Han härmar 50 dialekter på tolv minuter Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet. Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. "Bor typ i Uddevalla och de va verkligen som att du lät härifrån", kommenterar en Denniz. "Jävligt bra öländska", säger Ludvig. "Född o uppvuxen på Gotland! Vi kontaktade "Gurra" för att få veta mer om hur han jobbar för att härma dialekter. Beskriv hur du gör när du går in i rollen för att imitera Göteborgsdialekten? – Den är förhållandevis enkel att efterlikna då jag är ifrån Vetlanda i Småland, göteborgsdialekt och vetlandamål har i stort sett samma melodi i språket. Vilken dialekt är svårast att imitera?
Vad är cut-up poesi och hur kan du använda det i undervisningen? Cut-up poesi är ett sätt att skapa dikt av ord som redan finns. Man klipper upp texter som redan är skrivna och begreppet cut-up kommer från engelskans ”klippa upp” Begreppet myntades av den dadaistiske poeten Tristan Tzara så tidigt som 1916. Många musiker och författare har sedan dess använt tekniken då de skrivit låttexter. Grundidén är att man skapar något nytt genom att bryta mot de normer som säger att skapandet ska ske på ett visst sätt. Här kan ni lyssna på hur David Bowie har använt sig av tekniken. Bowie brukade skriva ner ett stycke som beskrev ett ämne. En annan musiker som inspirerades av cut-up tekniken var Curt Kobain. Varför blev jag intresserad av just cut-up tekniken i undervisningen? Hur kan detta användas i svenskundervisningen? I det centrala innehållet finns det uttryckt att undervisningen ska behandla nya ord i språket och att kombinera ihop olika texttyper till nya. Så här kommer eleverna få arbeta med cut-up poesi Hur ska vi göra? Alternativ 1 – nya dikter av gamla
Sommarläsning #4 Om hur vi ställer frågor Sommarens läsning avslutades med den brittiska barnboksförfattaren Aidan Chambers. Han har skrivit en klassisk bok om boksamtal Böcker inom oss, som gavs ut första gången 1991. Jag läste en reviderad och utökad utgåva från 2011. Läsningen fick mig att fundera över de frågor vi använder i samtal om böcker, kanske egentligen om karaktären på frågor i undervisningen överhuvudtaget. Men hur ska vi då ställa frågor till eleverna? Aidan Chambers har en övergripande modell för boksamtal som utgår från fyra grundfrågor: Jag undrar… · …om det var något du gillade i boken? · …om det var något du inte gillade? · …om det var något du inte förstod eller tyckte var svårt? · …om du la märke till några mönster eller kopplingar? Chambers förklarar hur man rent praktiskt kan gå till väga i ett samtal utifrån grundfrågorna. Frågorna ovan är grundfrågor – de räcker inte för att upptäcka allt i en bok. Samtal om texter av olika slag är och bör vara en viktig del i svenskundervisningen.
En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. #hashtag handlar om vänskap, utanförskap, svek och viljan att bli sedd. Serien tar även upp hur beteenden på nätet och det liv som levs genom sociala medier påverkar livet IRL. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016.
Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry Mönstertext Skolverkets exempeltexter
Att ta ansvar för sin egen läroprocess Att ta ansvar för sin egen läroprocess är en av de fem välkända formativa strategierna och kanske den som är svårast att komma åt. Dessutom tror jag att eget ansvar kräver både mognad och träning. Mognadsnivån i en grupp varierar, och därför måste jag som lärare erbjuda olika grad av stöttning. Träning kräver tid och möjlighet att lära av sina misstag, dvs genom min lärarrespons. Slöjdläraren Bengt Christenssons inlägg Vad ska jag göra nu Bengt? Bengts inlägg fick mig också att tänka på hur jag lägger upp mina argumenterande skrivuppgifter och de stödstrukturer jag använder för att hjälpa eleverna att komma igång, så att de sedan kan arbeta självständigt. För det första bestämde jag mig för att öka produktiviteten. För det andra har jag arbetat mer systematiskt med mallar och strukturer. So far so good. Skrivdidaktik är spännande!
Träna hjärnan och bli smartare – Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Det är samma sak med träning av till exempel sociala förmågor. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. Och så måste man ha fokus. – Lärande bygger på att vi kan följa en gång under en tankeserie.
20. Podcasten som blev en POPcast – om populärkultur i undervisningen Podcast: Play in new window | Download (Duration: 34:23 — 47.2MB) | Embed Prenumerera på podden iTunes | Android | När Scenerna som förändrade filmen hade premiär fullbordades en populärkulturell trilogi signerad UR. Låtarna som förändrade musiken och Programmen som förändrade TV fick sällskap av en grundkurs i filmhistoria. I den här popcasten berättar Magnus Sjöström, projektledare, om tanken bakom de tre programmen. Dessutom samtalar vi med Fredrik Sandström, som är svensklärare i år 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga, om fördelarna med att använda populärkultur i undervisningen och mycket mer. Mer om Fredriks undervisning hittar du på hans blogg Svenska och digitala verktyg. Scenerna som förändrade filmen/UR Låtarna som förändrade musiken/UR Programmen som förändrade TV/UR
Killar och tjejer Det är otroligt viktigt att läsa, fundera på och samtala om olika fördomar och ”sanningar”. Ibland är ”sanningarna” så djupt rotade hos oss själva och eleverna att det inte ens upplevs som något problem. Vadå skillnader mellan killar och tjejer? I filmen Tusen gånger starkare framställs killar och tjejer schablonmässigt och generellt, men det är just det som gör att det blir så tydligt och leder till många bra diskussioner. Sammanfatta och förklara Vad handlar berättelsen om? Signe Hur förändras Signe? I filmen – under ytan Innan Saga gör entré verkar det trots vissa anspänningar råda harmoni i skolan. Utanför filmen Känner ni igen er i filmen? Vi går vidare med att eleverna får fundera på vilka leksaker de använde som barn. Vi undersöker leksakskatalogen Besök Vilka färger dominerar på sidorna? Besök Vilka färger dominerar på sidorna?
Våga drömma! : Riovanschen Skrivet av Nadja, onsdag, oktober 13, 2010 · 2 kommentarer Den här underbara lilla berättelsen gör mig alltid så glad och full av mod och tro. Den kommer från boken ”Det är aldrig kört!” ”Skriv en uppsats om dina drömmar”. Tommy hade mycket att drömma om, men väldigt lite att bygga sina drömmar på. Den här kvällen slet Tommy hårt med sin uppsats. ”När jag blir stor ska jag bli konstnär och bo i en stuga på landet som jag själv har byggt.” Tre dagar senare fick han tillbaka uppsatsen med ett stort rött C uppe i hörnet. ”Det här är en helt orealistisk dröm för en grabb som du. Tommy visste inte vad han skulle göra. Nästa dag lämnade Tommy in samma uppsats igen. ”Du kan behålla betyget så behåller jag min dröm.” Trettio år senare berättade Tommy den här historien för tjugo barn som kommit på besök för en veckas målakurs. ”Det här berättar jag för er eftersom ni nu sitter i ett hus på landet som jag själv har byggt, och imorgon ska jag visa er utställningen med tavlor som jag har målat.
Rönningefemmor snackar snyggast NyheterPublicerad 14:43, 26 maj 2016 ”Sluta sprid hat, sprid kärlek! Det är nu eller aldrig! Följ oss, förändra med oss!” Så avslutas det tal som klass 5a på Rönninge skola tillsammans har skrivit och som de nu tävlar med mot andra femteklassare från hela Sverige. Arbetet med talet började redan i höstas. – Vi fick använda våra fyra pusselbitar. Retorik är ett viktigt ämne, menar han. – Det är bra att veta hur man ska uttrycka sig för att få igenom saker, på fritiden och på möten i jobbet. Klassens lärare Ann Nyström berättar att arbetet gett resultat både hemma och i skolarbetet. – Det är så häftigt att se att det gett ringar på vattnet. Förra veckan besökte två utlottade representanter från klassen Sveriges television för att framföra klassens tal för en jury. – Det var helt fantastiskt och vi fick verkligen ut något av det, säger hon. Hennes tips på hur hur man blir en bra talare är att prata tydligt och att använda kroppsspråket för att förstärka det man vill säga.
Eleverna utvärderar min undervisning Nyligen fick mina nior fundera på de tre åren vi haft tillsammans. För det första ville jag ta reda på vilka ord de förknippar med ämnet och på så sätt försöka få elevernas bild av vad ämnets kärna är (eller har varit). Första frågan löd Vilka ord förknippar du starkast med ämnet svenska? Eleverna fick välja ut enstaka ord och de infogades i en Answergarden. Glädjande nog påminner elevernas bild om den som jag har (läs tidigare inlägg Svenska – ämnets kärna). Den tredje och sista frågan löd Vad kan utvecklas i undervisningen? Ungefär hälften av eleverna anser att de haft för lite att säga till om vad gäller val av litteratur. En handfull elever tycker att jag kan variera undervisningen mera. Några elever anser att de inte fått den hjälp de behövt. … att vara lärare.
Att skriva poesi är skoj "Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?" "Vad då, menar du?" "Jo, det där med bilderna." Så lät det på min lektion i förra veckan. Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Varför gillade då mina elever detta? 1. Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Att skriva faktatexter - Mia Kempe Läsåret börja lida mot sitt slut och mycket handlar nu om att avsluta terminen på ett bra sätt. Det ska bli skönt att vara ledig och få tid till att tänka på annat än skolarbete. Men visst kan det också kännas bra att ha lite tankar inför uppstarten i höst? I detta blogginlägg kommer jag berätta om ett arbetsområde som jag just nu håller på med i min klass, nämligen att skriva faktatexter om djur. Detta upplägg går lika bra att använda på hösten och upplägget passar både åk. 2 och 3. Kanske något att starta upp höstens arbete med? Arbetets upplägg Arbetsområdet bygger framför på delar av det centrala innehållet i svenska och biologi för åk. 3. Konkretisering av mål för eleverna Allra först fick eleverna ta del av målen för arbetsområdet. Uppstart av arbetsområdet Arbetet startades med att utgå ifrån något eleverna redan var bekanta med, nämligen berättande texter. Gemensamt textskrivande Arbetet fortsatte genom att vi tillsammans läste två olika faktatexter om igelkotten. Stödmall faktatext