background preloader

Bedömning för och av lärande: Forskningsnytt om formativ bedömning

Bedömning för och av lärande: Forskningsnytt om formativ bedömning
Related:  BFLBFL och lärande4Pedagogiska sajter

Hur svårt är det att få ett A? Det är inte bara eleverna som undrar hur svårt det är att få ett A i betyg. Elevernas föräldrar är minst lika nyfikna. Är det svårare att få ett A än att få en 5:a? Det är förståeligt att man gärna vill översätta dagens betygsskala till de beteckningar man själv hade i skolan men det låter sig inte riktigt göras. Illustration: Ola Henningsson I läroplanen finns det fasta kunskapskrav som talar om vad som krävs för att få ett A i betyg. Ett A är inte det samma som ett MVG Om vi fullföljer vår liknelse från idrottens värld kan man säga att de gamla läroplanerna istället för att mäta kunskapen i form av hoppförmågan i höjdhopp mätte hoppförmågan i längdhopp. Ett A är med andra ord inte det samma som ett MVG och än mer komplicerat blir det när vi försöker översätta ett A eller ett MVG till skalan 1-5. Illustration: Betygsskalan 1-5 normalfördelningskurva Andelen A lägre än andelen MVG Peter WallKvalitetsstrateg Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstads kommun

Undervisningstips Del 7 Återkopplingens tre frågor – NODSTRÖM EDUCATION Återkoppling i undervisningen Nyckelstrategi tre handlar om att ge eleverna framåtsyftande återkoppling (respons) som för lärandet framåt. Framåtsyftande återkoppling har bland de största effekterna (oavsett skolform) på elevernas studieresultat enligt Hattie (2011). För att återkopplingen ska ge en positiv effekt så finns det ett antal kriterier som lärare bör utgå från om återkopplingens innehåll, format och tid. Lärare lägger ner mycket tid för att ge eleverna en utförlig återkoppling. Tre återkopplingsfrågor Effektiv återkoppling bygger på att eleven/lärares ska besvara dessa tre frågorna är; Vart är jag/eleven på väg? Här sammanfattas de tre frågeställningarna om effektiv återkoppling. Vart är jag på väg? Den första frågeställningen berör lärares förmåga att ge återkoppling om lärandemålen och bedömningskriterier för eleverna i undervisningen. ”Eleverna behöver veta vad som är viktigt och vad det är de förväntas lära sig. Var befinner jag mig? Hur går jag vidare?

Hon lyfter fram den skickliga läs- och skrivundervisningen Många lärare är bra på läs- och skrivundervisning, men de saknar verktyg för att genomföra den på ett sätt som även gynnar de svagare eleverna. Det hävdar Tarja Alatalo i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder . Varför blev du intresserad av ämnet? – Jag har själv undervisat de tidiga åldrarna i tio år. En av de viktigaste uppgifterna i tidiga år är att se till barnens läsinlärning och läsutveckling. Vad handlar avhandlingen om? – Det är en studie om lärares möjligheter och svagheter att bedriva god läs- och skrivundervisning. Vilka är de viktigaste resultaten? – Lärare gör sitt yttersta för att hjälpa barnen, men det är viktigt att lyfta fram det som behöver förbättras. Vad överraskade dig? – Jag mötte 300 lärare och 45 av dem hade inte fått någon utbildning i läs- och skrivundervisning. Vem har nytta av dina resultat? – Jag skriver främst för lärare, men givetvis också för lärarutbildningen och de som styr över den.

Länkarkiv med filmer inom formativ bedömning Skrivet av Daniel Nordström För er som är intresserade utav att fördjupa Er inom formativ bedömning hittar Ni en sammanställning av filmer och videoklipp. Sammanställningen finns även digitalt i Pearltrees för Er som enkelt vill kunna få en översikt av de olika filmerna och videoklippen. I sammanställningen hittar ni bland annat filmer från Skolverket, GR Utbildning, UR Samtiden, Dylan William, Pedagog Stockholm och Skolvärlden. Klicka här för att komma till sammanställningen i Pearltrees Skolverkets filmer Prov, bedömning och betygssättning Tidigare betygssättning - kom igång med betygssättningen Tidigare betygssättning - underlag för betygssättning Tidigare betygssättning - att sätta betyg! Sambedömning i skolan Gudrun Erickson -- 1. Gudrun Erickson -- 2. Gudrun Erickson -- 3. Gudrun Erickson -- 4. Gudrun Erickson -- 5. Att tänka på vid bedömning - en föreläsning med Gudrun Erickson Skolverket, Allmänna råden för planering och genomförande av undervisning Forskning för klassrummet Skolvärlden

Undervisningstips Del 9 Återkoppling i rätt tid och rätt format – NORDSTRÖM E... I det här inlägget har jag försökt att sammanfatta forskningen om vad som kännetecknar effektiv återkoppling utifrån rätt tid och rätt format för att den ska maximera elevernas kunskapsutveckling. Nästa blogginlägg kommer att handla om digitala verktyg som lärare kan använda i undervisningen för att ge både skriftlig och muntlig återkoppling till eleverna. Återkoppling i rätt tid Återkoppling sker ofta från läraren i helklass vilket medför att eleverna inte uppfattar att återkopplingen riktas mot just dem. Det är betydligt vanligare att lärare ger mer frekvent återkoppling än vad som tas emot av eleverna. Oavsett återkopplingsfrekvens, format och avsändare måste återkopplingen leda till att eleverna får bearbeta informationen, eller få möjlighet att visa på samma förmågor vid ett senare tillfälle. Återkopplingens format Det är stor skillnad på hur lärare och eleverna uppfattar återkoppling som positiv, negativ eller konstruktiv. Bedömning för inlärning eller bedömning av inlärning

Det kom ett mejl från Skolinspektionen med ett tips Är du sysslolös imorgon mellan kl. 15-16? I så fall kan du delta i Skolverkets webinarium om Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6. Det var detta tipset gällde. Webinariet genomförs imorgon torsdag den 25 februari kl. 15:00-16:00. Vad är då ett webinarium? Om granskningen Bakgrunden till webinariet är att Skolinspektionen har granskat läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 på 34 grundskolor. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att lära sig lässtrategier för att kunna urskilja texters budskap, både det som uttalas och det som står mellan raderna. Skolinspektionens granskning visar att arbetet med läs- och skrivstrategier har fått en något mer framskjuten position jämfört med vad som framkommit i tidigare granskningar. Monica Axelsson från Skolinspektionen, som har varit projektledare för granskningen, och Anna Wide, biträdande projektledare, berättar om resultaten.

Utbildningsmodul 1 om Formativ bedömning – NORDSTRÖM EDUCATION För att kunna arbeta systematiskt med planering, genomförande, uppföljning och utvärdering utav undervisningen i allmänhet och bedömning i synnerhet så kan olika matriser underlätta både för lärare och elever. Bedömningsmatriser kan användas för att tydliggöra målen och bedömningskriterierna för en hel kurs, ett enskilt arbetsområde alternativt en specifik uppgift. I en allmän bedömningsmatris bör det tydligt framgå en koppling mellan syfte, mål, centralt innehåll och kunskapskraven utifrån Skolverkets kurs- och ämnesplaner. En allmän bedömningsmatris för en kurs eller ämne kan skapas i Officepaketet (OneNote, Word, Excel), Googles kalkylark eller i olika webbaserade lärplattformar som kan delas mellan lärare och elever. En mer specifik bedömningsmatris kopplad till ett arbetsområde eller en uppgift bör även innehålla en beskrivning av kopplingen mellan bedömning, undervisning och lärandemål (Alignmentplanering).

Kartläggningsmaterial - kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Nyanländ elev I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Kartläggningsmaterialet Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 (dnr 2016:428) är från den 15 april 2016 obligatoriskt att använda i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan för att ta reda på vilka kunskaper en nyanländ elev har med sig när hon eller han börjar skolan i Sverige. Materialet består av tre steg Tolkning

Rektorsbrev 19/2 2016 - Hagabergskolan Hej förälder, Den svenska skolan är någon sorts marknadsplats för hela samhällets förväntningar. Staten anger skolans uppdrag och huvudmannen (kommunal eller privat) leder skolan. Utöver huvudman och uppdragsgivare så har media och många andra väldigt mycket åsikter om skolan. Föräldrar har stora och många förväntningar och uppfattningar om vad och hur skolan och undervisningen skall bedrivas. Dessutom stora förhoppningar att få gehör för dem. Jag tror att alla vid det här laget uppfattat att jag hängivet älskar mitt jobb. Att du som förälder har önskemål om hur vi på bästa sätt skall ta hand om ditt barn är inte ett dugg konstigt. Eleverna har enligt skollag och läroplan rätt till inflytande över allt från skolans ordningsregler till undervisningens planering. Gott så. I veckan föreslog så Liberalerna att ändra skollagen. ”Det är lärarna som ska avgöra hur undervisningen ska ske. Jag tycker det är ett steg i rätt riktning. Trevlig helg!

Sju lärmoduler för arbete med Dylan Wiliams bok ”Att följa lärande” | Kvutis MOMENT A – vetenskaplig grund Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Boken Att följa lärande har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. Att läsa: Förord + Kapitel 1, s.15-41 MOMENT B – diskussion och planering “Att förbättra resultaten i utbildningen är en livsviktig ekonomisk nödvändighet, och det enda sättet att uppnå det är att öka lärarkårens kompetens.” – Dylan Wiliam, Att följa lärande Igångsättare Vad tror du är det bästa med att vara elev på en av dina egna lektioner? Att diskutera Planera Bestäm vilka som ska genomföra aktiviteter och vilka som ska observera hur eleverna reagerar på dessa aktiviteter i moment C. Sammanfattning

Related: