om – Kooperativt Lärande
Denna struktur kan du använda varje dag i din undervisning! När du använt dig av EPA ett tag eller Par På Tid så är denna ett effektivt sätt att skapa variation så att eleverna alltid är på tårna! Strukturen uppfyller alla förutsättningar och grundprinciperna inom KL. Struktur: Turas om används vid mer fördjupade samtal eller uppgifter där du kan växla roller i ett par flera gånger. En kombination av EPA, Par På Tid, Turas om och Fråga, pausa, nedslag & studs ger en större bredd när du ställer intressanta frågor eller arbetar med paruppgifter och gör dig till en samtalsledare på hög nivå! Strukturen kan påbörjas precis som EPA med en fråga eller tanke, eller med minst två uppgifter (på tavlan eller via uppgiftspapper). Du delar upp klassen i lärpar 2och2.Du ge en fråga av öppen karaktär, exempelvis: Vad lärde du dig av att den här filmen vi såg? Video Varianter… Du kan använda dig av tanken bakom Turas om i massor av olika kontexter. Varför strukturer som Turas om, Par På tid eller EPA?

https://kooperativt.com/2016/05/13/struktur-turas-om/

Related:  kooperativt lärandeSamtala, diskutera och argumenteraKooperativt lärande

Basgrupper – följetong – Kooperativt Lärande Här finns inlägg om basgrupper sparade. När nya inlägg dyker upp ser du dem alla här! Basgrupper i åk 1: Uppstart-Jag har precis börjat arbeta med basgrupper i min åk 1. Basgrupper är heterogena grupper som håller ihop över en längre tid. Syftet är att eleverna ska få utveckla samarbetsfärdigheter och stötta varandra både känslomässigt och kunskapsmässigt. Dessa grupper kommer att träffas en eller ett par gånger i veckan och göra olika saker. Struktur: EPA – enskilt, par, alla – Kooperativt lärande Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Vid enskilt arbete kan det vara svårt att veta hur mycket enskilda elever faktiskt förstått och hänger med. För att främja språkutveckling och lärande behövs meningsfulla interaktioner elever emellan. Vi behöver därför skapa många och varierande kommunikationsmöjligheter för eleverna. Ett sätt att göra detta är genom EPA – enskilt, par, alla.

Strategi: Stoppskylt – Kooperativt Lärande När elever arbetar tillsammans i grupp kan det av olika anledningar uppstå svårigheter att samarbeta. Exempelvis kan det finns meningsskiljaktigheter eller att gruppen inte är överens om hur de ska fördela det gemensamma arbetet. En utmärkt och enkel strategi för att få grupper att reflektera och diskutera sitt samarbete är med hjälp av strategin Stoppskylt. Om du ser att en grupp behöver diskutera hur de ska arbeta tillsammans för att effektivisera arbetet kan du använda denna strategi. I sin enkelhet ska eleverna stoppa arbetet i 1 minut och diskutera hur de kan samarbeta bättre tillsammans. Gruppen ska se det som en utmaning och ett tillfälle att reflektera kring sitt samarbete.

Struktur: Visa!  – Kooperativt Lärande I strukturen Visa! ska varje enskild medlem generera en idé eller förslag på en uppgift och visa den likt multisvar, fast för sin grupp. Varje elev tänker enskilt, skriver eller ritar ett svar och redovisar kort hur de gjort för varandra. Strukturen är bra för att förstärka det egna ansvaret i en grupp och för att träna på att förklara sina tankar i ett litet sammanhang. I denna övning kan du med fördel välja frågor av stängd karaktär eller som enkelt kan beskrivas eller förklaras med en snabb uträkning eller bild.

Skolstart och Kooperativt lärande – Kooperativt Lärande Nu börjar sommarlovet lida mot sitt slut. Snart kommer eleverna tillbaka till skolan – och vissa kommer till skolan för första gången. Eleverna har med sig nya erfarenheter och har utvecklats på olika plan under sommaren. Vare sig elevgruppen är ny eller inte kan det vara bra att börja terminen med gruppstärkande övningar för att arbeta ihop klassen och skapa en gruppkänsla. I inlägget Gruppstärkande övningar finns olika tips på hur man kan arbeta med sin elevgrupp under de första dagarna. De lär då känna varandra, tränar på samarbetsfärdigheter och ni lägger grunden för att kunna arbeta med kooperativa strukturer på ett effektivt sätt.

Kamratrespons i åk 1 – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande innebär att eleverna arbetar tillsammans och lär av varandra. De behöver därför få verktyg och tillfällen att träna på hur de kan stötta varandra i lärandet. Ett sätt att göra detta är genom att ge respons utifrån 3F – feedback, feedup och feedforward. Vi har den här veckan introducerat en modell för kamratrespons med vår årskurs 1 och beskriver i detta inlägg hur vi gjorde detta. Att träna på kamratrespons är enkelt att anpassa till alla åldrar, det är aldrig för sent eller för tidigt att börja! Den här veckan arbetar vi i en årskurs 1 med bokstaven V.

Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Strategi: Roller i Kooperativ Lärande – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. Rollerna används också för att hjälpa dem att utveckla de färdigheter som behövs för att lära av och med varandra så effektivt som möjligt. Med hjälp av de olika rollerna tränar vi olika former av samarbetsfärdigheter (Sahlberg & Leppilampi, 1998).

Related: