background preloader

Träna hjärnan och bli smartare

Träna hjärnan och bli smartare
– Vi vet idag att hjärnan är plastisk. Det innebär att den kan stretchas och att vi kan träna upp vår hjärna att klara saker vi inte kunnat förut. Ett barn som har svårt med läsningen blir bättre på att läsa genom att träna. Kristina Bähr är barnläkare och har under flera år arbetet som skolläkare. Kan lära nya förmågor Förr trodde man att man föddes med en viss intelligensnivå och ett antal förmågor, som man sedan fick leva med. – Tekniken har hjälpt oss att mäta direkta effekter i hjärnan när vi tränar den. Det gäller även barn med en funktionsnedsättning och barn som är rent kognitivt svaga. – Har man svårt med kognitiva förmågor kan det vara svårare, men jag menar ändå att allt är träningsbart. Närvaro och fokus Kristina Bähr poängterar att det krävs ansträngning och att det är jobbigt att lära sig. – Är det inte är jobbigt så lär man sig inte, då jobbar man bara på autopilot och har inte aktiverat sitt tänkande i pannloben. Och så måste man ha fokus. Related:  skolamsbb86

About Smart Classroom Management Here at Smart Classroom Management, we believe in two principles thought by many to be on contradictory ends of the classroom management spectrum. On one side we believe in faithfully following a classroom management plan. This allows teachers to hold students accountable without yelling, scolding, lecturing, or using any other stressful or hurtful method. On the other side we believe in creating a classroom that students love being part of, that they’re excited to come to every day. This combination of strength and joy holds the key to effective classroom management. Week after week, using simple strategies and techniques, we’ll show you exactly how to use these principles to get your students to want to behave. We’ll show you how to influence them and inspire them and how to tap into their intrinsic motivation. We’ll show you how to make teaching more fun and less stressful. If you haven’t signed up for email updates yet, it’s easy and it’s free. Welcome! -Michael

Struktur: PPT – Par På Tid – Kooperativt Lärande Struktur: PPT – Par På Tid Par på tid kan du använda varje dag i din undervisning om du vill. Pedagoger som använt EPA beskriver att det trots påminnelser och spännande frågor inte riktigt givit den effekt de vill ha i sin grupp. Pedagogen delar upp klassen i parEleverna får en fråga av öppen karaktär Exempelvis: Vad tänkte du på när vi såg filmen? Strukturen inleds med en fråga kring ett innehåll, gärna av öppen karaktär med en personlig koppling till elevens förståelse och upplevelsevärld. Exempel: En klass arbetar med begreppet demokrati. Varför använda Par på tid eller parsamtal mellan elever? Klassexempel Struktur: EPA - enskilt, par, alla Det finns många strategier för att få eleverna delaktiga och kolla av att de hänger med under lektionen. I "Allmänt" Strategi: Multisvar Som lärare är det viktigt att få en överblick över sin elevgrupp och deras kunskaper. Struktur: Turas om Denna struktur kan du använda varje dag i din undervisning!

20. Podcasten som blev en POPcast – om populärkultur i undervisningen Podcast: Play in new window | Download (Duration: 34:23 — 47.2MB) | Embed Prenumerera på podden iTunes | Android | När Scenerna som förändrade filmen hade premiär fullbordades en populärkulturell trilogi signerad UR. Låtarna som förändrade musiken och Programmen som förändrade TV fick sällskap av en grundkurs i filmhistoria. I den här popcasten berättar Magnus Sjöström, projektledare, om tanken bakom de tre programmen. Mer om Fredriks undervisning hittar du på hans blogg Svenska och digitala verktyg. Scenerna som förändrade filmen/UR Låtarna som förändrade musiken/UR Programmen som förändrade TV/UR

Öppet klassrum 8 Fun and Effective Lesson Closures - Teach Starter Blog It’s happened to all of us, the intention is there but just as you’re thinking “I still have ten minutes…” the bell rings and the lesson ends with a frantic collection of work! Closing a lesson is just as important as the warm up, teaching instruction and independent work. A good closure will create a lasting impression and will have students reflecting on their own learning. It will also make a lesson more meaningful and relevant to the students and create a connection to previous knowledge. In an effective closure, the teacher will review and summarise a lesson, consolidate key information, create a link to new ideas and build anticipation for the next lesson. During a good closure, the students will be given an opportunity to express any concerns, ask questions and clarify their own understandings. As a teacher, it is important to keep an eye on the clock and manage your lesson to ensure you have adequate time for the essential closure. TILT – Today I Learnt That 3-2-1 Feedback One Word

Killar och tjejer Det är otroligt viktigt att läsa, fundera på och samtala om olika fördomar och ”sanningar”. Ibland är ”sanningarna” så djupt rotade hos oss själva och eleverna att det inte ens upplevs som något problem. Vadå skillnader mellan killar och tjejer? Det spelar väl ingen roll? Det är ju bara så! är kommentarer som brukar vara vanliga inledningsvis. I filmen Tusen gånger starkare framställs killar och tjejer schablonmässigt och generellt, men det är just det som gör att det blir så tydligt och leder till många bra diskussioner. Sammanfatta och förklara Vad handlar berättelsen om? Signe Hur förändras Signe? I filmen – under ytan Innan Saga gör entré verkar det trots vissa anspänningar råda harmoni i skolan. Utanför filmen Känner ni igen er i filmen? Vi går vidare med att eleverna får fundera på vilka leksaker de använde som barn. Vi undersöker leksakskatalogen Besök Vilka färger dominerar på sidorna? Frågor att fundera på

Ett tankeexperiment – Kooperativt Lärande Situation 1: Tänk dig ett klassrum fullt med elever. Föreställ dig nu att läraren står framför klassen med en säck full av värdefulla mynt. Läraren meddelar klassen att hen kommer att sätta igång en 3-minuters timer och sedan kasta alla mynten ut i hela klassrummet. Läraren fortsätter sedan att säga: ”Efter tre minuter har gått så får ni behålla alla mynt ni tagit!” Läraren kastar sedan mynten ut i klassrummet. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna nu? Situation 2: Föreställ dig nu samma lärare, samma elever, samma säck med mynt, och samma 3-minuters timer men med en förändring. Hur skulle beteendet se ut hos eleverna ut nu? Samma elever, med samma mängd av belöningar och samma tidskrav skulle antingen vara i en konkurrenssituation eller i en mycket samarbetsvillig situation beroende hur läraren strukturerar samarbetet i gruppen. Kagan, S.

Språkutvecklande övningar med Kahoot! – Hülya Med anledning av mitt förra inlägg där vi använde oss av Kahoot i elevernas språkutveckling har jag fått frågor om hur man kan använda Kahoot, om det behövs inloggning för eleverna mm. Därav skriver jag det här inlägget som enbart handlar om Kahoot och hur man kan använda sig av det i sin undervisning. Precis som alla andra verktyg tycker jag personligen inte att användandet av verktyget ska vara ett självändamål utan Kahoot bör ses som en resurs i lärandet som pågår. Hoppas det här inlägget ger svar på de frågor som uppstod i och med mitt förra inlägg! Länk till förra inlägg: Kahoot är en webbresurs där du skapar ett konto (gratis) för att sedan skapa interaktiva frågesporter så kallade Quiz. Vad behöver eleverna? Kan jag använda befintliga Kahoot? Det finns en hel del publika Kahoot som andra har skapat. Hur gör jag? Kahoot skapas på getkahoot.com. Förförståelse Träna ord och begrepp

Konsten att skriva referat med ämnesrelaterat språk När eleverna ska skriva eget arbete eller rapporter ingår det att återge andras tankar och idéer i en sammanställning som kan vara ett referat. Just denna aspekt att återge någons åsikter finns också ofta prövat i de nationella proven i svenska där eleverna ska beskriva och förklara vad någon tycker på skrivdelen utifrån häftet de läst till läsförståelsen. När de återger ska eleverna använda ett ämnesrelaterat språk. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Vilka källor? När jag arbetar med detta i undervisningen använder jag mig ofta av faktatexter från SO eller NO-undervisningen som källa för elevernas referat. Ämnesord för referat gjorda i appen VisualPoetry Om ni vill arbeta med sista aspekten av kunskapskravet för att få fram de fetmarkerade orden ovan kan ni kanske ha hjälp av arbetsgången och skrivmallen (här kan ni ta del av dokumentet) jag satte ihop.

En annorlunda uppgift - första, andra tredje! Grammatik är inte alltid elevernas favoritsysselsättning även om det är frökens! Jag står nästan aldrig framme vid tavlan och har traditionella grammatikgenomgångar. Jag har under åren konstaterat att det inte har så stor effekt och att det tar mycket tid. Nedanstående upplägg går att använda i många olika ämnen och för olika åldrar. Hur går det till? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Eleverna blir väldigt engagerade och uppspelta! Uppgiften är inspirerad av Clare Lavery via BBC Teaching English. Sara

Related: