Bedömning engelska skriva/tala Du blir bedömd enligt fem aspekter. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Omfång och bredd Här blir du bedömd för saker som hur du: använder synonymer och fasta uttryckförklarar och beskriver med adjektiv, verbutvecklar ditt resonemang med exempel och jämförelser. Precision böjer verbanvänder rätt pronomenanvänder idiomatiska uttryckanvänder prepositioner Textbindning skapar struktur med en början, en mitt och ett slutanvänder styckenanvänder bindeordanvänder sambandsord Flöde sätter punkt och använder stor bokstavomformulerar så texten flyter (prova att läsa din text högt)stavaranvänder grammatik Anpassar text efter läsare besvarar frågorna till uppgifteninleder och avslutar textenkan skilja på formell och informell text, d v s undviker slang.använder retoriska frågor Strategier
#mellanstadiebloggen [SVENSKA] – En inspirationsbank för mellanstadiet! Några enkla strategier att ta till för att fördjupa sin läsning Ibland får jag frågan hur man enkelt kan hjälpa eleverna att komma djupare in i texten men också hur man kan hjälpa dem reflektera över det de läser. Jag brukar då bjuda på två tips och dessa tänkte jag också dela med mig av här. Det första tipset handlar om hur du kan få eleverna att veta vad det är de ska fokusera på i en text. Läser en elev en lärobokstext i exempelvis historia kan det vara en god hjälp att göra om de olika rubrikerna till frågor. Källa: Gleerups lärobok Möt historien skriven av Olle Larsson. Hade det varit texten, som syns på bilden ovan, som eleven skulle läsa hade en fråga kunnat vara: Vad är tjänstesamhället? Mitt andra tips handlar mer om hur man som läsare kan reflektera över sin läsning. Utropstecknet ser man till att lägga in i kanten av texten, där det står saker man tycker är intressanta och bra. Frågetecknet sätter man ut i kanten av texten, där det står saker som är svåra att förstå.
Var och vart men framför allt hur | Fokus på engelska och moderna språk Den senaste tiden har många språklärare ägnat sig åt att bedöma elevers prestationer i summativt syfte. Antingen för att sätta ett terminsbetyg eller för att sätta ett slutbetyg. Flera av er har kanske haft betygssnack med era elever och andra kanske har lämnat ut matriser. Trots att bedömning i formativt syfte haft stark genomslagskraft här i Sverige uppger få språklärare att de använder verktyg som syftar till att ge elever: en ökad autonomi, en medvetenhet kring hur språkinlärning kan gå till och en inblick i vad som kan gynna språklärandet (Oscarsson & Appelgren, 2011). If pupils are to become competent assessors of their own work, they need sustained experience in ways of questioning and improving the quality of their work and supported experience in self-assessment, which includes understanding what counts as the standard expected and the criteria on which they will be assessed. Hur kan då lärare hjälpa elever att förstå vad som skiljer prestationer åt? /Karina Gipps, C. (1999).
Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. Hur konkretiserar man aspekterna? Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Gå igenom instruktionen Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Eget skrivande Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Genomgång av bedömningsaspekterna Nästa lektion började vi med att titta på bedömningsaspekterna för skriva. Kamratbedömning på andras texter PS!
BLOGG Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen. Finska Danska Sådär.
Lista: Så pluggar du bäst | SVT Nyheter Var rädd om känslan. När man skapar varaktiga minnen är känslan det kanske allra viktigaste. Man minns bättre om man upplever skolan och inlärningen som positiv.Sprid ut pluggandet. Källa: Lars Olson, hjärnforskare och professor i neurobiologi vid Karolinska institutet och Torkel Klingberg, hjärnforskare och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.
James Nottingham – Learning Pit Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet! The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo. I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att: Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.Vi kan alla göra fel.Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:
Shoutouts som avslutande lektion för att summera året I mitt Twitterflöde såg jag en uppgift som jag fastnade lite extra för. Det var rubriken Shoutout på en film som mitt öga stannade upp vid. Jag klickade på länken och såg filmen nedan. “Shout-outs are such an effective strategy for anyone. You can throw them in anywhere. En shoutout ska kort och gott fokusera på det som är bra och är ett sätt att främja för ett positivt klimat i klassen. Avslutande uppgift för terminen Jag började fundera på om vi inte kunde göra en avslutande uppgift om detta med klassen under nästa vecka när vi har klassdagar. När eleverna sedan har skrivit sina kladdar på shoutouts får de skriva rent och in dem via en länk till en Canva. Ett exempel på en bläddringsbar länk kan se ut så här. Avslutningskort Eleverna kommer att få läsa upp dem sista dagen i klassrummet när vi har med eventuella föräldrar där. Hur gör du en bläddringsbar Canva? Hur får man då sidan i Canva att bli så där delad som syns i länken ovan? Hur gjorde jag korten ovan?
Strategier – en viktig grund att stå på Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vilken strategi kan man ta till om man är osäker på vad jag sade? Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015. Den som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare bör ta sig tid att läsa Lena Börjessons publikation för Skolverket, Om strategier i engelska och moderna språk.
Ta hjälp av ”De sju frågorna” med bildstöd för ökad studiero Jag har tidigare skrivit ett långt inlägg om hur man kan använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner. Idag blir det ett lite kortare inlägg om ”De sju frågorna” vilka är bra att ha i åtanke när man t.ex. planerar för en aktivitet och ger instruktioner. Som jag skrivit tidigare är det ofta skönt för de flesta att veta de grundläggande ramarna för en aktivitet men för en del personer är det extra viktigt att veta detta. Detta för att minska stressnivå och därmed frigöra energi till att fokusera på att arbeta med målet med aktiviteten istället för att sitta och oroa sig över och tänka på till exempel hur lång tid man har på sig eller vilket material man behöver och vad som kommer att hända efter aktiviteten är slut. I förlängningen är tanken med detta att skapa det lugn och studiero som krävs för att kunna fokusera på uppgiften (eftersom elever till exempel inte ska behöva och fråga samma frågor massa gånger eller tappa fokus för att de inte vet vad de ska göra).