Att träna eleverna i att genomföra systematiska undersökningar | Förstelärare i Svedala I det samhälle våra elever kommer möta vet vi att ny kunskap hela tiden skapas och att de kan få reda på saker de inte vet enkelt. Däremot behöver vi elever som i framtiden kan bedriva f orskning av hög kvalité och då behövs förmågan att genomföra systematiska undersökningar. Förmågan att ställa frågor handlar om att träna eleverna i kunna ställa just sådana frågor som det går att undersöka på ett systematiskt sätt. Ett bra sätt att få elever att ställa frågor är att utgå från bilder. – Vilka frågor kan du ställa om detta ni ser på bilderna? När eleverna har skrivit ner sina frågor får de i uppgift att titta närmare på sina frågor. – Hur kan du ta reda på svaret på dina frågor? Sedan arbetar vi alla tillsammans och samlar de frågor som eleverna tycker att de kan få svar på i en undersökning. Vid vilken temperatur stelnar flytande vatten till fast form (is)? Ett annat sätt att uppmuntra eleverna till att ställa frågor kan vara att demonstrera naturvetenskap i praktiken. Att diskutera:
Nya undervisningsgrepp | Fröken Evas skola Det riktigt studsar och spritter i hjärnan när jag pysslar med mina ”nya undervisningsgrepp”! Ni undrar säkert vad det kan vara för något nytt grepp? Jaa, nytt och nytt? Vad är nytt under solen 2015? Så här ska det gå till: Med hjälp av dessa begreppskort, som utgår från de aktuella begrepp som eleverna har stött på i det aktuella arbetsområdet (i vårt fall Geografi – Europa, gränser, naturtyper, erosion t ex), ska eleverna fundera, plocka ett antal kort och sedan lägga dessa i en kedja. Vinster: Jag får in: eget tankearbete, tänka tillsammans, samarbeta (Think-Pair-Share), förklara för både sig själv, sin grupp och för klassen (och för mig!) Jag lovar att jag ska dokumentera och visa hur det gick! Det här kan ni göra i NO, vilket område som helst!
Fonologisk medvetenhet - vad, varför, när och hur? Detta gäller även barn med språkstörning, som kanske aldrig lyckas lära sig att rimma, men som mycket väl kan lära sig att dela upp ord i språkljud och knäcka den alfabetiska koden (det är inte alla elever med språkstörning som också får avkodningssvårigheter/dyslexi, men läsutvecklingen är ofta något långsammare än för barn utan språkliga svårigheter - läs här för mer om skillnaden mellan dyslexi och språkstörning). Att förbättra fonemisk medvetenhet - vad ska man tänka på? Mycket forskning visar att fonemisk medvetenhet kan förbättras med träning och att detta kan leda till förbättrad ordavkodningsförmåga och stavningsförmåga (se National Reading Panel, 2000; SBU, 2014). Schuele & Bodreau (2008) menar att evidensen de har gått igenom visar på följande punkter (för fördjupad information och referenser, se artikeln!). När och hur mycket? Vad och vilken ordning? Hur? I artikeln så finns många steg-för-steg praktiska exempel på principerna nedan! Logopedens roll Varför är detta intressant? SBU.
Boktokig Behaviour management top tips | Education Support Partnership – supporting you to feel your best Disruptive pupil behaviour is a frustration for many teachers. In fact, 70% of teachers told us they had considered quitting the profession over poor behaviour. (Teacher Support Network and Family Lives Behaviour survey 2010) Poor behaviour is a barrier to learning and can easily threaten the health and wellbeing of teachers. On top of other pressures that can occur, the result is lost teaching days, unhappy teachers and failing students. Our top tips outline four basic approaches found to improve classroom behaviour: 1. Classrooms become more orderly places when rules are clearly stated and perform even better when rules have been negotiated, discussed and justified. Here are 10 steps to improving rules and procedures: Create rules and express them positively. 2. Think about the style of relationship you have with your pupils or students. How do you increase your dominance and assertiveness? For the class or group For you Eye contact: holding eye contact expresses dominance. Then: 1. 2. 3. 4.
Språklekar, språkverktyg Vi har samlat språkstimulerande lekar i en databas dit du kan logga in! Lekarna riktar sig till barn från ett år och uppåt. Genom lek kan du stimulera barnets språkutveckling. Lekarna passar bra för dig som vill ha nya ideér på språkstimulerande lekar och aktiviteter, till exempel i skolan, på dagis, eftis eller hemma om du vill stöda ditt barns språkutveckling. Materialet i lekdatabasen baserar sig på material som tidigare skapats inom språkprojekt på Folkhälsan. Lekdatabasen Gå till lekdatabasen. Fler tips och lekar Språkstimulerande material som du kan ladda ner som pdf-filer: Länksamlingar Vi har delat upp länkarna i olika kategorier: Tipsa oss gärna Vi tar gärna emot fler förslag på lekar till vår databas!
Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Lektion 1 Att utgå från elevernas värld brukar vara ett vinnande koncept så jag började arbetsområdet med att koppla deras eget språkbruk såsom sms-språk och gaming-språk till den inledande uppgiften. Vi tittade tillsammans på ett avsnitt (avsnitt 4, språk) ur serien ”Tänk till med Dewide” vilket blev en bra introduktion till arbetsområdet. Lektion 2 Lektion 3 Här kan du testa om du är en språklig expert
James Nottingham – Learning Pit Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo. I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att: Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.Vi kan alla göra fel.Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:
Den flerstämmiga undervisningsmiljön | Förstelärare i Svedala Jag har under min tid som lärare arbetat medvetet för att skapa en flerstämmig undervisningsmiljö och sökt svar på hur det sker på bästa sätt genom att ta del av forskning samt prövat och omprövat olika metoder (läs mitt tidigare blogginlägg om ett flerstämmigt klassrum här). I mötet med elever med svenska som andraspråk och genom litteratur inom kursen Svenska som andraspråk har jag tvingats att ytterligare granska och utvärdera den undervisningsmiljö som jag försöker utforma med fokus på samtalet.I en flerstämmig undervisningsmiljö ska grunden vara elevernas egna språkliga produktion i tal och skrift; det ska vara en miljö där elevernas tankar och uppfattningar bildar utgångspunkt för undervisningen. Interaktion med andra är ett sätt att visa vad man kan men det får inte stanna vid det utan det är viktigt att interaktionen även blir en källa till nytt lärande. Att tala är ett sätt att visa vem man är och det kan vara känsligt att genom det man säger/inte säger visa sin personlighet.
Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.
"Läxor är meningslösa" – What we should be looking at is the progress students are making, säger han apropå betygsdebatten. James Nottingham från Storbritannien är en väl anlitad föresläsare och skolutvecklare. Han har en bakgrund som lärare och skolledare och har skrivit ett flertal böcker om undervisning. I veckan besökte han Ånge där 200 lärare från Sollefteå, Härnösand, Bräcke och Ånge fick lyssna till hans råd och exempel från olika delar av världen. – Han har mycket positiva tankar, konkreta tips och idéer. Sådant som är lätt att ta till sig och omsätta i verkligheten, säger Kicki Strand som arbetar som textil- och bildlärare i Fränsta. Föreläser i många länder Häromdagen var han i Bahrain, nu i Ånge och nästa vecka Mellanöstern. – När jag själv jobbat i skolan har jag varit frustrerad över hur många människor som gjorde saker utifrån instinkt eller tradition. Tveksam till betyg Mer av undervisningen borde baseras på vad erfarenheten och vetenskapen säger, menar han. "Läs varje kväll" Viktigt med feedback
Låt detta läsår bli ett språkutvecklande läsår! – Strategier för lärande Jag är precis hemkommen från Gislaved kommun där jag tillsammans med andra lärare har föreläst och haft workshop kring språkutvecklande undervisning. Gislaved kommun har vid den här läsårsstarten satsat stort och ordnat en utbildning för kommunens grundskolelärare i olika stadier – inklusive högstadielärarna. Detta blir startskottet för ett fortsatt kollegialt lärande kring läsförståelse och språkutveckling och kommunen har inför höstterminen på ett strukturerat sätt planerat in bland annat fortsatta inspirationföreläsningar och vidare arbete i såväl ämnesnätverksgrupper som arbetslag ute på skolorna. Jag blir glad när jag tar del av den inbjudan som Gislaved har skickat ut till sina lärare. Tidigare i augusti publicerades en angelägen debattartikel av Barbro Westlund och Gunilla Molloy: ”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” (DN 3/8-2016). Vi kan i debattartikeln även läsa följande: Vill du själv komma igång med att arbeta mer språkutvecklande? Åsa Edenfeldt