Frågor och kommentarer kring ”Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling” | Läs- och språksatsningen Jag tänkte prova ett nytt upplägg för det här inlägget. Min intention är att kommentera frågor som kommer upp i de genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling som jag erbjuder lärarna. Nya frågor lägger jag överst i inlägget och sedan uppdaterar jag datum. Det betyder att sådant jag skrivit om tidigare kommer att finnas kvar längre ner i inlägget. Först vill jag bara säga att det är fantastiskt roligt och lärorikt att möta alla er som deltar i mina genomgångar av Bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling. Dokumentation och registrering De senaste frågorna jag har mött gäller dokumentation och registrering av resultat. Huvudmannen har enligt skolförordningen (2011:185) skyldighet att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. I Stockholm stad finns i dagsläget (oktober 2016) inte heller några krav eller möjligheter till att registrera elevernas resultat från lärarens bedömning. Summativ respektive formativ bedöm
IKT-dagen med samplanering | Gränslöst digitalt lärande När vi först började bolla tankarna om att ha en studiedag i IKT på vår skola, så såddes ett frö om att även försöka få tid till att samplanera ett ämnesövergripande arbetsområde. Även om fokus skulle ligga på digitala verktyg i undervisningen, är det ändå alltid innehållet i undervisningen som ska spela den största rollen. I läroplanen står det tydligt att att lärarna ska samarbeta om elevens kunskapsutveckling och arbeta ämnesövergripande. I Skolverkets förslag till förändringar för läroplanen så betonas det till och med att det måste ske flera gånger under elevens skolgång. En anledning till att vi måste samarbeta bättre är för att minska stressen hos eleverna. Genom att skapa breda uppgifter som kan bedömas av flera ämneslärare så kan elevernas arbetsbörda minska. För att skapa någon sorts stödstrukturer för våra kollegor, så tog jag på mig att göra en mall med vad som var viktigt att tänka på vid planeringen av ett gemensamt arbetsområde.
Webbutbildning: Betygssättning i årskurs 4–6 En webbutbildning öppen för alla Webbutbildningen riktar sig till dig som undervisar elever i årskurs 4–6 i grundskolan, sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Du behöver inte registrera dig för att ta del av kursen. Den är kostnadsfri, öppen för alla och kan genomföras i valfritt tempo. Det beräknas ta cirka 15 timmar att genomföra kursen och du väljer själv om du vill göra den enskilt eller tillsammans med kolleger. Du får genom kursen ta del av forskningsrön och möjlighet att utveckla din kompetens i att göra bedömningar, sätta betyg och prata om betyg med eleverna. Kursen är uppbyggd på filmer, forskningsartiklar, diskussionsfrågor, och praktiska uppgifter. Du får också en inblick i hur elever i årskurs 6 tänker och pratar om bedömning och betyg. Du som går kursen individuellt Hur du väljer att arbeta med kursen är förstås helt valfritt, men här finns ett förslag på upplägg för dig som väljer att gå kursen på egen hand. Läs mer om upplägget Del 1: Bedömningar har olika syften Läs
Digitaliseringen av förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola - Väsby Lärlabb Se även: Del 1 – Visioner och strategier kring skolans digitalisering av Stefan PålssonDel 2 – Om skapandet av hållbara strategier av Carl Heath Del 3 – En sammanfattning av Skolverkets förslag till nationell it-strategi av Stefan Pålsson I september 2015 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att föreslå nationella strategier för digitaliseringen av den svenska skolan. 4 april presenterade Skolverket ett förslag som gäller förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskola och motsvarande skolformer. 29 april presenteras ett motsvarande förslag för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Här är en kort sammanfattning: Förslaget bygger på en vision om att den svenska skolan 2022 ska kunna förbereda alla elever för de villkor och förutsättningar som gäller i ett digitaliserat samhälle. Visionen går ut på att skapa en skola där digitaliseringens möjligheter tas tillvara i undervisning och administration. Strategin föreslår insatser inom följande fem områden. 1. 2. 3. 4.
Plagiarism Checker - A Free Online Plagiarism Detector Benefits of SmallSEOTools’ Plagiarism Detector The plagiarism checker free utility offered on SmallSEOTools’ is second to none due to the advantages it provides to its users. From students to teachers, researchers, writers, publishers, and bloggers, everyone can gain the top benefits of SmallSEOTools’ plagiarism detector, which include the following: Quick and Hassle-Free The plagiarism checker online tool available on this platform is a super-fast utility that generates results within a matter of seconds. Multi-Platform Supportive Our plagiarism detector is a web-based tool that can be accessed through any kind of device. Free Plagiarism Checker There are no costs involved with the usage of SmallSEOTools’ plagiarism checker. Find Matching Sources When it comes to detecting plagiarism, everybody desires to know about the links from where their text matches. A list of key features: 1. 2. It has an option for automatically rewriting the content you run on it in just one click. 3. 4. 5. 6. 7.
Jag högläser för att levandegöra texter, ge kött och blod till karaktärer, platser och händelser, öppna dörrar, kunna ge stöttning samt som ett verktyg för att skapa gemensamma upplevelser och gemenskap i grupperna jag undervisar i. Som Anne-Marie Körling skriver: ”Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är dessutom demokratisk och inkluderande. Men ska vi verkligen anpassa undervisningen efter de svagaste läsarna, eller som jag numera säger, i enlighet med Lucy Calkins, de kämpande läsarna? Jag högläser mycket och det gör jag grundat både på min egen erfarenhet av vad högläsning gör för alla elever och på forskning och beprövad erfarenhet. Jag högläser sakprosa, sagor, romaner, noveller, dikter och bilderböcker. Kan man inte uppnå allt detta genom att högläsa mer avancerad litteratur i undervisningen? Slutligen några ord om bilderböcker som jag väljer att inte högläsa, men som ändå har sin plats i undervisningen. P.S.
Om pys och undantagsparagrafen i skollagen – Bo Hejlskov Elvén I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 21 kap. 20a § (särskild utbildning för vuxna), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare). Undantagsparagrafen för grundskolan låter såhär: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett viss kriterium (Skollagen kap 10 § 21). Paragrafen är en tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.