background preloader

Tips inför skrivandet!

När ni ska skriva era uppsatser har vi bl a pratat om hur viktigt det är att man först disponerar sin text genom att tänka till först. Det är första steget innan du börjar skriva. När du väl skriver är det bra om du känner till några saker som kan lyfta din text något mer. Jag går kort igenom vad här under. Vad är gestaltning? Det är också bra om man kan använda synonymer och variera sitt språk när man skriver så det inte låter så lika när man läser texten. En annan sak jag berättat för er och som ni också tränat en hel del på är att använda bildspråk. När du ska resonera är det viktigt att du kan göra det från flera olika perspektiv. När du skrivit klart är det viktigt att du strukturerar din text med styckeindelning, att du kontrollerar din stavning och ser om du kan byta ut några ord eller förklara något bättre som är otydligt. Jag såg nyligen denna film från Orka Plugga som förklarar det jag berättat för er ovan. Slutligen – har du koll på texttyperna?

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry

När vikarien ska ta över - Robin Smith Jaha, VAB. Igen. Fan också! Vi är många, vi lärare som upplever stress när vi inte kan vara på plats i skolan och ta hand om våra elever. Ofta går det så långt att vi går till jobbet fast vi är sjuka eller jobbar från hemmet fast vi inte får betalt. I det här inlägget vill jag dela med mig av ett upplägg som har fungerat väl när jag varit frånvarande, och till och med när jag varit närvarande. Steg 1 I Life of Pi finns ett avsnitt där författaren beskriver ett av de många djur som figurerar i berättelsen, hyenan. Jag har delat upp textutdraget från Life of Pi och stoppat in det i en presentation. I am not one to hold a prejudice against any animal, but it is a plain fact that the spotted [creature] is not well served by its appearance. Steg 2 När nu eleverna fått processa ett gott exempel på en beskrivande text måste de så klart få tillfälle att öva själva. Steg 3 Nu är eleverna redo att flyga solo och får välja en scen från den här pdf:en med olika miljöer. Steg 4 Sådärja! Steg 5

Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.

Interpunktion - lär dig allt om skiljetecken Interpunktion avser användningen av skiljetecken såsom punkt, komma, utropstecken et cetera. Att tillämpa korrekt interpunktion är en viktig del i ett bra språkbruk. Punkt Det vanligaste användningsområdet för en punkt i språket är som avslutning på en mening. Tillvägagångssättet är att sätta punkten direkt efter sista bokstaven i en mening och sedan använda ett mellanslag innan nästa mening påbörjas. Tre efter varandra följande punkter som avslutning på en fras har funktionen att visa att texten avbrutits, men att en fortsättning eventuellt finns. I exemplet: ”Du vet vad jag menar …” låter punkterna representera något outsagt som inte behövs för att innebörden ska förstås. Detta förfaringssätt är också vanligt på webbsidor där det ofta står något i stil med ”Läs mer …” och med ett klick kan besökare läsa hela texten. Korrekt sätt att skriva tre punkter på detta sätt i slutet av en fras är med ett mellanrum före första punkten och sedan övriga punkter utan mellanrum. Komma Semikolon Kolon

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas. Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Nu var det dags att börja skriva. När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Slutresultatet då?

Orden som ska skrivas ihop Uttrycket extra val hade få hört innan Stefan Löfven uttalade det på en presskonferens. Och efter decemberöverenskommelsen föll det åter i glömska. Det val som skulle ha hållits om en månad var något extra, något utöver det val som gjordes i september 2014. Men skrivs det extra val – i två ord – eller extraval – som en sammansättning? Och den som sökte svaret på riksdagens webbplats blev förvirrad: där förekommer båda varianterna. Det fina med just extra val och extraval att det faktiskt inte spelar någon som helst roll vad vi väljer. Att felaktiga särskrivningar generellt blir så uppmärksammade, beror nog främst på att de ofta är ofrivilligt roliga. Oavsett hur roligt det är bör du undvika att skriva isär sammansättningar. Och om ord ska skrivas ihop eller isär är i de flesta fall inget problem att avgöra. Principen är alltså att sammansättningar som uttalas som ett ord också skrivs som ett ord: ansvarsfrihet, jätteödla, polispatrull. Några ord är klurigare att bestämma.

Att skriva reportage - för elever Publicerad: 01 januari 2018 Tema: Mediekunskap Vad är ett reportage? Ett reportage är en lite längre artikel. Det kan handla om vad som helst men jämfört med en vanlig nyhetsartikel känns ett reportage mer levande. Miljöbeskrivningar och intervjuer med människor är två viktiga delar i ett bra reportage. Precis som andra artiklar består ett reportage av en rubrik, en ingress och brödtext. I Mediekompass skrivarskola hittar du Publicistguiden med texter om media, journalistik och det journalistiska skrivandet: Länk! Hur skriver man en ingress? En ingress fungerar lite grann som en sammanfattning av din text. De flesta journalister börjar med att skriva ingressen. I en ingress är språket extra viktigt. En ingress bör inte vara särskilt lång. Vad ska reportaget handla om? Något man ofta talar om inom journalistiken är ”vinkeln”. Förberedelser När du bestämt dig för vad du ska skriva om behöver du samla på dig lite material för att ha en grund att stå på. Gör texten levande! Lycka till!

Textbindning Ta hjälp av Konjunktioner och variera dig.Av de enkla satserna "det regnar" och "jag är inomhus" kan man exempelvis skapa: "Det regnar och jag är inomhus" "Om det regnar, så är jag inomhus" "Eftersom det regnar är jag inomhus" "För att det regnar är jag inomhus" "Fastän det regnar är jag inomhus" "Trots att det regnar är jag inomhus" "På grund av att det regnar är jag inomhus" "Jag är inomhus eftersom det regnar" "Jag är inomhus för att det regnar" "Jag är inomhus på grund av att det regnar" "Jag är inomhus fastän det regnar" "Jag är inomhus trots att det regnar" Ett vanligt inslag i skönlitterära texter som förstås påverkat elevernas texter är bruket av kommatecken som "bindemedel" mellan satser. Det går faktiskt emot språkregler med undanteget när det handlar om tre satser och den sista knyts an med hjälp av ett “och”. Se exempel: "Det regnar, jag är inomhus vilket kändes helt rätt" vilket går emot språkregler, men funkar. Exempel 2 "En bil körde just förbi huset. Exempel 3 Diskutera

Related: