Runda bordet: Gruppstärkande – Kooperativt Lärande När vi arbetar med kooperativt lärande (KL) är det viktigt att jobba med att stärka gruppen och ge stöd i hur man samarbetar med andra. Det är inte alltid självklart för våra elever att man talar lugnt till varandra och hjälper varandra i en grupp. Wendy Jolliffe skriver i sin bok Cooperative Learning in the Classroom (2007) att elever behöver stöd och träning i relationer och hjälp med att utveckla de förmågor som behövs för att arbeta i grupp. att tänka positivt och säga snälla saker till varandraatt vara okej med att inte bestämma allting själv För att träna på dessa saker använde vi oss av fyra olika kooperativa strukturer. Vi började med att göra en social version av berättaren. I nästa övning tränade vi på att säga JA! Nu var det dags att träna på att inte bestämma allt själv. När sagorna blev klara använde vi strukturen Switcheroo för att dela med oss av våra roliga sagor med varandra.
Struktur: Berättaren – Kooperativt Lärande Struktur: Berätta Mera /Berättaren Berätta Mera är en lättare version Hitta en kompis. Den är en enkel struktur att använda för att dela med sig av kunskap och stärka relationerna i gruppen. Den kan användas med socialt innehåll enbart för att stärka gruppen och träna på att jobba tillsammans, för utvärderingar eller kopplat till ett kunskapsinnehåll där eleverna ska dela med sig av sina tankar och åsikter till varandra. Du bestämmer ett tematiskt innehåll att berätta om; ex. Variant: Sätt på musik. Grafik: Martin Silfvast Klassexempel Struktur: Huvuden ihop! Grunden i kooperativt lärande är att vi tänker tillsammans. I "Allmänt" Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det kan vara en utmaning att få alla elever aktiva och involverade. Integrera samarbete på enkla sätt Det kan ibland i skolans värld vara lätt att hamna i fällan att fokusera på tekniker och material och glömma bort det viktiga: nämligen vad vi fokuserar på och varför vi gör det.
Läraren har kommit på en fantastisk metod för att lära eleverna om mobbning. ... Att barn mobbas och mobbar är tyvärr ingen ovanlighet. Ofta är de själva för små för att förstå varför det sker och vad det kan leda till. Den här läraren har kommit på en smart sätt att få sina elever att inse hur mycket skada mobbning gör. facebook/relax kids tamworth Här är hennes egna ord: ”Idag på en av mina lektioner hade jag med mig två äpplen. Jag började med att plocka upp äpplet jag tappat i golvet och började berätta för barnen hur illa jag tyckte om det, att jag tyckte att det var äckligt. Det hade en hemsk färg och den lilla kvisten var för kort. Vissa barn kollade på mig som att jag var galen men vi skickade runt äpplet i cirkeln samtidigt som vi sa elaka saker till det. ”Du luktar illa”, ”Du är säkert full av mask” och så vidare. Vi var verkligen inte snälla mot det stackars äpplet, jag började nästan tycka synd om det till slut. Sedan höll jag upp båda äpplena och vi diskuterade deras likheter och olikheter. Sedan delade jag äpplena i två bitar.
Faktablad för skolor Faktablad om energi och klimat > Att vara energismartVad innebär det egentligen att vara energismart? Och vad är skillnaden mellan energieffektivisering, minskat energislöseri och energibesparing? > AvfallstrappanHär presenteras avfallstrappans fem nivåer: minimera, återanvända, återvinna utvinna energi och deponera. > EnergianvändningHur energi används i samhället och hemmen. > EnergikällorEn introduktion till förnybara och icke förnybara energikällor. > Energins kretsloppOm vattnets kretslopp, vindar och vågor, fotosyntes och förbränning. > Framtidens energiVilka energikällor kommer vi att använda i framtiden och hur kommer framtidens energisystem att se ut? > Hur produceras el och värme? > Hållbara transporter? > KlimatförändringarnaVarför förändras klimatet och vad kan man göra åt det? > Mat, klimat och miljöEn tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten. > Solceller och solfångareMed solceller kan alla få tillgång till el. > Vad är energi? Faktablad om havet Ordlistor
Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande? | Förstelärare i ... Snart kommer Sveriges skolelever tillbaka efter sommarlovet, ett lov där många nyheter handlat om sexuellt ofredande av flickor på festivaler och andra offentliga platser. Polisen lanserade en kampanj sluta tafsa i syfte att arbeta förebyggande. Hur kan skolan arbeta förbyggande kring sexuellt ofredande och skapa ett klimat där respekt råder för det andra könets integritet och sexualitet? Den här bloggen delger några av mina erfarenheter, övningar och material som fungerat bra i mitt klassrum. Efter att vi sett ett inslag på Lilla Aktuellt om sexuellt ofredande i pooler på Eriksdalsbadet i Stockholm och att man bestämt sig för att könsuppdela poolerna, uttalade en pojke i sjuan en insiktsfull mening inspirerad av Golda Meier som figurerat i hans facebookflöde: Lär inte tjejer säga nej! Meningen belyser också en av svårigheterna med att arbeta norm- och värderingsskapande i klassrummet. Heteronormen innebär en norm/osynlig regel där heterosexualitet är normen för människors sexualitet.
Gruppstärkande övningar – Kooperativt Lärande Innan en grupp kan arbeta och lära tillsammans krävs att vi låter eleverna lära känna varandra och att vi ger tid till gruppstärkande övningar. Trots att det kan kännas som att detta tar tid från viktig kunskapsinlärning, får du och klassen igen det när det senare genom att gruppen kan arbeta mer effektivt tillsammans. En oerhört viktig uppgift vi som lärare har är således att skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där varje elev får ta plats, vågar försöka och vågar misslyckas samt uppmuntrar sina klasskamrater att göra samma sak. Många strukturer som är bra för kunskapsdelning och fördjupning av förståelse kan också vara fantastiskt bra att använda just för att jobba ihop en grupp och skapa detta klassrumsklimat vi eftersträvar – vare sig det är en nyskapad grupp eller en grupp som inte riktigt fått till det. Namnlekar Det finns mängder av olika sätt att lära varandras namn på. Sitt i en ring. Hitta likheter Sitt i en ring. Mina ord, dina ord Hitta en kompis Berättaren Hör vi ihop
Livets Lotteri - Rädda Barnen Var skulle du hamna om du föddes på nytt och hur skulle ditt liv se ut? Snurra på hjulet i Livets Lotteri så får du veta. Enligt statistiken har du bara 0,08 procents chans att födas i Sverige och du hamnar sannolikt i ett land med fler problem än där du vuxit upp. Livets Lotteri vill visa på hur olika situationen är för barn i världens alla länder. Likaså hur viktigt det är att tänka långsiktigt när man kämpar för att skapa bestående förbättringar för barn världen över. Utforska ditt nya land Vi vill ge människor en inblick i hur olika förutsättningar man har som barn beroende på var man föds. Pröva ett nytt liv i Livets Lotteri Var föds du någonstans den här gången? Inspirationsmaterial för läraren Här kan du som lärare få extramaterial som hjälper dina elever att uppleva världens alla länder och få insikter om de förutsättningar och risker som landets invånare brottas med. Till toppen
Temaarbete: FN-dagen och barns rättigheter | Södra Ölands Pedagogiska Skolbib... Böcker Att arbeta med Barnkonventionen – helt enkelt av Sanna Mohr (2014) Tänk om av Inga-Lill Morell (1994) Lika som bär av Pernilla Stalfelt (2001) Alla vi barn i världen av Hans Peterson (1996) Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt (2010) Demokratihandboken av Sassa Buregren (2001) Rädda barnen av Gundel Wetter (2003) Från Alfons till Dostojevskij red av Dorothea Rosenblad (2015) Här hittar du tips på skönlitteratur som är kopplat till de olika artiklarna i Barnkonventionen. Länkar Barnkonventionen på olika språk som nedladdningsbara affischer och foldrar 19 bilder på barn och deras sovrum, samt beskrivande text på engelska, världen runt. Unicefs förklaring av barnkonventionen. Filmer