background preloader

Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande

Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande
Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”. Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven). Innehållet har dock ett helt annat sikte. Bedömningsmatriser är till för att läraren ska kunna bedöma eleverna i efterhand. Lärandematriser är till för att eleverna ska förstå vad de ska lära sig i förväg. Fördelarna med en lärandematris är flera. En lärandematris:– Utgår från kunskapskraven – Konkretiserar vad eleverna ska kunna göra (handlingar) – Har en tydlig progression som är lätt att följa för eleverna Författaren förklarar sina tankar kring lärandematriser i den här korta filmen.

http://1larare.svedala.se/larandematriser-ett-verktyg-elevernas-larande/

Related:  BedömningSynliggöra mål och kravStrukturBFLskolutveckling

Formativ bedömning Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. I nedanstående figur betraktas bedömning som en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen.

BFL Bedömning kan vara både summativ och formativ. Provresultat och betyg är exempel på summativa bedömningar, medan formativ bedömning handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång. Vi kallar det bedömning för lärande (BFL) och menar att det är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. Det formativa förhållningssättet bidrar till att eleven utvecklar sitt lärande genom att få reda på var hen befinner sig i förhållande till målen och kunskapskraven, och vad som är nästa steg.

Minecraftuppgift vecka 3 Denna vecka ska stjärnorna kombinera matematik med samhällskunskap genom att bygga ett sjukhus i deras minecraftstäder. Klicka på länken under så kommer du till uppgiftspappret stjärnorna fick Uppgifterna kopplar så här till lgr 11:Matematik- syfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

”Det bästa som finns i ett klassrum är hörn” Oavsett om det rör sig om att rita en hel skolbyggnad från grunden eller bara att flytta runt borden i ett klassrum så ska rummet formas utifrån hur människor faktiskt beter sig – inte utifrån hur vi vill att de ska bete sig. Det återkommer Peter Lippman till ofta. Han tycker att den rådande internationella trenden i lärmiljöer - stora öppna ytor - visar på två saker: Arkitekter saknar kunskap om hur människor lär sig saker, och skolföreträdare saknar kunskap om det rumsliga.

På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är: att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutvecklingatt elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.

Fem steg till formativ bedömning i klassrummet Syftet med denna sida är att inspirera genom konkreta exempel på hur det kan se ut i ett klassrum där formativ bedömning är grunden för undervisningen. Du hittar några av exemplen på denna sida och många fler i min bok Formativ bedömning i praktiken – från förmedling till förståelse. Ett sätt att ta reda på om man har grundat ett klimat och en kultur som bygger på formativ bedömning är att titta på Dylan Wiliams nyckelstrategier för ett hållbart arbete med formativ bedömning som grund för undervisning och lärande. Tillsammans utgör nyckelstrategierna en bas för ledarskap i klassrummet som kännetecknas av tydlighet, intresse för eleverna, undersökande arbetssätt, nyfikenhet, inkludering.

BFL, sva, sfi och modersmål Mina kollegor Lena Ramirez Södergren från KomVux och Maria Lachan från Ludvigsborgsskolan och jag har haft en studiedag tillsammans med lärare i svenska som andraspråk, svenska för invandrare och modersmål. Här är lite av det jag tog upp: För SFI finns digitala verktyg förspråkutveckling. Värdegrund, lärstilar och lässtrategier Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat. Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi. Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur.

Att välja digitala verktyg på ett medvetet sätt ”I Sverige görs stora satsningar inom it i skolan. Denna studie visar på vikten av att satsningarna är väl genomtänkta och pekar på behovet av en diskussion kring dess förutsättningar, potential och utformning. En förklaring, menar OECD, till att studien överlag inte visar några positiva samband mellan hög it-användning i skolan och elevprestationer, är att det saknas kunskap om hur it ska användas på rätt sätt. Lärarens undervisning är den viktigaste faktorn för elevers lärande. It kan utgöra ett viktigt hjälpmedel i skolan, förutsatt att det används på rätt sätt” (citatet är hämtat från Fokus på). Hur kan vi säkerställa att vi använder digitala verktyg på rätt sätt?

Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande Mary Ingemansson är lektor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Högskolan i Kristianstad och har lång erfarenhet av att utbilda lärare. Hon menar att boken kändes viktig att skriva av flera skäl. – Våra barn och ungdomar behöver tillägna sig olika lässtrategier, djupläsning och förstå vikten av omläsning för att nå lärande. De behöver också känna motivation och läsglädje för att bli kompetenta läsare. Jag har 25 års erfarenhet av läsning på mellanstadiet samt undervisning med lärarstuderande i 18 år och har utgått från både egen forskning och andras forskning. Min bok kändes viktig att skriva för att den tar upp ett stort antal sätt att arbeta med texter och den beskrivna läsningen är förankrad i den verklighet som dagens lärare möter i skolan.

Kommunikatören: Klassexempel – Kooperativt Lärande Idag har vi testat kommunikatören i en klass 3, halvklass med 11 elever. Vi arbetade med geometriska former. Först fick eleverna i uppgift att i par måla två geometriska former på en miniwhiteboard – minst tre hörn, max fem hörn. Dessa skulle sedan användas som bilder att beskriva. Eleverna delades nu in i grupper om 3.

Related: