En hanterbar skoldag | Förstelärare i Svedala Under de år jag arbetat i skolan har jag träffat många elever som på ett eller annat sätt har svårt att hantera sin vardag i skolan. Orsakerna till detta är många. Jag har funderat mycket på vad vi i skolan kan göra för att stödja dessa elever. Jag har alltid strävat efter att mina elever ska veta vad som förväntas av dem på en lektion. I detta inlägg ska jag gå igenom ett par av de sätt jag tycker är användbara och som kan bidra till att skapa struktur i en vardag, som för vissa elever kan vara svår att navigera i. Inlägget kommer inte vara heltäckande, utan ska ses som en inledning i ett tankesätt jag har kring att möta elever. Jag tror det är viktigt, som lärare och ledare i klassrummet, att fundera på den publik man kommer möta på en lektion. Det finns elever i varje klass där man måste fundera lite extra kring hur arbetet ska läggas upp, förmedlas och bearbetas. Jag har alltid skrivit upp lektionens innehåll på whiteboarden. Att diskutera
Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Läraren kastar sedan mynten ut i klassrummet. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna nu? Situation 2: Föreställ dig nu samma lärare, samma elever, samma säck med mynt, och samma 3-minuters timer men med en förändring. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna ut nu? Samma elever, med samma mängd av belöningar och samma tidskrav skulle antingen vara i en konkurrenssituation eller i en mycket samarbetsvillig situation beroende hur läraren strukturerar samarbetet i gruppen. Kagan, S.
Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Rättssäker betygssättning I våras diskuterades på denna blogg betyg och betygssättning. Anledningen var att det i debatten, där även regeringens ministrar deltog var elever och föräldrar irriterade över den förvirring som rådde inom denna fråga. Jag hade även en diskussion med Bo Sundblad. Bakgrunden var att jag tyckte att Bo Sundblads och Per Måhls föreläsning om Rättssäker betygssättning borde vara en föreläsning som alla lärare borde se, egentligen borde ha sett, inte minst med tanke på mediadebatten. För vara riktigt ärlig borde Skolverket ha spelat in detta för länge sedan. Film 1: Rättssäker betygssättning Film 2: Planering Film 3: Allmänna råd Film 4: Mättraditioner Film 5: Bedömningsprocessen Film 6: Matriser Arbetsmaterial till filmerna: Arbetsmaterial till filmerna om rättssäker bedömning
Skapa struktur i klassrummet SVAR: När vi inte har kontroll blir vi stressade. Jag tror, utan att veta hur din klass är, att du behöver skapa en struktur i ditt klassrum som ger dig kontrollen tillbaka. Förmodligen har du elever i klassrummet som inte vet vad som ska hända, vad som förväntas av dem och vad som är syftet. Då kan struktur, visuell kommunikation och rutiner hjälpa. En bra start är att fundera över hur man startar och avslutar lektionen med eleverna i klassrummet. Det hjälper elever som har ett svagt arbetsminne att bygga en struktur. Skala energinivån Ofta kommer eleverna med både känslor och händelser i bagaget in på dagens första lektion eller efter raster. Vårt mål i skolan är att eleverna ska vara så självständiga som möjligt. Sju viktiga frågor Alla hjälpmedel som talar om svaren på frågorna När? Oro hos elever kan också bero på att de har svårt med tidsuppfattningen. Krysslista Gör gärna en stencilplanering till alla elever med krysslista, då vet eleverna vilka moment som ska komma härnäst.
"För motivation krävs bekräftelse i stunden" – Feedback är viktigt. Men feedback är inte betyg eller en kommentar på ett papper som kommer två veckor senare. Ur motivationssynpunkt är det helt bortkastat. Anna Tebelius Bodin är utbildad i inlärningspsykologi och expert på hur vi lär. – Rent forskningsmässigt vet vi att man blir sämre på att lösa problem om man får betalt än om att får äran av att själv komma på lösningen. Anna Tebelius Bodin menar att vi därför måste arbeta för att motivationen ska drivas av något annat än yttre belöningar. – Självständighet – att eleven känner sig delaktig i uppgiften. Delaktighet motiverar Anna Tebelius Bodin är övertygad om att elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan lyckas bra i det inkluderande klassrummet. – Inkludering måste ske helhjärtat, engagerat och du som lärare måste veta hur du gör. Anna Tebelius Bodin menar att det är viktigt att eleven känner att hen är välkommen i klassen. – Vi måste ha en plattform i skolan som gör att vi kan få det att fungera för alla elever.
Struktur och delmål för att minska stress Att utsättas för stress under lång tid kan påverka både kroppen och mentala funktioner negativt, och de exekutiva kognitiva förmågorna är speciellt känsliga. Det är förmågor som är av yttersta vikt för att klara av en skoldag. – Ungdomar är inte fullt utvecklade i de främre delarna av hjärnan – de delar som reglerar vår förmåga att styra vår uppmärksamhet och beteenden, inklusive själv-reglering, att se konsekvenser, planera och se helheter, säger Cecilia Stenfors, forskare inom psykologi, neuropsykologi och stress på Karolinska Institutet i Stockholm. De exekutiva förmågorna utvecklas successivt och först i tjugoårsåldern är de fullt utvecklade. – För att funktionerna i hjärnan som styr och planerar ska fungera optimalt krävs det att vi medvetet skapar förutsättningarna för detta. Måste göra urval Vi måste också ha en uppfattning om vad vi ska välja bort. Även verklig inkänning och social interaktion med andra personer hämmas av detta. – Enbart långsiktiga mål kan man inte leva på.
Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Vad gör eleven? Skriv en text på 200-300 ord. Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter.
En lärare vars elever lär sig mycket För en dryg vecka sedan frågade jag mina elever Hur gör en elev som lär sig mycket? Jag fick tipset i en FB-grupp att fråga samma elever vad som kännetecknar en lärare som undervisar så att många elever lär sig mycket. Sagt och gjort. Eleverna funderade en stund och skrev sina svar. Dessa har jag kategoriserat under passande rubriker. Det blev tydligt vad mina elever tycker är viktigt, men det betyder inte att den ena är viktigare än det andra. Alla elever svarade att läraren… Läraren har genomgångar nästan varje lektion. Göra något roligt så att man har ett roligt minne sammankopplat till det man har lärt sig. Hälften svarade att läraren… Läraren har många genomgångar och förklarar saker muntligt för eleverna. Läraren är väldigt tydlig och bra på att förklara. Enstaka svarade att läraren… Får man bestämma själv hur man ska arbeta tror jag att man blir mer motiverad och jobbar så gott man kan eftersom man är nöjd med arbetssättet. Kunnig och ambitiös.
Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Det finns ett flertal olika roller som kan användas vid olika tillfällen beroende på vad eleverna behöver träna på och vad syftet med övningen är. Vissa av rollerna lämpar sig extra väl till vissa strukturer. Under användandet av roller är det bra att alla elever får testa på alla roller. Uppgiftsroller: Sekreterare – antecknar det gruppen gör, skriver ner lösningar och tankar inför senare presentation. Berättare – läser uppgiftsfrågor och texter för gruppen och fokuserar på att alla förstår innehållet. Materialförvaltare – ser till att gruppen har det material den behöver för att kunna genomföra uppgiften. Hjälpare – hjälper gruppen framåt genom att ställa frågor och komma med tips. Sociala roller: Utskriftsmallar:
specialpedagogen | Det inkluderande klassrummet bloggar.ur Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Medverkar gör lärarna Terese Cannehag Berglund och Ola Lindgren samt Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Programmet ser du i sin helhet på URskola.se När live-iscensättningar är som bäst uppstår omvälvande möten mellan människor i samma rum (!) Parallellt med detta upplever jag att det uppstått en brist på etik och empati i samhälle och skola. Workshopen bygger på teater och textarbete men vi funderade från start på hur vi skulle nå de ungdomarna som inte gillar teater. På så sätt kom Make Happy! Jannike Grut Jag hade förmånen att få tillbringa en dag tillsammans med Terese Cannehag Berglund och Hugo Wester när vi diskuterade tolerans i Lärlabbets studio. Läs mer
Hur man leder ett impropass | Dramaövningar Så du ska hålla ett impro? Utifrån mina erfarenheter så har nedanstående recept visat sig vara väl fungerande: Ta reda på varför din grupp vill spela impro Försök att gissa vilka skäl de enskilda medlemmarna i din grupp har att vara med på ditt impro-pass. Exempel på skäl är ”Jag vill ha kul””Jag vill underhålla andra””Jag vill bekämpa min sociala rädsla””Jag vill lära mig bättre speltekniker för att senare spela i en pjäs””Jag vill bli bättre på teater””Jag ska träna inför nästa veckas teatersport/uppträdande””Jag vill träffa andra människor” Hitta en take-home-message Att försöka klämma in alla aspekter av improvisationsteater i ett enda pass är omöjligt. Exempel på take-home-messages Det är inte farligt att göra felDin hjärna kan vara oväntad spontan om du använder rätt teknikBra scener har en struktur Hitta passande övningar Gå igenom övningssamlingen och hitta dina favoritövningar. Se till att hitta en bra struktur som består av huvudsakligen tre faser: Uppvärmning Huvudfas Avrundning
Maria Wiman om vägen till värdeskapande lärande – en vinst för alla När vi människor upplever det vi gör som meningsfullt skapar det ett driv, en motivation att göra mer och utveckla vidare. När vi som lärare skapar mening och verkligen gör skillnad för våra elever är det en obeskrivlig belöning, en paycheck of the heart, som infinner sig. Känslan och glädjen över att se barn och unga utvecklas till unga vuxna som bidrar till samhällets bästa är många lärares drivkraft och det som väger upp allt det andra, ibland tunga, i skolvardagen. Hur vore det om vi alla i hela skolsverige skulle ta detta på största allvar och skapa samma möjlighet för eleverna att uppleva sin vardag i skolan lika meningsfull och lika motiverande? Redaktionen möter Maria Wiman i Huddinge som tillsammans med sina elever utvecklar lärande i direkt samspel med världen, både lokalt och globalt. Vad var det som gjorde att du förändrade ditt och elevernas sätt att arbeta med lärande? Men sedan knäckte jag koden! Hur går det till? – Det är inte så komplicerat som det låter. 1. 2. 3.