Språkstöttning med stödmallar - Annika Sjödahl Som lärare har vi ibland mer eller mindre nytta av att använda oss av olika stödmallar för att stötta kommunikationen och tänkandet i ett klassrum. Vi är många som framgångsrikt använder oss av det i klassrummet på ena sättet eller det andra. Jag tänkte helt kort bara visa på några stödmallar jag själv använt mig av och som jag rekommenderar lärare att använda i sina klassrum oavsett om de har språk; svenska, svenska som andra språk, engelska, moderna språk eller andra ämnen där de ska kommunicera för att visa om de förstått eller lära sig resonera kring ett innehåll för att utveckla flera olika tankekedjor. Skrivmallar För skrivandet kan det vara bra med skrivmallar. De kan se ut så här för svenska där uppgiften var ett sommarprat och så här för engelskan där eleverna skulle skriva en Flash Fiction. Några gånger har jag satt ihop dem i Canva men då mer för att visa på struktur än som stöd för innehåll. Textkopplingar Tala Tänka Strategier för ord Att förstå ord är inte helt lätt.
Läsförståelsestrategier Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions inre bilder – inner images att reda ut oklarheter – to clarify att sammanfatta – to summarize
Kulturrådet släpper kunskapsöversikt om läsfrämjande Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället. Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Statliga myndigheter har fått stärkta uppdrag att främja läsning, bland annat Skolverket och Kulturrådet. Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till läsfrämjande projekt. Enkel språkövning ger aha-upplevelse! - Ylva Pettersson Språk är makt. Språket är jag. Språket är tankens dräkt. Vi vet idag genom forskningen att många av elevernas svårigheter i skolan är sprungna ur brister knutna till språket. August_Müller_Tagebucheintrag-1 By August Müller (1836–1885) (Auktionshaus Bergmann) [Public domain], via Wikimedia Commons Jag arbetar just nu med Upplysningen med mina elever i åk 1, som även håller på med momentet i svenska. Eleverna kom snabbt fram till att när det gäller snabbhet och tillgänglighet i kommunikation så kan 1700-talet inte tävla med dagen. Så det gjorde vi. Eleverna fick välja sms de skrivit under senaste veckan, och ”översätta” dessa till brev inspirerade av 1700-tals brev. Ur arbetet växte ett stort antal diskussioner fram: vad säger svordomar om sin samtids tabun och ideal? Här följer ett exempel på texter: Tja! blev: Din ödmjukaste tjänare, allra dyraste väninna! Jag ville fråga Dig, dyra väninna, om Du när Du anländer ville intaga en lätt supé med oss? Just så.
A letter to future me - Annika Sjödahl Bedömningen startar i planeringen sägs det så vad behöver undervisningen fokusera på för att kunna vara bedömningsbar? Det beror ju helt på vad man valt att fokusera på och innan jag börjar undervisningen måste jag veta vad, hur, och när bedömningen sker. Inför våren har jag valt att fokusera på skrivandet i den lilla grupp jag har i engelska i årskurs 6 där merparten har ett annat förstaspråk än svenska. Konkretisering av lärandemålen När du som pedagog planerar är det viktigt att man utgår från vad som är lärandemålen för att eleven ska klara kunskapskraven. Strategier för ord Då ett av kunskapskraven för uppgiften avser strategier har jag valt att fokusera på förståelse av ord i den instruktion de ska arbeta efter samt även variera sina egna ord och uttryck i texten de ska producera. ”Att förstå ett ord”, Canva av Annika Sjödahl Stöttning av skrivandet med skrivmallar konkretiserar vad Jag har även valt att lägga vikt vid stöttning av skrivandet innan eleverna ska producera egna texter.
50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. Jag har lånat layouten och översatt en hel del från det här dokumentet: Tools for formative assessment. Livets lotteri – ett skrivprojekt Nedan följer delar av en variant på Boken om mig (som vi övergett för länge sedan då den inte riktigt ”tog fart”). Den här varianten har vuxit fram under de senaste åren och blir tydligare och bättre för varje år som går. Varje del föregås av gemensamma övningar (t ex läsning av texter, identifiering av typiska inslag i texterna och idésamlande), parvisa resonemang och en hel del tänkande. Eleverna måste ju veta vad reportage, resonerande text, beskrivande text och mininovell är för något eller för den delen hur man genomför en intervju eller hänvisar till källor för att kunna skriva de olika texterna. Nedan presenteras enbart delar av uppgifterna. Du ska skriva olika texter om en fantastisk, unik, underbar och fullständigt makalös person – dig själv! Du ska ta med foton så att boken blir trevligare att läsa. Omfattning: Ca 0,5-1 sida/uppgift, totalt 2,5-5 sidor. Tid till förfogande: Ca fyra veckor Några av frågorna som eleverna kan välja att skriva om: Hur du blev som du är? Gör så här
Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... - Annika Sjödahl Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. Hur konkretiserar man aspekterna? Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Gå igenom instruktionen Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Eget skrivande Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. Genomgång av bedömningsaspekterna Kamratbedömning på andras texter PS!
mynewsdesk Joacim Ramberg. Foto: Lina Bylund. Specialpedagogiskt stöd till gymnasieelever ges främst utanför ordinarie undervisning. Nära hälften av skolorna tillämpar nivågruppering av eleverna. Och fristående skolor har betydligt färre specialpedagoger och speciallärare än kommunala skolor. Bland de gymnasieskolor som erbjuder specialpedagogiskt stöd är det vanligast att ge detta utanför elevernas ordinarie undervisning. – Det kan vara problematiskt att skolor väljer att flytta elever i behov av särskilt stöd från deras ordinarie sociala sammanhang. Eleverna dubbelt sorterade Ett viktigt resultat i avhandlingen visar också att drygt fyra av tio gymnasieskolor väljer att i vissa ämnen dela upp eleverna i olika nivågrupper när de organiserar sin undervisning. – De skolor som tillämpar nivågruppering allra mest är de med låga genomsnittliga betyg och som också ger mycket specialpedagogiskt stöd. Fler specialpedagoger i kommunala skolor Läs avhandlingen här.
How to (seriously) read a scientific paper | Science | AAAS Adam Ruben's tongue-in-cheek column about the common difficulties and frustrations of reading a scientific paper broadly resonated among Science Careers readers. Many of you have come to us asking for more (and more serious) advice on how to make sense of the scientific literature, so we've asked a dozen scientists at different career stages and in a broad range of fields to tell us how they do it. Although it is clear that reading scientific papers becomes easier with experience, the stumbling blocks are real, and it is up to each scientist to identify and apply the techniques that work best for them. The responses have been edited for clarity and brevity. How do you approach reading a paper? I start by reading the abstract. I first get a general idea by reading the abstract and conclusions. If you want to make it a productive exercise, you need to have a clear idea of which kind of information you need to get in the first place, and then focus on that aspect. All the time. Be patient.
Konsten att ge strategier för att lyssna - Annika Sjödahl Det pratas mycket om att vi lärare måste bli bättre på att ge eleverna modeller/strategier för att förstå hur de ska göra för att nå ett mål. Vi har pratat mycket om läsandet och även skrivandet med olika stöd för det och jag har även skrivit en del om det på LR-bloggen. Om du vill läsa dem hittar du dem här i arkivet. Först och främst så måste vi ha i minnet att förmågan att lyssna bedöms av två aspekter. Receptiva strategier När eleverna ska tränas i den receptiva förmågan brukar jag utgå från olika hörförståelser som finns ligger digitalt. Ett exempel för att få strategier för att lyssna: Eleverna får gissa vad programmet kommer handla om innan lyssnandet. Detta kan man göra redan från nybörjare till mer vana elever, för det finns alltid någon elev i någon klass som behöver mer stöd. Jag brukar i intervaller köra hörförståelser på detta sätt med fokus på att eleverna ska stötta varandra och att vi hjälps åt att tolka och fylla i innehållet. Interaktiva strategier
Pedagog Huddinge » Hallå där Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson… 1. Varför har ni valt att börja podda? I vårt arbete som lärare, men även privat, möter vi ofta klagomål på skolan. Det är ”Pisachocker”, dåliga studieresultat i matematik, överfulla klasser med mera. En ny rapport från OECD hittar ytterligare fel på skolan. Vi blev nog båda två trötta på detta, enligt oss är sanningen en helt annan. Vi måste börja se på vårt eget yrke som värdefullt och oerhört viktigt. Detta är bakgrunden till att vi började podda. 2. I vår podcast kommer vi att hylla lärare som gör skillnad. I vårt andra avsnitt som släpps den 8 maj träffar vi Michael Lindquist, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge. 3. Efter avsnittet med ”Grej of the day ”med Micke har vi fått mycket positiv respons. ”Kul att någon lyfter skolan, det var på tiden”, ” Vad roligt att ni vågar skryta om det som är bra” är några exempel. 4. Det finns inte så många skolpoddar, men just formen podcast har vi inspirerat oss. 5.
Träna lässtrategier med kortfilmer på engelska - Annika Sjödahl Jag städade bland filmerna hemma och hittade en DVD med kortfilmer. Jag läste på baksidan och tänkte att dessa måste ju vara bra att använda som utgångspunkt för att träna lässtrategier. Filmerna är korta nog att hålla intresset uppe och det ges många ledtrådar att tolka budskap och göra kopplingar till sig själv, andra filmer eller böcker och världen. Jag visar här hur jag gick vidare i min tanke och fick ett uppslag att undervisa utifrån. Jag satte mig på Pinterest och såg att jag inte var den enda läraren som sett möjligheten. jag började skapa ett dokument med länkar på filmer, frågor för diskussion samt tänkbara skrivuppgift. Jag gjorde för något år sedan ett arbetsblad för läsning men det fungerar även för film. Hur du kan hitta egna guldkorn på Pinterst Via sökning på Pinterest med sökorden ”reading-short-movies” hamnade jag på Tachers Pay Teachers då jag såg en länkad bild som jag tyckte verkade intressant. Mer om filmers användningsområden