background preloader

Strategi: Slumpa fråga

Strategi: Slumpa fråga
Strategi: Slumpa fråga Kooperativt Lärande (KL) bygger främst på att eleverna får ett positivt ömsesidigt beroende gentemot varandra. Det bygger också på att de tar ett individuellt ansvar över sitt lärande samt över lärandet för andra. När du låter eleverna arbeta med strukturer såsom EPA, Turas om, PPT , Huvuden ihop!, Runda bordet eller andra lämpliga strukturer kan du använda denna strategi för att ytterligare aktivera eleverna så de fortsätter att vara på tårna.Genom att slumpa ut frågan till grupper eller individer stärks det ömsesidiga beroendet i gruppen. Det ställer också krav på ett aktivt deltagande i diskussioner för att kunna förstå ett innehåll. Strategin Slumpa fråga kan göras på flera sätt. Med Glasspinnar Du skriver elevernas namn på glasspinnar (eller dylikt) och lägger i en burk. Numrerade grupper/par När du valt en struktur eller har grupparbete så kan ge varje elev ett nummer. Random name picker / Smart Notebook Enkelt verktyg online. Klassexempel I "Allmänt" Related:  Kooperativt lärandespec

Eget ansvar: Hur? | Kooperativt lärande När eleverna arbetar strukturerat i par och grupp är det viktigt att de känner ett eget ansvar både över att lära sig själva och att lära andra. Att ta eget ansvar är en av grundprinciperna i kooperativt lärande. Eget ansvar är viktigt då eleverna annars kan glida med utan att bidra och utan att lära sig de mål som undervisningen syftar på. För att skapa motivation och stötta eleverna i att ta det ansvaret kan man använda flera olika strategier. I detta inlägg följer några exempel på hur du kan hjälpa eleverna att ta eget ansvar i samarbetsuppgifter. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Hur ser du till att eleverna tar eget ansvar i gruppuppgifter? Grundprinciper för Kooperativt Lärande Vad är Kooperativt Lärande? I "Allmänt" Skapa grupper Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Kontroll eller koll: Hur vet jag vad de lär sig? Hur vet jag vad eleverna kan när de jobbar i grupp?

Positivt ömsesidigt beroende: Matematik | Kooperativt Lärande I matematik har vi arbetat med olika räknestrategier. Vi har haft genomgångar och provat strategierna tillsammans. När eleverna sedan ska få träna dessa strategier får de göra det tillsammans i par. Om du arbetar med matteböcker och vill befästa strategier kan du ta hjälp av strukturen Kloka pennan. Ska eleverna arbeta med arbetsblad? Struktur: Vandrande reportern Vandrande reportern är en struktur där du låter eleverna i par eller grupper om 4 arbeta tillsammans för att lösa en uppgift. I "Allmänt" Kooperativa språkövningar för den första läsinlärningen Att lära sig läsa är spännande både för elever och lärare. Strategi: Slumpa fråga Kooperativt Lärande (KL) bygger främst på att eleverna får ett positivt ömsesidigt beroende gentemot varandra.

Eget ansvar och slumpa fråga | Kooperativt lärande ”No hands up” eller slumpa fråga är ett fantastiskt verktyg som säkerställer att ingen bara glider med i ett samarbete. Genom att först arbeta tillsammans och därefter säkerställa att alla i en grupp är redo för att svara för att sedan slumpa frågan, ger du alla elever samma chans att delta. Dessutom blir alla elever tvungna att delta aktivt då de kan bli en av de som kommer att slumpas ut. Varje gruppmedlem tar ett dubbelt ansvar för sig själv och för sina gruppmedlemmar så att alla är redo. När jag ska säkerställa ett eget ansvar genom att slumpa ut en uppgift/fråga i en klass är det några saker jag gör för att se till att så många elever som möjligt är aktiva och är redo för att svara. Inför Påminn grupper/par att förbereda varandra så att alla är redo.Gå ett varv runt i en grupp. Under När en elev blivit utvald (ex alla kvadrater i varje grupp eller enskild elev): Ge extra tid att förbereda den som blev slumpad innan denna svarar. Efter Olika sätt att slumpa Strategi: Slumpa fråga

