Språkstöttning med stödmallar - Annika Sjödahl
Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar.
Läsförståelsestrategier
Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar.
Kulturrådet släpper kunskapsöversikt om läsfrämjande
Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället. Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet.
Enkel språkövning ger aha-upplevelse! - Ylva Pettersson
Språk är makt. Språket är jag. Språket är tankens dräkt.
A letter to future me - Annika Sjödahl
Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska.
50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift
Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån.
Livets lotteri – ett skrivprojekt
Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text, beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna.
Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... - Annika Sjödahl
Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt.
mynewsdesk
Joacim Ramberg. Foto: Lina Bylund. Specialpedagogiskt stöd till gymnasieelever ges främst utanför ordinarie undervisning. Nära hälften av skolorna tillämpar nivågruppering av eleverna. Och fristående skolor har betydligt färre specialpedagoger och speciallärare än kommunala skolor.
Konsten att ge strategier för att lyssna - Annika Sjödahl
Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet.
Pedagog Huddinge » Hallå där Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson…
1. Varför har ni valt att börja podda? I vårt arbete som lärare, men även privat, möter vi ofta klagomål på skolan. Det är ”Pisachocker”, dåliga studieresultat i matematik, överfulla klasser med mera. En ny rapport från OECD hittar ytterligare fel på skolan. Vi blev nog båda två trötta på detta, enligt oss är sanningen en helt annan.
Träna lässtrategier med kortfilmer på engelska - Annika Sjödahl
Jag städade bland filmerna hemma och hittade en DVD med kortfilmer. Jag läste på baksidan och tänkte att dessa måste ju vara bra att använda som utgångspunkt för att träna lässtrategier. Filmerna är korta nog att hålla intresset uppe och det ges många ledtrådar att tolka budskap och göra kopplingar till sig själv, andra filmer eller böcker och världen. Jag visar här hur jag gick vidare i min tanke och fick ett uppslag att undervisa utifrån.
Hjälp unga hantera sina uppkopplade liv
Som ständigt uppkopplad har den smarta telefonen klivit rakt in i det mest privata.Åse Victorin Cederquist och Anna Nygren Våra ungdomar mår inte bra. Stress, sömnbrist och ständig digital uppkoppling bidrar till att den psykiska ohälsan hos unga i dag är större än någonsin.
