background preloader

Källkritik för årskurs 7-9

Källkritik för årskurs 7-9
Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens som medborgare i ett digitaliserat samhälle. Lärarens utmaning är att ge eleverna de verktyg som de behöver för att utveckla sin källkritiska förmåga. Det här materialet ger dig inspiration till samtal om källor med elever i årskurs 7-9. Målgrupp: Lärare i årskurs 7-9 och skolbibliotekarier Sju timmar om källkritik för årskurs 7-9 Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokumenten? Läroplanerna understryker att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med snabbt informationsflöde och förändringstakt. Kritiskt tänkande och förhållningssätt uttrycks i flera ämnens syften och i det centrala innehållet i kurs- och ämnesplaner. Vad säger undersökningar och forskning? It-användning och it-kompetens i skolan (2015) Skolinspektionen har granskat SO-undervisningen i årskurs 7-9. Related:  Metod och källkritik

Källkritik för gymnasieskolan Att kritiskt kunna granska och värdera information är en förutsättning för att klara studierna i olika ämnen. Det är också en nödvändig kompetens i en uppkopplad skola, på fritiden och som medborgare. Lärarens utmaning är ge eleverna de verktyg som de behöver för att kunna söka, värdera, välja, använda och resonera om olika typer av informationskällor. Här får du inspiration till samtal om källkritik och nyhetsvärdering med elever i gymnasieskolan. Målgrupp Lärare och bibliotekarier i gymnasieskolan Sju timmar om entreprenöriellt lärande Upplägget av arbetet och andra praktiska uppgifter hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? Av läroplanen för gymnasieskolan framgår att eleverna ska kunna orientera sig in en komplex verklighet, med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Vad säger forskning? Digitala medier har blivit allt vanligare i skolor, och därför är det viktigt att kunna hantera och kritiskt värdera källor i undervisning och lärande.

Lukas Moodyssons och Stefan Jarls film stoppas Stefan Jarls och Lukas Moodyssons dokumentär "Terrorister - en film om dom dömda" stoppas för vidare spridning. - Det känns väldigt tråkigt, säger Moodysson. Foto: MAGNUS WENNMAN Jarl och Moodysson. I juni hade Lukas Moodyssons och Stefan Jarls kontroversiella dokumentär om Göteborgskravallerna vid EU-toppmötet 2001 premiär. Jarls och Moodyssons målsättning var att ge de unga aktivisterna utrymme i samhällsdebatten och chansen att framföra sin sida av saken - oemotsagda. Men nu stoppas filmen. Det nuvarande kontraktet omfattar bara visning på Folkets Bio. Visas inte på tv Om "Terrorister" ska visas internationellt, eller på tv, måste kontraktet utökas. Och det motsätter sig en av de medverkande. - Det beror helt och hållet på personliga orsaker från personens sida och vi respekterar det, även om det känns väldigt tråkigt, säger Lukas Moodysson. "Vi är ledsna" Ett 20-tal filmfestivaler runtom i världen har redan visat intresse för "Terrorister". - Jag och Stefan är ledsna över det här. Linda Hjertén

Flyktingarna och gränserna - källkritisk övning Frågor som rör flyktingar och migranter debatteras ofta idag. Inte minst med tanke på alla flyktingar som idag kommer från Syrien. Men det här är inte första gången. I den här övningen får eleverna söka sig tillbaka i historien och undersöka hur frågor som rör flyktingar har debatterats tidigare. Den första källan är ett utdrag från en riksdagsdebatt 1937, då en ny utlänningslag skulle antas. Genom att undersöka olika argument från 1930- och 1990-talet upptäcker eleverna likheter och skillnader och får träna sitt kritiska tänkande. Ett viktigt syfte med övningen är också att eleverna får reflektera kring huruvida de mänskliga rättigheterna är utgångspunkt i debatterna. Klassiska fotobluffar och bildmanipulation Moderskeppet Moderskeppet ger dig ny kunskap och hjälper till med problem i foto, design, webb och video. Allt är skapat med stor pedagogisk omtanke och erfarenhet.Mer om oss Kontakta oss Vi finns i Jönköping. Vi finns där internet finns

dlh_offer_for_historien.pdf Sökkritik Lektionens syfte Syftet med lektionen är att få eleverna att reflektera över vilka söktjänster de använder och hur presentationen av informationen de får påverkar bilden av verkligheten. Lektionen tar sin utgångspunkt i Googles söktjänst, eftersom 95 procent av alla svenskar använder den söktjänsten. Förberedelser Du som lärare bör ha gått igenom övningarna som handlar om Google – här finns frågorna och svaren till övningen (pdf). I presentationen nedan får du också en kort introduktion till några av de vanligaste söktjänsterna, hur de presenterar sig själva och hur Wikipedia presenterar dem. Genomförande Gör en enkel förfrågan i klassen om vilka som använder vilka söktjänster. Förslag på fördjupning Eleverna kan arbeta vidare med sin förståelse för sökningar och algoritmers betydelse i lektionen Undersök och diskutera algoritmer.