Karusellen – stämningshöjande ord | Kooperativt Lärande Vi arbetar med skrivprojektet ”Den magiska dörren”. I kapitel 3 ska vi träna på att skriva stämningshöjande. För att få ökad stämning måste vi ta med hur det känns och kunna beskriva det. Inför att vi skulle skriva kapitel 3 så gjorde vi en övning där vi samlade på känsloord. En är sekreterare de andra diskuterar och lyssnar. När de hade gått ett varv läste de upp vad som stod på pappret och jag skrev på tavlan. När vi var nöjda med placeringarna av känslorna och rett ut dem så skulle de rita en emoji till var känsla. Efterhand som de blev klar med en emoji så strök de ordet på tavlan för att hålla reda på vilka de hade gjort. Strukturen i arbetsgången i sig själv är inte bara för att arbetet ska gå smidigt eller nå målet utan det är också ett sätt att lära dem hur man kan arbeta metodiskt med en uppgift. Resultatet blev så här fint. Måste bara dela med mig av vad som hände idag. Jag: Men ni kommer ju hela tiden och frågar, ”Hur stavar man det?” Jag: Ok vi provar. I "Allmänt"

Basgrupper i åk 2: Stavning | Kooperativt lärande Basgrupperna är till för att eleverna ska kunna stötta varandra över tid både emotionellt och kunskapsmässigt. De behöver därför få träna på hur de kan hjälpa varandra på olika sätt. Jag ville visa eleverna att tillsammans kan vi nå längre än om vi bara försöker själva. Därför gjorde vi en uppgift där de just skulle stötta varandra för att nå längre. Vi gjorde detta med stavning. De flesta morgnar när eleverna kommer in i klassrummet tar de fram en miniwhiteboard och skriver av ord från tavlan. När eleverna kom in efter rasten var borden utplacerade enskilt och det låg ett litet papper, en penna och ett sudd på varje bord. Jag samlade sedan in lapparna. När tiden var slut bröt jag, bad eleverna göra high five och säga bra jobbat, städa undan och sätta sig på samma platser de satt på under test 1. De fick nu ett nytt papper. Här nedan syns några av elevernas framsteg: Utvecklingspunkter: Dagen efter pratade vi lite om testen igen. Basgrupper i åk 2: Läsning I "Allmänt" Berättande text

Frågerundan: Klockan | Kooperativt Lärande Idag tränade vi på klockan genom att använda oss av strukturen frågerundan. Jag gjorde en liten variant på strukturen för att den skulle passa mina elever! Alla elever var aktiva samtidigt och stöttade varandra i lärandet. Jag började med att modella strukturen på mattan tillsammans med 3 elever. Elev 1: fick en hög med kort som visade olika tider eller en bild på en klocka.Elev 2: fick dra ett kort. Efter att elev 3 och 4 ställt sina klockor kontrollerade elev 1 och 2 om svaret stämde. Övningen gick under omständigheterna bra, några av grupperna hade lite svårt med att förklara för sina kompisar hur man tänker. Inre-yttre cirkel: Matematik Denna vecka har vi övat på och repeterat den digitala klockan. I "Allmänt" Struktur: Frågerundan Strukturen Frågerundan är en övning där eleverna i grupp slumpar fram en fråga och kommer fram till svaret tillsammans. Pussel: Hösten I år 1 arbetar vi med årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider, just nu med fokus på hösten.

Faktakunskap och förmågor i NO i åk 2 | Kooperativt lärande Just nu pågår en debatt kring vad undervisningen i skolan ska bestå av, där faktakunskaper och förmågor ställs mot varandra. Jag tror att det blir väldigt många missuppfattningar med en sådan diskussion, då jag varken tror att de som förespråkar faktakunskaper menar att det aldrig ska analyseras eller att de som förespråkar förmågorna menar att faktakunskaper är irrelevanta. Jag tror att de flesta lärare inser att båda dessa delar behöver finnas med, och jobbar med båda delar i sitt klassrum. I åk 2 jobbar vi just nu med att klassificera djur. Aktivera förförståelse För att aktivera elevernas förförståelse har vi gjort två saker. Det andra vi gjorde för att aktivera förförståelse var att eleverna fick låtsas att de skulle träffade någon som aldrig sett djuret i fråga. Inhämta ny kunskap För att inhämta ny kunskap om djurgruppen såg vi en film. Bearbeta kunskapen För att ytterligare bearbeta kunskapen använde vi strukturen Huvuden ihop. Jämföra och reflektera Enskild uppgift I "Allmänt"

Specmaja Skriv, byt, matcha: Svenska Jag har provat använda strukturen Skriv, byt, matcha i svenska i årskurs 1. Just nu tränar vi på att skriva meningar. Vi började lektionen med att repetera vad en mening är, därefter modellade jag hur övningen och strukturen Skriv, byt, matcha går till. Jag visade först ett beteende som inte var önskvärt (att jag skrev allting och min kompis inte fick hjälpa mig, att jag inte lyssnade på vad min kompis sa), därefter fick eleverna komma på hur man kunde gjort det annorlunda. De sa t.ex. – du måste lyssna på din kompis – alla måste få bestämma, inte bara en – ni måste turas om Jag modellade återigen strukturen, men denna gång med hjälp av elevernas tips. Därefter fick eleverna sätta sig vid varsitt bord tillsammans med sin lärkompis. Eleverna fick sedan 4 bilder och de skulle nu komma överens om en mening som passade till varje bild och skriva ned dessa på miniwhiteboards. När 2 grupper var färdiga fick de byta bord med varandra. Berättande text I "Klassexempel" Inspireras och Hör vi ihop?

Kartläggning och utredning Det finns goda skäl att göra en klar distinktion mellan kartläggning och utredning. Kartläggning är en del av skolans ansvar för att kunna göra rätt anpassningar och ge individuellt stöd. Som stöd i detta kartläggningsarbete finns det en mängd olika diagnosmaterial. Utredning av matematiksvårigheter är något som i huvudsak görs av landstinget och syftar till att klarlägga en eventuell medicinsk diagnos i form av dyskalkyli. Merparten av dessa utredningar görs för närvarande av talkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm. Resultaten av en genomförd utredning måste följas upp av den skola där eleven har sin undervisning, oavsett om det handlar om en diagnos eller inte. Exempel på kartläggningsmaterial Ljungblad, A-L. Exempel på litteratur kopplat till dyskalkyli och matematiksvårigheter Ljungblad, A-L. Material Atkinson, R et al, Matematik med alla sinnen, (2009).

Religion: Sortera i basgrupper På SO-lektionerna har vi de senaste veckorna arbetat med de tre stora abrahamitiska religionerna judendomen, kristendomen och islam. Vi har hört berättelser, sett film, läst, skrivit och diskuterat. För att repetera och befästa några av begreppen vi lärt oss använde vi en variant av strukturen sortering. När eleverna kom in i klassrummet fick de först hitta sin plats. Jag hade märkt upp sex bord med en bild som hade med deras basgruppsnamn att göra. De hittade snabbt sina platser och satte sig ner. Jag berättade att vi skulle göra en sorteringsuppgift i våra basgrupper. Jag: Varför ska vi göra de här sakerna? Jag berättade att vi först skulle testa de här tre målen med en kort uppgift. När alla grupper hade skrivit klart fick de fundera på om de hade nått de tre målen. Nu kom den stora uppgiften. En elev fick rollen som ordfördelare. Jag förklarade också att de först bara skulle få 3 minuter på sig. Jag startade timern och eleverna började arbeta. Jag gjorde denna uppgift i åk 2.

Matematiksvårigheter Matematiksvårigheter är ett omfattande och komplext begrepp. Specialpedagogiska skolmyndigheten definierar matematiksvårigheter i form av två huvudkategorier:specifika matematiksvårigheter/dyskalkyli ellergenerella matematiksvårigheter. Oavsett den ena eller andra kategoriseringen, är det helt nödvändigt att se och förstå matematiksvårigheten utifrån elevens perspektiv och ett givet sammanhang. Matematik finns överallt omkring oss i vardagen och i samhället. Specifika räknesvårigheter och dyskalkyli Begreppet specifika räknesvårigheter/dyskalkyli innebär att problemet finns inom den grundläggande räkneläran, att hantera tal och antalsuppfattning. Generella matematiksvårigheter Det är en betydligt större grupp elever som har generella matematiksvårigheter än som har specifika räknesvårigheter eller dyskalkyli. Det är många olika faktorer som kan ligga till grund för dessa generella matematiksvårigheter, inte minst brister i den grundläggande pedagogiken som barn och elever möter.

Related: