background preloader

Tips inför skrivandet!

När ni ska skriva era uppsatser har vi bl a pratat om hur viktigt det är att man först disponerar sin text genom att tänka till först. Det är första steget innan du börjar skriva. När du väl skriver är det bra om du känner till några saker som kan lyfta din text något mer. Jag går kort igenom vad här under. Vad är gestaltning? När du berättar beskriver du med adjektiv, men när du gestaltar visar du vad en person gör så läsaren får en bild. Det är också bra om man kan använda synonymer och variera sitt språk när man skriver så det inte låter så lika när man läser texten. En annan sak jag berättat för er och som ni också tränat en hel del på är att använda bildspråk. När du ska resonera är det viktigt att du kan göra det från flera olika perspektiv. När du skrivit klart är det viktigt att du strukturerar din text med styckeindelning, att du kontrollerar din stavning och ser om du kan byta ut några ord eller förklara något bättre som är otydligt. Slutligen – har du koll på texttyperna?

https://oppetklassrum.wordpress.com/2016/03/03/tips-infor-skrivandet/

Related:  Inför nationella prov i svenskaskrivaSkrivundervisningSvenska

Hjälp! Hur får jag elever att utveckla sitt skrivande? - Annika Sjödahl Hur tydliggör jag för mina elever vad som utmärker en bra text och hur kan jag få dem att applicera sina lärdomar på eget producerande? Det är en inte en ovanlig fråga man som pedagog brottas med. Jag läser ofta om att elever blir sämre skribenter och inte minst i den rapport från Skolinspektionen från den 26 januari 2016, Att elever behöver mer lärarstöd i svenska.

“Lärare ger för låga betyg” – Det finns en fara med att använda matriser och checklistor i alla moment kring eleven. Lärare måste ha en förmåga att se utanför den mall de kanske använder och istället se helheter då det kommer till den slutliga betygssättningen. Per Måhl är expert på bedömning och betyg och har arbetat med kvalitetsgranskning av betygssättning på Skolinspektionen. Att ge stöd för skrivandet till NP via flipp! Igår skrev jag mycket kort ihop en repetition för några saker som eleverna behöver ha med sig till uppsatsskrivandet till de nationella proven i svenska. Jag hade dessutom tur så Orka Plugga hade precis i samma stund släppt en film Tips inför uppsatsen! som behandlar det vi arbetat med och den tar upp de saker jag lyft fram som viktiga. Vill du ta del av flippen eller veta hur vi repeterar får du gärna använda materialet jag länkat upp på min flippblogg oppetklassrum.wordpress.com När jag skrivit inlägget delade jag det i två facebookgrupper för svensklärare och det blev snabbt poppis så jag tänkte bara kort berätta varför jag arbetar så här.

Tove Janssons allra mest älskade berättelser släpps digitalt för... - Sony Music Entertainment Sweden De älskade berättelserna om Mumin och hans vänner i Mumindalen har fängslat såväl barn som vuxna i flera generationer och räknas numera som klassiker. Böckerna har utkommit på mer än 30 språk och lästs av miljontals människor. Nu släpps äntligen 15 stycken av Tove Janssons allra mest älskade berättelser som ljudböcker via alla streamingtjänster. Äventyret om Mumintrollet och hans vänner skapades av den finlandssvenska författaren och bildkonstnären Tove Jansson (1914-2001).

"Mad libs" på svenska – ordklassberättelser “Mad libs” är en populär språklek i USA, som går ut på att man skapar små berättelser genom att fylla i luckor i en text. Här har vi skapat några svenska versioner. Ladda ner, skriv ut och testa! Så här fungerar det: En person har pappret med berättelsen på. Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleverna ska uppge källan och använda referatmarkörer när de återger personens tankar och för texten framåt med ett ämnesrelaterat språk. Detta är inte helt lätt och en konst vi måste visa eleverna. Jag tänkte visa hur jag gör och kanske någon har nytta av det innan terminen är slut och för att få fram delar av kunskapskravet nedan.

Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande. För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag kom i kontakt med många pedagoger som talade varmt om språkutvecklande undervisning och blev nyfiken på vad det var. Jag hade många elever som inte nådde målen.

Minilektioner Jag har vid flera tillfällen testat upplägget att begränsa tiden rejält till olika typer av uppgifter (bland annat i Den knäppa lektionen om tandborsten). Ibland kan tanken med en väl tilltagen tid, som är att eleven ska ges mycket tid att fundera, formulera sig och uttrycka det, få motsatt effekt på resultatet. Jag upplever att en del elever inte riktigt ”kommer igång” och använder enbart en liten del av lektionstiden till det faktiska tänkandet och skrivandet. Eleverna får vanligtvis generöst med tid för att läsa, tänka, samtala och skriva.

Related: