En skrivmall och en stödstruktur för källkritiskt resonemang Det vimlar av begrepp kring källkritiken…men hur reder jag i detta virrvarr och skapar en struktur att hjälpa mina elever att ta sig från a till b? Och vad ska jag som lärare bedöma? Och hur lär jag ut hur man söker och väljer ut när jag själv inte är så bra på att hitta upplägg. I detta inlägg hoppas jag ge dig verktygen för att kunna bedriva undervisningen och även fullfölja bedömningen. Ordmoln med källkritiska begrepp gjord i Tagxedo Vad utgör bedömningen? Många ämnen berörs av hur man kan kan undervisa kring begreppet källkritiskt resonemang. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. För många SO och NO-ämnen står det nästa likadant i kunskapskraven förutom att de inte ska bedöma struktur, citat och källhänvisning. Hur kan jag hjälpa eleverna att få stöd för sitt skrivande? Jag kan tycka ett det finns en stor vinst i att använda mallen över ämnesgränserna för sambedömning.
BFL Bedömning kan vara både summativ och formativ. Provresultat och betyg är exempel på summativa bedömningar, medan formativ bedömning handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång. Vi kallar det bedömning för lärande (BFL) och menar att det är ett förhållningssätt till lärande och kunskap som handlar om undervisningens kvalitet och effektivitet. Det formativa förhållningssättet bidrar till att eleven utvecklar sitt lärande genom att få reda på var hen befinner sig i förhållande till målen och kunskapskraven, och vad som är nästa steg. För läraren innebär det formativa förhållningssättet att synliggöra elevernas kunskaper, under arbetets gång, samt ge riktad feedback, i rätt tid; samtidigt som läraren får återkoppling på sin undervisningen och anpassar den efter eleverna. Det finns ett starkt samband mellan elevers prestationer och lärarens förmåga att utveckla och tillämpa klassrumsbedömning av hög standard.
Boktips - pedagogisk litteratur Jag har under det senaste året läst en del litteratur som rör läsning och språkutveckling och här har jag hittat några riktigt läsvärda böcker. En är Astrid Roes Läsdidaktik. I Roes bok får du en bra överblick över vad läsning och läsförståelse är men också tips och idéer kring hur du som lärare kan bygga upp din läsundervisning. För mig har den blivit lite av en handbok som jag återkommer till när jag behöver stöd. En annan bok som också är ett måste i min bokhylla är Aidan Chambers Böcker inom oss: Om boksamtal. Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie Läsårets sista novellsamtal Om man är intresserad av nyskriven litteratur kan jag tipsa om Adrienne Gears Att läsa faktatexter och Maria Bjerregaards och Björn Kindenbergs Språkutvecklande SO-undervisning. Den senaste tiden har jag läst tre böcker som jag tror passar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegorna på den egna skolan. Vad handlar då de tre böckerna om? Motivation och lärande fokuserar egentligen på motivation.
Referenser Harvard | Umeå universitetsbibliotek Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). När du skapar en källförteckning/litteraturlista ska källorna alltid ordnas i bokstavsordning sorterade efter förste författarens efternamn/motsvarande. Information hur du refererar i den löpande texten hittar du under Källhänvisningar Harvard. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): Författarens efternamn, förnamn. Utgivningsår. Exempel: Bryman, Alan. 2008. Bok med två eller flera författare Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J. 2010. Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk) Att en bok ställts samman av redaktör(-er) ska anges för samlingsverk/antologier i en parentes mellan redaktörens namn och utgivningsåret. Exempel: Kamrany, Nake M. och Day, Richard H. E-böcker För böcker som du läst/laddat ner via ett bibliotek eller en bokhandel ska samma uppgifter finnas med som för tryckta böcker, se exempel ovan. eller
Digitalt Lärande » formativ bedömning För ett tag sedan höll jag i en utbildning som handlade om hur man kan använda sig av teknik som stöd i BFL, bedömning för lärande. Det uppstod mycket intressanta diskussioner under utbildningen, och återigen slog det mig hur viktig reflektions- och diskussionsstid för pedagoger är. Något annat som är viktigt, är att som pedagog se värdet av återkopplingen från eleverna. Att göra något av den feedback man får. Att visa eleverna att man gör något av den. Att göra det är att lyssna. Jag kommer att skriva en rad kortare artiklar med tips på hur de olika principerna i BFL kan få stöd av tekniken. De fem nyckelstrategierna är: Tydliggöra mål och kriterier för eleverSkapa aktiviteter som synliggör lärandetKontinuerlig återkoppling som för lärandet framåtKamratbedömning – aktivera eleverna som lärresurser för varandraAktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess (självbedömning) DEL 1 – Kamratbedömning (aktivera eleverna som lärresurser för varandra) Jag börjar med kamratbedömning.
skolverket << Tillbaka till senaste chattarna Chatta om betyg Eva-Li, Moderator: På onsdag 27/5 mellan klockan 14:30 - 16:30 svarar Skolverket på frågor som rör betyg. Du kan med formuläret ovan skicka in dina frågor redan nu. I chatten gör vi ett urval så att vi får med så många olika frågor som möjligt. Du är alltid välkommen att ställa frågor till Skolverket genom att skicka e-post till upplysningstjansten@skolverket.se Med vänlig hälsning Eva-Li Littorin Gruppchef Skolverkets upplysningstjänst 08:24, 25 May 2015 Annika, Moderator: Varmt välkomna till dagens chatt om betyg. 14:27, 27 May 2015 Mamma: Kan min son som tar studenten få mer tid på sig innan betygsättning eftersom hans syster är sjuk i cancer? Marita: min fråga är om en elev som är inskriven i grundsärskolan kan få både ett grundskolebetyg samt ett grundsärskolebetyg i samma ämne? Pernilla, Undervisningsråd: Hej Marita, Nej. 14:35, 27 May 2015 Camilla Ståhl: Får mentorer sänka en elevs betyg tre veckor innan 9ans skolavslutning? Clara: Hej!
Godaste fiskgratängen En vällagad rätt att bjuda sina bästa gäster på. Den blir skönt grön av spenat och pistagenötter. Fina fiskgratängen 4 portioner1 kg potatis av mjölig sort3 äggulor50 g smörCa 2 dl mjölkSalt och nymalen peppar1 paket (250 g) fryst bladspenat2 msk smör1 krm muskot600 g torsk, sej, kolja3 dl vispgrädde1/2 fiskbuljongtärning1 dl riven parmesanost1 citron, finrivet skal och ca 1 msk citronsaft1 dl pistagenötter1. Mer härlig inspiration? Bjud på vinterfest, underbara recept här! Underbart recept på deliziepasta hittar du här! The Other 21st Century Skills: Educator Self-Assessment Chartkamp–I think I understand what you are saying, but in any scenario, someone, or something will spur the impetus for learning to occur. We could have a toddler go about and learn the world from scratch, but I don’t think anyone would say that is as efficient and as effective as a “parent” facilitating, or at least providing for a safe environment. And the better the parent, the more effective the toddler will be at contributing to the learning within the community as he/she progresses. Can you describe what you mean by informal learning?
NO-lärare: Betygen funkar inte i praktiken Skolverkets upplysningstjänst får ofta frågan – ”måste jag ha A på allt för att få A i betyg”. Enligt Skolverket tyder frågan på att betygsskalan feltolkas så att minsta lilla uppgift bedöms, något Skolvärlden tidigare rapporterat om. Men matte/NO-läraren Markus Stoor vänder sig emot är att det skulle finnas en utbredd missuppfattning i lärarkåren. – Jag tror snarare att det handlar om att när man har ämnen med många kunskapskrav att testa av, och lite tid att göra det på, så kan det omöjligtvis bli många tillfällen för eleverna att visa vad de kan och det blir lite tid för den utveckling Skolverket talar om. Varje bedömningstillfälle blir helt enkelt ganska viktig för vilket betyg man får, framförallt när det gäller terminsbetyg eller gymnasiets kursbetyg. Markus Stoor påminner om att det är svårt att prata generaliserande om betyg och bedömning och menar att betygsskalans intentioner är olika lätt att leva upp till i olika ämnen. – Men jag kan sakna raka svar.