Ådalshändelserna Ådalshändelserna, Skotten i Ådalen, Ådalen 31 kallas händelseförloppet kring en arbetskonflikt i Ådalen i mitten av maj 1931, där fem personer sköts ihjäl av militär som stod under polismans befäl. Händelsen delade Sverige i två delar om vems skuld det var att tragedin inträffade, och skillnaden i åsikter märktes tydligt mellan borgerliga och vänsterinriktade tidningar. Bakgrund[redigera | redigera wikitext] Strejkbrytare hissas upp ur lastrummet på fartyget Milos. Sommaren 1930 pågick en konflikt om lönesänkningar vid Marma-Långrörs AB:s sulfatfabrik vid Marmaverken i Hälsingland. Strejkbrytarnas ankomst den 13 maj väckte en oerhörd ilska. Den polis, som beordrats till platsen, hade inte kunnat hindra anfallet. Demonstrationståget och skotten[redigera | redigera wikitext] Frånö Folkets hus i Kramfors kommun. Minnesmärket över Ådalshändelserna i Lunde i Kramfors kommun skapat av Lenny Clarhäll (1979-81). Skotten i Ådalen - en annan berättelse Ned Med Mördarregeringen! Här vilar arkebuserad

Bella loggar in - Fake news   Ådalen 31: en övning i källkritik Den 14 maj 1931 inträffade en av de mest dramatiska händelserna i Sverige under 1900-talet. Sedan ett drygt halvår tillbaka hade arbetarna vid pappersfabriken Marma i Hälsingland, som ägdes av Graningeverken, strejkat mot att deras löner skulle sänkas. Hamnarbetarna i Ådalen, som sympatiserade med de strejkande arbetarna i Marma, vägrade därför att lasta den pappersmassa som skulle skeppas ut från den här och andra pappersfabriker, vilka ägdes av Graningeverken. För att ändå få iväg pappersmassan använde sig då Graningeverken av personer utifrån som fick sköta lastningen i hamnen. Dessa personer, som kallades ”arbetsvilliga” av arbetsgivaren och ”strejkbrytare” av arbetarna, bodde i en särskild förläggning och var väldigt illa sedda av folk i Ådalen. På morgonen den 14 maj samlas omkring 8000 demonstranter och tågar till strejkbrytarnas förläggning, som bevakas av polis och tillkallad militär. Vad anser du? Uppgifter: Läs de tre texterna. Vilken/vilka uppgifter är mest trovärdiga? 1. 2.

Källkritik för elever i årskurs 7–9 Här kan du läsa mer om arbetet på Gunnesboskolan.Gunnesboskolans handlingsplan för medie- och informationskunnighet och arbetssätt, Gunnesboskolans skolbibliotek I den här artikeln finns exempel på hur ni kan arbeta med källkritik i text, bild och musik. Källkritik för text, bild och musik Två lärare berättar om hur de använder ett digitalt forum när klassen ska diskutera känsliga frågor.Tillsammans för värdegrunden, tidningen Alfa nr 2/2015, 31 mars 2015 Hur arbetar ni med källkritik? Diskutera: Utgå från filmen Källkritik för årskurs 7–9 i samarbete med bibliotekarie. Har ni liknande samarbete med en bibliotekarie och hur är samarbetet organiserat? Utgå från artikeln Tillsammans för värdegrunden. Hur ser ni på att använda digitala forum för att diskutera aktuella ämnen som engagerar eleverna? Utgå från artikeln Källkritik för text, bild och musik Hur ser ni på att göra elevers nyhetskonsumtion via sociala medier till en utgångspunkt för diskussioner om källkritik? Källkritik i fokus Kartlägg:

Den avancerade kausala analysmodellen by Gustav Wigren on Prezi MIK På Gunnesboskolan har vi tagit fram en lokal handlingsplan för hur vi vill samarbeta kring elevernas medie- och informationskunnighet. Olika klasser och pedagoger har olika förutsättningar, och vi vill kunna vara flexibla i hur vi använder planen. Hellre än att fastslå exakt i vilken årskurs ett visst moment ska tränas på, har vi därför satt en startpunkt för när vi tidigast börjar arbeta med momentet i fråga. För en beskrivning av hur vi jobbade fram MIK-planen, klicka här. Ett exempel på hur vi arbetar med källkritik på högstadiet - Skolverkets film!I åk 8 och 9 har jag och lärarna i SO, svenska, engelska och bild tagit fram ett större arbetsområde om medier och källgranskning i åk 8 och 9.

Historiebruk i kultur Ett centralt innehåll i Historia 2 a är följande: Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. Därför ägnas en del av denna kurs åt att du ska undersöka och analysera hur historia används (historiebruk) i någon kulturell produkt. Du väljer själv vad du ska undersöka. Det första du behöver göra för uppgiften är att tillägna dig produkten ifråga. Uppgiften innebär inte i första hand att du ska avslöja vad som är ”fel” i den kulturella användningen av historia. Här finns allmän information om historiebruk Historiebruk i skönlitteratur och spelfilm Historiebruk i musik Historiebruk i spel

Källkritisk granskning och värdering av källor: stödfrågor till text 2

Related: