Viktig pedagogisk info | Skola 365 Detta blogginlägg blir ett inlägg jag redan lagt ut på Facebook, men som kanske även kan komma till nytta för alla som läser dessa inlägg. Jag fick en uppmaning från en rektor om jag inte kunde göra en blankett där man kunde samla den viktigaste informationen kring de elever som viss personal på skolan kände sig mest osäkra på att arbeta med, och som även kunde vara hjälpsam då det kom in vikarier i verksamheten. Det skulle helst inte vara mer information än vad som rymdes på en A4-sida. Handledning till blanketten Kring vissa elever kan det vara extra betydelsefullt att veta vad som är viktigt och hur man bäst möter eleven pedagogiskt i skolan/på fritids. De vuxna som x lättast pratar med och har störst förtroende för är: Det är viktigt att veta vem eller vilka av de vuxna på skolan som eleven känner störst förtroende för och har bäst kontakt med så att man kan få mer info via dem, eller ta hjälp av dem om det uppstår svåra situationer. för att x ska veta vad som ska hända under dagen:
BFL En av mina personliga favoriter når det gäller pedagogik är Dylan Wiliam. Han har många kloka insikter kring vad som fungerar (som vi borde göra mer av) och vad som inte fungerar (som vi borde göra mindre av) när det gäller elevers inlärning. En av flera saker som jag gillar är att Dylan ifrågasätter metoder som är allmänt accepterade och som de flesta ser som framgångsrika pedagogiska metoder, när de i verkligheten kan vara kontraproduktiva. En sådan metod är att eleverna räcker upp handen när läraren ställer en fråga till klassen. Den metodiken leder ofta till att de som redan kan svaret replikerar befintlig kunskap och de som inte kan svaret känner att det är ingen idé att ens försöka (d v s de får ingen träning), då eleven har alldeles för kort tid (oftast mindre än 2 sekunder) till förfogande innan läraren förväntar sig ett svar. Jag har skapat ett par infographics kring Dylans 5 nyckelstrategier. Om du gillar mina bilder så använd dem!
"För motivation krävs bekräftelse i stunden" – Feedback är viktigt. Men feedback är inte betyg eller en kommentar på ett papper som kommer två veckor senare. Ur motivationssynpunkt är det helt bortkastat. För motivation krävs bekräftelse i stunden. Jag ser dig, här och nu! Anna Tebelius Bodin är utbildad i inlärningspsykologi och expert på hur vi lär. – Rent forskningsmässigt vet vi att man blir sämre på att lösa problem om man får betalt än om att får äran av att själv komma på lösningen. Anna Tebelius Bodin menar att vi därför måste arbeta för att motivationen ska drivas av något annat än yttre belöningar. – Självständighet – att eleven känner sig delaktig i uppgiften. Delaktighet motiverar Anna Tebelius Bodin är övertygad om att elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan lyckas bra i det inkluderande klassrummet. – Inkludering måste ske helhjärtat, engagerat och du som lärare måste veta hur du gör. Anna Tebelius Bodin menar att det är viktigt att eleven känner att hen är välkommen i klassen.
Fler elever obehöriga till gymnasieskolan – Vi ser att skolresultaten dras isär. Fler får höga betyg samtidigt som fler misslyckas. Antalet elever som inte blev behöriga till gymnasieskolan ökade med 1300 jämfört med förra året. Det är en allvarlig utveckling, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Högre snittbetyg men ökade skillnader Beräknat på elevernas 16 bästa betyg har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng till 217,1. Nyinvandrade – antal år i svensk skola påverkar Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan 2013. – Det är glädjande att behörigheten ökar för invandrade elever som börjat tidigt i den svenska skolan. Satsningen kommer att innehålla råd, stöd och kompetensutveckling för lärare, rektorer, fritidsledare och personal inom elevhälsan. Skillnader mellan skolor I 34 procent av grundskolorna ökade behörigheten till gymnasieskolan och i 16 procent var den i nivå med 2014. Mer om betyg och meritvärde
Vad betyder värdeorden? Rubriken inleder med hur man kan tolka värdeorden. Värdeorden är de fetstilade orden i läroplanen som uttrycker på vilken nivå ett kunskapskrav nåtts, t ex enkelt, utvecklat, välutvecklat och det är där bedömningen utgår ifrån. För att hjälpa till att bedöma värdeorden används det som kallas bedömningsaspekter (här finns mer information från Pedagog Värmland om ämnet) men De kallas även för språkliga uttrycksformer i Skolverkets skrift Få syn på språket. Anna Kaya skriver om språkliga uttrycksformer här och här. Om du vill läsa mer om bedömningsaspekterna rekommenderar jag även denna skrift Bedömningsaspekter. Jag har sammanställt dessa ord i en liten skolparlör nedan. Jag har även gjort dem i CANVA så man kan sätta upp dem i klassrummet men för mina ämnen i svenska och engelska och lite tips för hur man man tänka för att utveckla sitt resonemang mm. Du hittar stödet längst ner i inlägget efter filmerna! Argumentera – att påstå något och bemöta andras påståenden Tolka – att förstå
Struktur och delmål för att minska stress Att utsättas för stress under lång tid kan påverka både kroppen och mentala funktioner negativt, och de exekutiva kognitiva förmågorna är speciellt känsliga. Det är förmågor som är av yttersta vikt för att klara av en skoldag. – Ungdomar är inte fullt utvecklade i de främre delarna av hjärnan – de delar som reglerar vår förmåga att styra vår uppmärksamhet och beteenden, inklusive själv-reglering, att se konsekvenser, planera och se helheter, säger Cecilia Stenfors, forskare inom psykologi, neuropsykologi och stress på Karolinska Institutet i Stockholm. De exekutiva förmågorna utvecklas successivt och först i tjugoårsåldern är de fullt utvecklade. – För att funktionerna i hjärnan som styr och planerar ska fungera optimalt krävs det att vi medvetet skapar förutsättningarna för detta. Måste göra urval Vi måste också ha en uppfattning om vad vi ska välja bort. Även verklig inkänning och social interaktion med andra personer hämmas av detta. – Enbart långsiktiga mål kan man inte leva på.
Elevinflytande Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra. Inflytande över utbildningen Elevernas möjligheter att lära och utvecklas ökar när lärare utgår från deras intressen och erfarenheter. Det är viktigt att både elever och lärare vet vilka frågor som eleverna kan ha inflytande över och inte. Elevinflytande över undervisningen kan bland annat handla om: vilket läromedel som ska användas, i vilken takt och ordning olika uppgifter ska göras, vilka arbetsformer man ska använda, och på vilket sätt en uppgift ska redovisas. Din rätt i skolan Elevskyddsombud
untitled Hur gör en elev som lär sig mycket? Så här i slutet av terminen fick en av mina klasser fundera en stund på frågor om lärande och därefter skriva en kortare text. Det är alltid bra att formulera sig i skrift för det hjälper eleverna att på ett djupare plan fundera över sitt eget lärande (att sätta ord på sina tankar utan att formulera sig är ju svårt). Frågorna var bland annat: Hur vet man och ser att en elev lär sig mycket (generellt)? Hur märks det i klassrummet? Man ser i elevens ansikte att den hänger med. Eleven ställer många frågor och vill veta saker. Eleven lyssnar på vad som sägs i klassrummet. Eleven lägger ner mycket tid på alla sorters uppgifter. Eleven låter inget annat störa, t ex mobil, Snapchat eller andra program på datorn. Eleven har bra självförtroende och är säker på att det ska gå bra. Eleven väljer att ha en positiv inställning till det som ska göras och försöker hitta det roliga eller intressanta i alla uppgifter. Siffran blev en ganska bra temperaturmätare för klassens aktivitet i klassrummet.
6 ways to teach growth mindset from day one of school Imagine if your new class this fall was full of students who would: Be willing to try new thingsStick with hard tasks and not give upPush themselves to do their best work, not just what’s “good enough”Believe in themselves and their own ability to learn Here’s the great news–these are traits that we can help develop in our students by teaching them about how their brains work. Many students enter our classrooms believing they’re either smart or not smart, good at reading or math, or not good in those areas. This belief that our basic qualities like intelligence and talents can’t be changed is called a fixed mindset. Our students may not realize that their brains have the ability to change and grow through their experiences (neuroplasticity). And once they have a growth mindset, they can learn anything. Because a growth mindset is a critical element of success in school, I recommend teaching about it from the very first day. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Want more structured support?