background preloader

Enkel språkövning ger aha-upplevelse! - Ylva Pettersson

Enkel språkövning ger aha-upplevelse! - Ylva Pettersson
Språk är makt. Språket är jag. Språket är tankens dräkt. Genom språket förstår vi, genom språket gestaltar vi vad vi förstått. Vi vet idag genom forskningen att många av elevernas svårigheter i skolan är sprungna ur brister knutna till språket. Eleverna behöver ökad textrörlighet och litteracitet, mer omfattande vokabulär och kontinuerlig träning i att kunna ta till sig allt mer avancerad och fackspecifik text. August_Müller_Tagebucheintrag-1 By August Müller (1836–1885) (Auktionshaus Bergmann) [Public domain], via Wikimedia Commons Jag arbetar just nu med Upplysningen med mina elever i åk 1, som även håller på med momentet i svenska. Eleverna kom snabbt fram till att när det gäller snabbhet och tillgänglighet i kommunikation så kan 1700-talet inte tävla med dagen. Så det gjorde vi. Eleverna fick välja sms de skrivit under senaste veckan, och ”översätta” dessa till brev inspirerade av 1700-tals brev. Här följer ett exempel på texter: Tja! blev: Just så.

http://lrbloggar.se/ylva/enkel-sprakovning-ger-aha-upplevelse/

Related:  SvenskaSpråkethistoria 1900-talSvenska

Gästblogg av Christina Olin-Scheller: Lässtrategiundervisning – inte hur som helst och inte för alla 2015-04-28 Idag skriver Christina Olin-Scheller på vår gästblogg om undervisning i lässtrategier. Christina Olin-Scheller är fil. dr i litteraturvetenskap och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och en av redaktörerna till den nya boken Svensk forskning – om läsning och läsundervisning. Många yrkesgrupper får sannolikt frågor även i privata sammanhang som relaterar till det arbete man bedriver. Läkare får ställa diagnoser på bordsgrannar vid middagar, snickare ge råd om vilken lösning på ombyggnationen som är att föredra och idrottlärare ge synpunkter på effektiva träningsformer. Livets lotteri – ett skrivprojekt Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande.

”Alla lärare behöver jobba med språket” Att arbeta med språk i undervisningen är inte alltid en självklarhet för lärare i andra ämnen än just språk och svenska. Men det borde det vara, enligt Birgitta Norberg Brorsson, lektor i svenska och svenska med didaktisk inriktning vid Mälardalens högskola. De senaste åren har hon forskat om olika ämnens språk, och lärarnas medvetenhet om språkets roll för lärande i det egna ämnet. Hennes slutsats är att om fler jobbade språkutvecklande i sina ämnen skulle elevernas möjligheter att lyckas i sina studier öka och därmed betygen höjas. – Lärare behöver förstå skillnaden mellan vardagsspråket och skolspråket, det som på engelska kallas för ”academic language.”

Värna om språket Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna. Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Lektion 1

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? Ett brev hem - om emigranter och immigranter Syftestexten från ämnet svenska om anges nedan tycker jag omringar det område som jag tänker kan vara en ingång i svenskan i vår – att tolka och förstå brev som skrivits hem från människor på flykt under historiens gång och kunna koppla det till egna erfarenheter och upplevelser. Jag delar här utkastet till den planering jag satt ihop under dagen och du får givetvis använda den eller ändra och lägga till som du vill så länge du anger källan. Jag skulle också bli glad av om ni delar andra ingångar på uppgifter som ni får genom att ta del av det jag satte ihop. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Hanna Fahl: Det är tydligen bara på första april som källkritiken lever Detta är så intressant: första april har blivit inverterad. Det är, helt plötsligt, den enda dagen på året när människor inte går på falska nyheter. Gard uppe, bullshitdetektor aktiverad, skeptisk blick på omvärlden. Nä, inte kan väl? Etthalomdagen - Planering och arbetsuppgifter Fredag 12 oktober Vi har en uppföljning från måndagens lektion då vi jobbade med ordkunskap och ser till att alla har fått rätt betydelse på orden. Därefter tittar vi på slutuppgiften till boken: Slutuppgift Ett hål om dagenI LPP:n för läsningen av Ett hål om dagen står att vi i undervisningen ska utveckla din förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och att urskilja texters budskap, tema och motiv. Den här sista uppgiften är inriktad mot att träna just det och ge dig en chans att visa hur du tänker om det du läst. Jag vill att du skriver en inlämningsuppgift om ett av de tre ämnena nedan. Använd:

Sahlin: Jag läste inte en enda bok som tonåring - Jönköpings-Posten Den här krönikan var från början tänkt att handla om hur viktigt det är att barn och ungdomar läser skönlitteratur. Jag menar, det saknas ju inte skäl för en sådan text. Rapporterna har de senaste åren duggat tätt om svenska barns och ungdomars sviktande läsning och läsförståelse. Litteraturblogga Filippa Mannerheim har i samarbete med Webbstjärnan tagit fram lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" som vänder sig till lärare på gymnasienivå som vill blogga om litteratur tillsammans med sina elever. Klicka på bilden nedan eller HÄR för att ladda hem pdf:en "Litteraturblogga med eleverna". Lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" vänder sig till lärare på gymnasienivå och går steg för steg igenom allt man behöver kunna när man ska börja litteraturblogga tillsammans med sina elever. Från hur du kommer igång med bloggen och skapar den rätta strukturen, via planering av litteraturprojektet, till elevuppgifter, bedömning och utvärdering. Det ingår dessutom förslag på romaner att blogga om, långsiktiga mål för projektet, underlag för betygskriterierna samt en intervju med Kristina Alexanderson som tidigare litteraturbloggat tillsammans med sina elever.

Tema skräck. Franskenstein del 3, Bildpromenad och micronoveller – Läraren Jennie Vad ser ni? Vad ser du? Snö. Vad ser du? Jag ser ett träd. Jag ser nakna, grå träd.

Related: