Testa hur snabbt du kan läsa Tryckta böcker och tidningar, läsplattor, datorer, smarta mobiltelefoner och e-böcker – aldrig tidigare har det funnits så många olika sätt att läsa på. För att kunna ta del av all information och alla berättelser vill många människor ”speeda” upp sin läsning. En del betalar stora summor för att lära sig bli snabbläsare. Professor Kenneth Holmqvist, som leder arbetet vid ett laboratorium för ögonrörelsemätning vid Lunds universitet, är en internationell auktoritet på området. Han kallar kurser i snabbläsning för bondfångeri. – Redan för flera år sedan studerade vi deltagarna i en snabbläsningskurs. Han säger att först om man redan ”kan” innehållet i texten går det att läsa lite snabbare med bibehållen förståelse. – Våra ögon ser bara skarpt på en liten del, på en yta som täcker en och en halv grad av synfältet. Han har även studerat hur vi tar del av nyheter och reportage. Hur tror du att läsningen utvecklas framöver? – Vi vet att läsarna föredrar kortare texter. Hur kan det komma sig?
Läsa på internet kräver speciella förmågor – Läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter. Det handlar om multimodal läsförmåga, som till exempel att förstå symboler, tecken och kunna hantera kombinationer av text; en förmåga att navigera för att kunna hitta information; att kunna hantera och tolka information källkritiskt samt mer generella IT-förmågor som att hantera datorn, veta hur en webbläsare fungerar, men även om traditionell läsförmåga som att skriva, stava och förstå pappersbaserade texter, säger Maria Rasmusson. Digital läsning i relation till annat Syftet med Maria Rasmussons studie var att dels undersöka och beskriva läsförståelse av digitala texter i sig, i relation till läsförståelse av traditionella texter och dels göra det utifrån bland annat könsskillnader, datorspelande och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. – Som universitetslärare på lärarutbildningen har jag delvis arbetat med hur digitala redskap kan användas i undervisningen. Övriga referenser:
Sätt digital läsning på schemat | forskning.se Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet. – Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Maria Rasmusson har gjort egna studier på ca 200 elever samt gått igenom resultat från PISA i Sverige och Norge. Lättare med papper och penna Testet gjordes både på papper och på skärm för att undersöka om det påverkade vad eleverna förstod av innehållet. – Min hypotes är att pappret kan hjälpa till att strukturera läsandet. Generellt sett är alltid flickor bättre på att läsa än pojkar, inte bara i Sverige utan över hela världen. – Vi vet att pojkar spelar mycket mer datorspel än flickor och min hypotes är att det gör dem bättre på att navigera i den digitala miljön och därigenom lättare tar till sig innehållet.
Högskolan Väst - Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år Det här forskningsprojektet handlar om hur nya digitala verktyg för läs- och skrivinlärning påverkar undervisningen i grundskolans tidigare år. I dagens medietäta samhälle gestaltas information inte bara genom skriven text, utan även genom rörlig bild, ljud och andra uttrycksformer i samma digitala format. Man talar om ett vidgat textbegrepp, där traditionell skriven text endast är en del av sättet att anteckna och förmedla. Ur skolans perspektiv innebär den snabba teknikutvecklingen delvis andra förutsättningar för elevers läs- och skrivlärande. Inom detta projekt studerar forskarna tillsammans med lärare i årskurs 1-3 de didaktiska utmaningar som digitala verktyg och arenor ställer på undervisning och läs- och skrivlärande.
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat The aim of this doctoral dissertation project has been to investigate and describe the reading comprehension of digital texts related to the reading of traditional texts by gender differences, computer-game playing, and socioeconomic background factors. The dissertation is based on four studies. In the first study, the results from a reading comprehension test delivered on screen is compared to a test delivered on paper and administered to 235 Swedish students 14-15 years of age. The students managed the test in the paper mode slightly better than that in the screen mode.
Gästblogg Frida Monsén: Det digitala läsandet - möjligheter och utmaningar 2016-02-03 Idag skriver Frida Monsén på vår gästblogg om digital läsning. Frida arbetar på Rektorsakademien Utveckling med att utveckla det innovativa lärandet. Hon var tidigare digital utvecklingsledare på Fjällenskolan i Järfälla kommun och är också en flitigt anlitad föreläsare inom skolutveckling och digitalisering. Skolan och digitaliseringen är fortfarande ett brännande ämne. Nu finns nämligen flera aktuella forskningsstudier att förhålla sig till (t.ex. Digital läsningEtt område av digitaliseringen som ännu inte är så beforskat är den digitala läsningen. Trial and error-kultur Fjällenskolan har under en längre tid satsat en hel del på modern teknik och digitala verktyg. Definiera läsningTill att börja med behöver vi definiera läsning. Digitaliserat samhälleSå, med detta i ryggen, varför har vi ändå beslutat att satsa på digitala läromedel och böcker till våra elever? ● Traditionell läsförståelse ● Multimodala texter ● Navigering ● IT-kompetens ● Informationshantering Frida Monsén Referenser:
The Reading Brain in the Digital Age: The Science of Paper versus Screens In a viral YouTube video from October 2011 a one-year-old girl sweeps her fingers across an iPad's touchscreen, shuffling groups of icons. In the following scenes she appears to pinch, swipe and prod the pages of paper magazines as though they too were screens. When nothing happens, she pushes against her leg, confirming that her finger works just fine—or so a title card would have us believe. The girl's father, Jean-Louis Constanza, presents "A Magazine Is an iPad That Does Not Work" as naturalistic observation—a Jane Goodall among the chimps moment—that reveals a generational transition. Perhaps his daughter really did expect the paper magazines to respond the same way an iPad would. Nevertheless, the video brings into focus an important question: How exactly does the technology we use to read change the way we read? Beyond treating individual letters as physical objects, the human brain may also perceive a text in its entirety as a kind of physical landscape.
The Future of Literacy I always knew that I would find my calling among books. From my childhood bicycle trips straight across town to fill up a bag at the local library, to the constant book in my hands asking for my attention, the nights spent reading under the covers after my lights should have been out. Books seem like they have always been a constant in my journey and now, as a literacy teacher, I feel like I have come home. Right now is an exciting time to be doing anything with reading and writing. With new technology bringing the world into our classrooms, amazing books being churned out daily, and the incredible amount of knowledge that exists a few clicks away, it is an exciting time to be a book lover and a literacy teacher at the same time. Theme 1: Global Collaboration. Theme 2: Meaningful Technology Integration. Theme 3: Student Voice and Choice. Theme 4: Authentic Purpose and Audience. Theme 5: Teaching the Students You Have. The future of literacy depends on us. Like this: Like Loading...
Digital läsförståelse: Ny analys av PISA-studien Vad betyder tillgången till och användandet av datorer i undervisningen för elevernas läsförståelse? Att det första inte automatiskt gynnar det andra blev tydligt idag när OECD presenterade sin analys av 2012 års PISA-resultat (där 4700 svenska 15-åringar deltog). Läs gärna Skolverkets pressmeddelande här om du inte har hunnit göra det än! Eleverna får alltså inte bättre digital läsförståelse bara för att vi plockar in datorerna i klassrummet och börjar läsa på skärm. Egentligen inte så konstigt – eleverna utvecklar ju inte god läsförståelse bara för att jag ger dem texter på papper heller. Den läsforskning som jag har tagit del av (Westlund och Rasmusson bland annat) visar att det är lärarens undervisning i läsning som ger bättre läsförståelse, inte mer text eller mer läsning på egen hand. Att bli en 1:1-skola handlar alltså inte enbart om inköp av teknik, utan i allra högsta grad om att utveckla pedagogiken så att de möjligheter som datorn erbjuder kan tas tillvara. Åsa Edenfeldt Hej!