background preloader

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION
Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Vill man fördjupa sin ytterligare kring olika framgångsfaktorer i undervisningen rekommenderas Utmärkt Undervisning (2013) av Jan Håkansson och Håkan Sundberg samt Synligt Lärande (2009) av John Hattie eller SKL (2011) som gjort en sammanfattning av Hatties forskning. Syftet med en lektionsobservation är att samla in bedömningsinformation om kvalitén i undervisningen. Lektionsobservationerna bör ske på ett stukutrerat sätt utifrån på förhand definierade bedömningskriterier som bygger på evidensbaserade kriterier om framgångsrik undervisning. Rekommendationer vid lektionsobservationer Traditionella lektionsobservationer Moderna lektionsobservationer á la Timperley Observationsmallar

http://www.nordstromeducation.se/2016/05/19/lektionsobservationer/

Related:  kollegialt o språkutvecklande arbetssättLektionsobservationerPedagogiska hemsidorPedagogik

Sju saker att komma ihåg om återkoppling Ann-Christine Norman delade en snygg bild med denna behändiga lilla lista på engelska. Jag översatte den och började trixa med en Canvaposter, men tröttnade, så här är en vanlig text. 1. Utvecklingsprojekt I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse. Jag har gjort flera inlägg på bloggen om hur jag arbetar med mitt utvecklingsprojekt i kollegiet men för att dessa skall bli lättare att hitta länkar jag till de olika inläggen här. Utvecklingsprojekt Pedagogiskt forum, träff 1

Struktur: Multisvar – Kooperativt Lärande Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Ett sätt att arbeta på för att få snabb feedback från eleverna och samtidigt kontrollera om de uppfattat det som lärs ut är att använda sig av det vi kallar Multisvar. I multisvar aktiveras alla elever, och alla elevers svar synliggörs för dig som lärare och för gruppen. Inspirationen kommer från Dylan Wiliam där vi kombinerat hans metoder med en nypa Kooperativt Lärande. Det finns en mängd variationer på hur du gör med Multisvar och vilket medium du använder. Vi kommer här att presentera flera alternativ som vi använt oss av.

Workshops Alla är vi människor, alla kan vi skriva – Sara JungerstenAtt utveckla elevernas skrivande genom genrepedagogik – Tiia OjalaLässtrategier och textsamtal – Anna SlotteStoryline – Ann-Catherine HenrikssonEn drake, några läsningar och sex steg på en didaktisk trappa – Katarina RejmanAtt välja texter – Gunilla MolloyMed Busfarfar i klassrummet – Ida-Lina NyholmAtt läsa och förstå multimodala texter – Katarina von Numers-EkmanStöda läsinlärningen med Fikonfnatt – Christel Svenfors-Store & Tiina CederströmPekplattan som verktyg i arbete med skönlitterära texter – Katrina ÅkerholmSpråkligt medvetna och nyfikna barn lär sig läsa – Johanna SallinenShaun Tans grafiska roman ”Ankomsten” som grund för multimodalt och ämnesöverskridande arbete – Sandra BernasTror du jag ska läsa bok?!! – Lisbeth ZittraDramaworkshop med Singer – Carina MoisioAlla har fantasi – Malin KlingenbergHur stöda språket med hjälp av pekplattor? Alla är vi människor, alla kan vi skriva

Språkutvecklande undervisning på gymnasiet “Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare. Varje skola bör därför hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling.” Så här dukar jag fram Canvor Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst.

Learning studies och lesson studies Learning studies kan kortfattat beskrivas att lärarna (förslagsvis i ett lärarlag) inledningsvis kommer överens om ett lärandeobjekt. Det vill säga något eleverna ska kunna eller som lärargruppen vill att eleverna ska kunna relaterat till kursplanemålen. Ett sådant lärandeobjekt kan vara att behärska procent eller att förstå =tecknets betydelse. Konkret lektionsstruktur sparar tid och inkluderar När jag nu stuckit ut hakan och menat att vi har mycket tid och lite hinder för utveckling är det kanske på sin plats att var lite mer konkret också och inte bara gnälla över långsam utveckling! Det som har räddat mig tidsmässigt är att ha en tydlig struktur för innehållet i en lektion (engelska). Det gör att jag vet precis vad lektionen ska innehålla i stort när jag ska tänka igenom lektionen. Ska tilläggas att vi på vår skola har lektioner som är 3 timmar långa men har man kortare pass är det bara att dela upp strukturen i två delar.

Kartläggningsmaterial Förutsättningar att samtala (med exempel) Förutsättningar för rastaktiviteter (med exempel) Skola Elev Plan – Ett kartläggningsmaterial bestående av en elevdel, en föräldradel och en skoldel. Ringar in svårigheter och möjligheter för elever som har en svår skolsituation. Mynnar ut i en handlingsplan.

Lektionsobservationer Att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan vara till stor hjälp för en lärare. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för denna typ av bedömning. Schemat används i första hand i samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Men det kan också med fördel användas av en kollega eller någon annan som sitter med under lektionen. Lärarbesök i klassrum bästa fortbildningen Var tredje svensk lärare säger sig aldrig ha fått återkoppling på sitt arbete, varken av rektor eller kollegor. Svenska skolan är bland de sämsta i OECD på att utvärdera lärarnas arbete. Det försämrar lärarnas motivation och därmed elevernas resultat.

Related: