Gränslöst digitalt lärande

När vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen. I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde. Efter en del funderande så valde jag att kalla de olika faserna i undervisningen för länkar. Vi insåg ganska snart att vi i princip hade den mesta av den kompetens som vi behövde inom vårt eget IKT-lag. Visst finns det även lärdomar vi kan dra av detta.

Digital verktygslåda BFL+IKT – NORDSTRÖM EDUCATION Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser. Koppling till läroplanen ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9 ”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Koppling till kurs- och ämnesplanen I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Förmågor i läroplanen Källkritik för tryckta källor

Digitaliseringen av förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola - Väsby Lärlabb Se även: Del 1 – Visioner och strategier kring skolans digitalisering av Stefan PålssonDel 2 – Om skapandet av hållbara strategier av Carl Heath Del 3 – En sammanfattning av Skolverkets förslag till nationell it-strategi av Stefan Pålsson I september 2015 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att föreslå nationella strategier för digitaliseringen av den svenska skolan. 4 april presenterade Skolverket ett förslag som gäller förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskola och motsvarande skolformer. 29 april presenteras ett motsvarande förslag för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Här är en kort sammanfattning: Förslaget bygger på en vision om att den svenska skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för de villkor och förutsättningar som gäller i ett digitaliserat samhälle. Visionen går ut på att skapa en skola där digitaliseringens möjligheter tas tillvara i undervisning och administration. Strategin föreslår insatser inom följande fem områden. 1. 2. 3. 4.

Jag högläser för att levandegöra texter, ge kött och blod till karaktärer, platser och händelser, öppna dörrar, kunna ge stöttning samt som ett verktyg för att skapa gemensamma upplevelser och gemenskap i grupperna jag undervisar i. Som Anne-Marie Körling skriver: ”Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är dessutom demokratisk och inkluderande. Den säkerställer att alla elever kan samlas kring samma text och få del av samma innehåll.” Men ska vi verkligen anpassa undervisningen efter de svagaste läsarna, eller som jag numera säger, i enlighet med Lucy Calkins, de kämpande läsarna? Jag högläser mycket och det gör jag grundat både på min egen erfarenhet av vad högläsning gör för alla elever och på forskning och beprövad erfarenhet. Jag högläser sakprosa, sagor, romaner, noveller, dikter och bilderböcker. Kan man inte uppnå allt detta genom att högläsa mer avancerad litteratur i undervisningen? P.S.