Svenskanoveller Wiki Why some people find learning a language harder than others Scientists at McGill University in Canada found that if left anterior operculum and the left superior temporal gyrus communicate more with each other at rest, then language learning is easier. "These findings have implications for predicting language learning success and failure," said study author Dr Xiaoqian Chai. For the study, researchers scanned the brains of 15 adult English speakers who were about to begin an intensive 12-week French course, and then tested their language abilities both before and after the course. Participants with stronger connections between the left left anterior operculum and an important region of the brain's language network called the left superior temporal gyrus showed greater improvement in the speaking test. However, that doesn't mean success at a second language is entirely predetermined by the brain's wiring. How the brain is wired determines whether someone can learn a second language easily Photo: ALAMY
Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningVad innebär en språkutvecklande undervisning? Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. Att arbeta med fasta uttrycksformer och medier skapar ramar och trygghet för eleverna. I arbetet med att stödja elevernas lärande har du som lärare nytta av fördjupad kunskap om den specifika presentationsform som ni har valt att arbeta med. Materialet innehåller fördjupningar kring 14 olika presentationsformer, både muntliga och skriftliga. Beskrivning av presentationsformerna Fördjupningsmaterialet spänner över 4 muntliga presentationsformer och 10 skriftliga. Beskrivningen av varje typ av presentationsform följer nedanstående struktur: Rapporter Aktuellt
Pias skrivtips: Lyckas med din gestaltning | Pia Lerigons författarhemsida Har du hört talas om adjektivsjukan? Har du fått höra att du inte ska använda adjektiv? Det allmänna rådet idag är att man ska undvika adjektiv i skönlitterära texter. Adjektivsjukan betyder att någon gödslat med adjektiv. Kanske du tänker: Varför får man inte använda adjektiv? Saken är den att det är inget fel på adjektiv. Adjektivsjukan är ett symptom på att du missat gestaltningen. Knep 1 = Hittar du adjektiv eller adverb i din text? Ex berättande: "Jag vill att du förvinner härifrån", skrek hon argt. Argt = ett adverb Du har alltså berättat att hon är arg. Vad är då gestaltning? Ex 1 gestaltande: Hon vevade med näven. Detta är ett exempel på gestaltning genom hur karaktären agerar. Ex 2 gestaltande: Ansiktet var högrött och ögonbrynen var som två raka sträck. Detta är ett exempel på gestaltning genom karaktärens ansiktsuttryck. Ex 3 gestaltande: "Försvinn!" Detta är exempel på gestalning genom dialog. Du kan läsa mer om dialog i mitt blogginlägg Skriv dialog.
Digital verktygslåda – NODSTRÖM EDUCATION Digital verktygslåda Här hittar ni en sammanställning av olika digitala verktyg som kan nyttjas för att stödja arbetet med formativ bedömning. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av verktygen utifrån vilken effekt man vill uppnå. Interaktiva responsverktyg Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Andra rekommenderade verktyg
BokmALEn | Här kan du låna böcker som elever i Grundskolan i Ale har skrivit. Dagboken av Nam Dagboken av Nam på Nödingeskolan år 3. Nam Dagboken Dagboken Läs gärna våra roliga Dagboks-romaner! Filip Emma 5C Emmy Fanny_ Gustav_ Hannes Meja Noah G_ Sebbe Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. Hur konkretiserar man aspekterna? Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Gå igenom instruktionen Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Eget skrivande Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Genomgång av bedömningsaspekterna Kamratbedömning på andras texter PS!
Flash fiction – skriva mikronovell Att träna på att planera och beskriva dramaturgin i en berättelse, samt att skriva så att läsaren tvingas ”läsa mellan raderna”. Eleverna läser flera mikronoveller och analyserar texterna. I gemensamma övningar förstår eleverna hur texten kan byggas upp. Slutligen skriver eleverna egna noveller. Om begreppen flash fiction, mininovell och mikronovell Det förekommer många olika förklaringar till begreppen. Fem tips för flash fiction De korta texterna kan balansera mellan nattsvart allvar och skratt. Titeln är viktig, lägg mycket tid på den.Börja i mitten – du har inte tid att bygga upp scener. Metod och arbetsuppgifter Börja med att läsa andras kortnoveller i helklass och diskutera dem, både innehåll och form: Vad handlar den om? Klassisk kortprosa att inspireras av ”A Little Fable” av Franz Kafka (under 90 ord)”Ett halvt ark papper” av August Strindberg (under 600 ord) i 9b har skrivit mikronovell efter mikronovell. Jag ler. Gemensamma övningar
Glosförhör - bara om vi lär oss - Mia Smith Glosläxornas vara eller inte vara debatteras hett bland språklärare. I det här inlägget vill jag inte lägga fokus på om, utan på hur, men inte på själva läxan, utan på hur den förhörs. Glosor förhörs på många olika sätt i skolan. Det klassiska är att eleven skriver ner orden var för sig, antingen som läraren säger dem eller som de står på ett papper eller i ett digitalt responsverktyg. Jag har själv använt metoden, men har sedan länge övergivit den av den enkla anledningen att den tar tid från lektionen. Mina glosförhör sker nästan uteslutande på whiteboard-tavlan. När alla elever fått skriva en mening på tavlan tar nästa del vid. Bild: Mia Smith, skapad i Explain Everything Det viktiga i mitt upplägg är att det handlar om autentisk kommunikation, vi tar fram meningar man skulle kunna skriva själv, sätter ihop ord vi stött på förut till nya meningar, precis som det fungerar i verkliga livet.
KP:s serieskola! | KPwebben Johan Wanloo har ritat serier så länge han kan minnas. Han får inspiration av saker i vardagen. Hur länge jobbar du med en seriestripp? – Det är olika. Hur får du idéer? – Jag får inspiration av saker i vardagen. Måste serien vara rolig? – Nej! Måste man kunna teckna bra? – Jag tycker man ska rita så bra man kan och vara noggrann. Hur får man till karaktärerna? – Jag tycker att det blir bäst när man inte bestämmer för mycket detaljer om hur figurerna ska vara innan man gör serien. Har du några andra tips? – Det är inte så kul om exakt samma sak händer i text och bild. När började du göra serier? – Det har jag gjort så länge jag kan minnas.
Förändringar ledde till mindre stress | Skola 365 Jag heter Anette Petersson och arbetar på högstadiet i en grundskola i ett av Malmös många segregerade områden. I dagens blogginlägg tänkte jag skriva om stress. Jag tänkte skriva om hur jag idag faktiskt känner mig mindre stressad än tidigare på grund av en del förändringar vår rektor genomförde på skolan. Vi lärare kommer aldrig någonsin att stå i dörren till arbetsrummet, en sen eftermiddag och tänka att nu har jag absolut ingenting mer att göra. I takt med att allt man ska göra och kunde ha gjort har ökat så har det samtidigt smugit sig in uttryck som ”good enough”, ”hög lägstanivå”. En ganska ny företeelse runtom på skolorna är att lärare börjat ha med sig stora resväskor på hjul så att man lite smidigt kan dra hem det arbete som inte hunnits med under dagen. Vi har en pågående debatt om lärares arbetsbörda och man har lyft förslag om att vi exempelvis ska få lärarassistenter i skolan. Vi omorganiserade också våra arbetslag efter mottot: ALLA elever är ALLAS elever.
Att sammanfatta text Det är svårt att sammanfatta och ”skala en text”. Därför fordrar det mycket träning, gemensamt analyserande av delar och helhet för att eleverna ska få en känsla vad det centrala i texten verkligen är. Vem handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Vilken är intrigen? Ett sätt att hjälpa eleverna på traven är att utgå ifrån en något för lång sammanfattning och tillsammans bearbeta texten. Vi utgick ifrån ett elevexempel som fått med alla centrala delar, men som hade alldeles för många ovidkommande detaljer. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Jag har läst kapitlet Emil och Alfred ur Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och blodet flödar. Plötsligt skär sig Alfred i tummen och han blir sämre och sämre för varje timme. Samtidigt rasar årets värsta storm. Det är storm och därför kan ingen ta Alfred till doktorn i Mariannelund. Doktorn lyckas bota Alfred genom att skära i honom.