Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION

​Nytt Vittraverktyg ger bäst förutsättningar för lärande - Vittra Nu lanserar Vittra verktyget, samtida undervisning, i samarbete med forskaren Ann S. Pihlgren. Verktyget är speciellt utvecklat för att vara ett stöd både vid planeringen av lektioner och i undervisningen i klassrummet och i barngruppen. På Vittradagen, den 20 maj, kommer alla medarbetare i Vittra att få testa det nya verktyget och se hur det kan inspirera och vara ett stöd i deras undervisning. – Samtida undervisning är ett Vittraverktyg riktat mot lärare och pedagoger på för-och grundskolan och fokuserar på när lärande sker hos barnen och eleverna. Det är baserat på forskning i frontlinjen genom samarbetet med Ann S. I Vittra har man sedan starten 1993 haft ett gemensamt pedagogisk koncept, men erfarenheter och forskning bidrog till att man för fyra år sedan gjorde ett omtag, vilket resulterade i en ny pedagogisk plattform med Vittragemensamma verktyg som alla Vittras 26 för-och grundskolor ska arbeta utifrån. – Vi har samarbetat med Ann S.

untitled Höstens kollegiala lärande – pedagogKrstd Steg 1. Väcka lusten och nyfikenheten att lära Är du intresserad, passionerad, engagerad eller annan eftertraktansvärd egenskap, gällande det du ska hjälpa dina elever att lära sig? Steg 2. Se till att alla ämneslag och dess lärare har en gemensam kunskapsöversikt. Steg 3. Utgå ifrån kunskapsöversikten och plocka ut ett par kunskapskrav för att skapa en lärandematris. Steg 4. När lärandematrisen är utformad ska det tydligt framgå genom vilken eller vilka förmågor som eleven ges möjlighet att uppvisa förmåga/kunskapskrav. The big five ska fungera som en röd tråd genom hela skolan. Om eleverna ska läsa om Skottland och sedan göra en muntlig presentation kan man använda sig av 3-4 olika kunskapskrav i ämnet engelska samt 1-2 ämnesspecifika förmågor. Steg 5. Det är lärarens uppgift och gärna ”kall” i livet att vägleda/hjälpa elever att utvecklas och nå målen som vi tillsammans strävar mot. Steg 6. Om du sätter omdöme eller betyg på bedömningstillfällen avgör ni i ämneslaget. Steg 7.

untitled Gästblogg Magnus Johansson: Syftet med lässtrategierna är inte lässtrategierna 2016-10-19 Barn och ungas läsning är ett ständigt aktuellt ämne och det talas ofta om lässtrategier i skolan. Idag gästbloggar vår författare Magnus Johansson om lässtrategier och läsförståelse. Magnus är svensklärare och speciallärare med inriktning mot läs- och skrivutveckling, verksam på De Geergymnasiet i Norrköping. Han är aktuell med det nyutkomna läromedlet Bygg språket. ”Jag läser och läser, men jag fattar ingenting” – hand upp den lärare som inte har hört elever säga något liknande. Med tanke på resultaten i de senaste PISA-undersökningarna tycks det också finnas fog för sådana utsagor. Inte mycket bättre förr Först en liten historielektion. Från avkodning till språkförståelse Denna typ av nedslående resultat har varit en central drivkraft i läsforskningen. Under slutet av 1900-talet växte dock insikten om andra parametrars betydelse. Ursprunget till lässtrategierna hittar vi i forskning om vad som utmärker goda läsare. Nyckeln är textsamtalen. Magnus Johansson

untitled The Curse of Knowledge - Robin Smith Why is so much writing so bad and how can we make it better? Med de orden inleder Steven Pinker ett anförande hos Google. Som svensk- och engelsklärare har jag ställt mig samma fråga, om och om igen, ibland retoriskt, ibland filosofiskt, ofta lite förtvivlat. Jag har skyllt på Twitter, Instagram, Messenger och ”annat elände” som gör att eleverna inte bemödar sig om att skriva fullständiga meningar, sätta punkt och komma på rätt ställe, eller ens använda stor bokstav. Svaret är så klart att vi bör läsa hans bok The Sense of Style: The Thinking Person’s Guide to Writing in the 21st Century där han utvecklat sina idéer kring ämnet. Faktum är att Pinkers hela föreläsning kännetecknas av den konversationsnära stil som utmärker classic prose och som han vill flyga en fana för. Föreläsningens mest intressanta avsnitt, i alla fall ur en språkpedagogisk synvinkel, kretsar kring begreppet the curse of knowledge. Nåväl, tillbaka till Pinker. Assessment is not a spreadsheet — it’s a conversation.

Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå

untitled