background preloader

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION
Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Rekommendationer vid lektionsobservationer Oavsett om det är en skolinspektör, utvecklingsledare, skolledare, lärare eller kollega som skall observera och observeras finns det ett antal rekommendationer vid observationstillfället. Traditionella lektionsobservationer Moderna lektionsobservationer á la Timperley Related:  BFL och lärande4Pedagogisk forskning

Struktur: Huvuden ihop! – Kooperativt Lärande Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I strukturen Huvuden ihop! gör vi precis det – vi slår våra kloka huvuden ihop och tänker tillsammans. Dela in eleverna i grupper om 3-4. Denna struktur kan även göras med en skrivare. I denna struktur delar eleverna med sig av sin kunskap. Huvuden ihop! Klassexempel Struktur: Rondellen I strukturen Rondellen får alla elever komma till tals. I "Kommunikativa och sociala färdigheter" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). I "Allmänt" Struktur: Skicka ett problem Strukturen Skicka ett problem kan användas för att få grupper att repetera innehåll, diskutera frågor och dela med sig av tips och idéer.

​Nytt Vittraverktyg ger bäst förutsättningar för lärande - Vittra Nu lanserar Vittra verktyget, samtida undervisning, i samarbete med forskaren Ann S. Pihlgren. Verktyget är speciellt utvecklat för att vara ett stöd både vid planeringen av lektioner och i undervisningen i klassrummet och i barngruppen. På Vittradagen, den 20 maj, kommer alla medarbetare i Vittra att få testa det nya verktyget och se hur det kan inspirera och vara ett stöd i deras undervisning. – Samtida undervisning är ett Vittraverktyg riktat mot lärare och pedagoger på för-och grundskolan och fokuserar på när lärande sker hos barnen och eleverna. Det är baserat på forskning i frontlinjen genom samarbetet med Ann S. I Vittra har man sedan starten 1993 haft ett gemensamt pedagogisk koncept, men erfarenheter och forskning bidrog till att man för fyra år sedan gjorde ett omtag, vilket resulterade i en ny pedagogisk plattform med Vittragemensamma verktyg som alla Vittras 26 för-och grundskolor ska arbeta utifrån. – Vi har samarbetat med Ann S.

Kom igång med programmering – Kodboken Struktur: Vandrande reportern – Kooperativt Lärande Denna struktur stärker klasskänslan och engagerar eleverna att samtala och diskutera med alla i sin grupp. Vi ger två varianter på strukturen där den ena är en variant av EPA och den andra är uppgiftsbaserad där man vill arbeta igenom olika numrerade arbetsuppgifter genom Kooperativt Lärande. På engelska kallas denna ”StandUp, HandUp, PairUp!”. Vandrande reportern Alla elever ställer sig upp och sträcker upp handen! Vandrande reporter – med hemgrupp och musik Du delar ut ett papper med numrerade frågor kopplat till ett innehåll så som läsförståelse från ett kapitel eller annat lämpligt som eleven kan svara på muntligt eller skriftligt.Du skapar en ”hemgrupp” i par om 2.Du ber alla elever lugnt röra sig runt i klassrummet enskilt under tystnad medan du spelar musik på lugn volym.När musiken tystnar hittar eleverna en kompis nära sig, ger ”High five” och ställer en av frågorna från pappret och skriver ner kompisens svar enligt Turas om.Eleverna tackar varandra för samarbetet! I "Allmänt"

Höstens kollegiala lärande – pedagogKrstd Steg 1. Väcka lusten och nyfikenheten att lära Är du intresserad, passionerad, engagerad eller annan eftertraktansvärd egenskap, gällande det du ska hjälpa dina elever att lära sig? Steg 2. Se till att alla ämneslag och dess lärare har en gemensam kunskapsöversikt. Steg 3. Utgå ifrån kunskapsöversikten och plocka ut ett par kunskapskrav för att skapa en lärandematris. Steg 4. När lärandematrisen är utformad ska det tydligt framgå genom vilken eller vilka förmågor som eleven ges möjlighet att uppvisa förmåga/kunskapskrav. The big five ska fungera som en röd tråd genom hela skolan. Om eleverna ska läsa om Skottland och sedan göra en muntlig presentation kan man använda sig av 3-4 olika kunskapskrav i ämnet engelska samt 1-2 ämnesspecifika förmågor. Steg 5. Det är lärarens uppgift och gärna ”kall” i livet att vägleda/hjälpa elever att utvecklas och nå målen som vi tillsammans strävar mot. Steg 6. Om du sätter omdöme eller betyg på bedömningstillfällen avgör ni i ämneslaget. Steg 7.

Programmering Material: Programmeringsuppgifter, se nedan (färre rutor = enklare).Dokument med pilar och hämta-rutor, se nedan.Sax.Lim/limstift. Programmeringsuppgifter: 1×3 och 2×3 rutor 3×4 rutor 5×5 rutor 6×6 rutor + hämta 7×7 rutor + hämta Pilar och hämta-rutor: Pilar Hämta Exempel på lösningar finns här: Exempel på lösning 1×3 och 2×3 rutor Exempel på lösning 3×4 rutor Exempel på lösning 5×5 rutor Exempel på lösning 6×6 rutor + hämta Exempel på lösning 7×7 rutor + hämta Vill du programmera ännu mer? Här finns också ett inlägg om loopar. ALGEBRA (se den reviderade versionen här) • Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. ARBETSSÄTT FÖR UTVECKLING AV TEKNISKA LÖSNINGAR (se den reviderade versionen här) • Att styra föremål med programmering. • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller. Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad.

Kunskaper och attityder viktiga i formativ bedömning Forskargruppen väljer att särskilt inrikta sig på Bedömning för lärande, BFL, som innebär att arbeta med de följande fem nyckelstrategierna: Tydliga mål, Undervisning som ger kännetecken på lärande, Formativ återkoppling, Självbedömning, Kamratbedömning. Resultaten i den systematiska översikten baseras på 25 artiklar eller avhandlingar som berör olika aspekter med betydelse för införandet av BFL. Studierna är genomförda på både grundskola och gymnasieskola, men inte i yrkesämnen. Kunniga lärare Såväl ämneskunskaper som didaktiska kunskaper hos läraren är viktiga. Lärare behöver också goda kunskaper i bedömning. Lärarens attityder har betydelse Även lärares attityder och undervisningsfilosofi har betydelse för införandet av BFL. En konstruktivistisk kunskapssyn med fokus på lärandeprocessen och utveckling av självreglering hos eleven har också visat sig gynnsamt. Tillfälle att lära Samstämmighet och återkoppling Förtroendefull skolkultur och stödmaterial Kunskap, färdigheter och attityder

Gästblogg Magnus Johansson: Syftet med lässtrategierna är inte lässtrategierna 2016-10-19 Barn och ungas läsning är ett ständigt aktuellt ämne och det talas ofta om lässtrategier i skolan. Idag gästbloggar vår författare Magnus Johansson om lässtrategier och läsförståelse. Magnus är svensklärare och speciallärare med inriktning mot läs- och skrivutveckling, verksam på De Geergymnasiet i Norrköping. Han är aktuell med det nyutkomna läromedlet Bygg språket. ”Jag läser och läser, men jag fattar ingenting” – hand upp den lärare som inte har hört elever säga något liknande. Med tanke på resultaten i de senaste PISA-undersökningarna tycks det också finnas fog för sådana utsagor. Inte mycket bättre förr Först en liten historielektion. Från avkodning till språkförståelse Denna typ av nedslående resultat har varit en central drivkraft i läsforskningen. Under slutet av 1900-talet växte dock insikten om andra parametrars betydelse. Ursprunget till lässtrategierna hittar vi i forskning om vad som utmärker goda läsare. Nyckeln är textsamtalen. Magnus Johansson

Varför behöver vi förstå programmering? – Digitala lektioner Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. Centralt innehåll i ämnet teknik (årskurs 4-6) Tekniska lösningar Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Teknik, människa, samhälle och miljö Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Skapa grupper – Kooperativt Lärande Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. 1. Slumpmässiga grupper: Ett sätt att välja grupper är att slumpa grupperna. Elevvalda grupper: Att låta eleverna välja grupper själva är oftast inte att rekommendera då det kan leda till att en del blir utanför eller att de väljer sina kompisar som de har svårt att koncentrera sig tillsammans med. Lärarvalda grupper: Att läraren väljer grupperna är det bästa sättet att se till att grupperna blir heterogena, vilket leder till störst utveckling inom kooperativt lärande (se punkt 4). 2. Beroende på vad uppgiften är och vilken struktur du ska använda kan gruppstorleken variera mellan 2 och 4 elever. 3. Vissa grupper du formar är grupper som används under en längre period. Basgrupper kan hålla ihop i en termin, en kurs eller ett år. 4. 5. 6.

The Curse of Knowledge - Robin Smith Why is so much writing so bad and how can we make it better? Med de orden inleder Steven Pinker ett anförande hos Google. Som svensk- och engelsklärare har jag ställt mig samma fråga, om och om igen, ibland retoriskt, ibland filosofiskt, ofta lite förtvivlat. Jag har skyllt på Twitter, Instagram, Messenger och ”annat elände” som gör att eleverna inte bemödar sig om att skriva fullständiga meningar, sätta punkt och komma på rätt ställe, eller ens använda stor bokstav. Svaret är så klart att vi bör läsa hans bok The Sense of Style: The Thinking Person’s Guide to Writing in the 21st Century där han utvecklat sina idéer kring ämnet. Faktum är att Pinkers hela föreläsning kännetecknas av den konversationsnära stil som utmärker classic prose och som han vill flyga en fana för. Föreläsningens mest intressanta avsnitt, i alla fall ur en språkpedagogisk synvinkel, kretsar kring begreppet the curse of knowledge. Nåväl, tillbaka till Pinker. Assessment is not a spreadsheet — it’s a conversation.

Related: