background preloader

Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe

Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe
I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag genom positiv förstärkning och tydliga förväntningar försöker skapa lugn och arbetsro i mina klasser. Jag brukar också använda mig av ytterligare några knep, vilka jag tänkte berätta om i detta inlägg. Dessa knep brukar vara till mycket hjälp i de lågstadieklasser jag har arbetat i. Tydlig början/avslut på skoldagen Det allra viktigaste att tänka på är att hålla en tydlig, återkommande struktur på skoldagen och lektionerna. Det kan t.ex. vara genom att varje dag börja och avsluta dagen på samma sätt. Strukturerade lektioner Jag brukar också inleda och avsluta lektionerna enligt en återkommande struktur. Lyssna aktivt Redan första skoldagen i åk. 1 brukar jag börja träna eleverna i att lyssna aktivt. Bestämda platser och grupper Det här kan tyckas vara en självklarhet men är samtidigt viktigt för att eleverna ska känna trygghet i klassrummet. Pratlektioner/tystlektioner Jag brukar också berätta för mina elever att vi har olika sorters lektioner.

http://lrbloggar.se/miakempe/arbetsro-i-klassen-del-2/

Related:  Organisera i klassrummetDiverseskolutvecklingosorterat

"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” (ur Skolinspektionens rapport Rätten till kunskap) Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning Lärandematriser – ett verktyg för elevernas lärande Jag har under vintern med stor behållning läst boken “Lärandematriser” av Johan Alm. Boken är en handfast och konkret handledning i att skapa just “lärandematriser”. Matris som matris kanske du tänker, men författaren har ett genomtänkt koncept som prövats, omprövats och förfinats under många års användande. I boken skriver han på ett smittsamt entusiasmerande sätt om sitt verktyg. Till utseendet liknar den en vanlig bedömningsmatris som är uppdelad i tre nivåer (som t ex de tre nivåerna i kunskapskraven). Innehållet har dock ett helt annat sikte.

Nu har jag testat "No hands"! Nu har jag testat "No hands" i en vecka i de två klasserna jag undervisar i. Jag har kört det på vissa pass som jag tycker att det passar bra och ibland har jag det hela lektionen och ibland en del av lektionen. Överlag har det fungerat otroligt bra! De har snabbt snappat upp att när jag sätter upp skylten så är det "inga händer" som gäller. Det fungerar bättre i ena klassen och det är jag inte så förvånad över då de är mer muntligt aktiva. Den andra klassen har jag fått tänka till lite hur jag ska lösa en del svårigheter.

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant.

Positionssystemet Kunskapskrav för åk. 1-3, arbetsområde klockan, ur LGR11: Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Arbetet med positionssystemet lägger grund för följande kunskapskrav: Centralt innehåll för åk. 1-3, arbetsområde klockan, ur LGR11: Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.

Ledarskap i klassrummet Här hittar du förslag på program om hur du kan förbättra din roll som ledare i klassrummet. Vill du fördjupa dig ytterligare i olika ledarskapsfrågor finns här även klipp, analyserande texter, övningar och tips ur tv-serien Dr. John. Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Minecraftuppgift vecka 3 Denna vecka ska stjärnorna kombinera matematik med samhällskunskap genom att bygga ett sjukhus i deras minecraftstäder. Klicka på länken under så kommer du till uppgiftspappret stjärnorna fick Uppgifterna kopplar så här till lgr 11:Matematik- syfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt? Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela?

Värdegrund, lärstilar och lässtrategier Min tanke idag när jag tog fram vårterminens introduktionslektion i studiehandledning till En läsande klass var att tillsammans med eleverna repetera de läsförståelsestrategier som vi introducerat och arbetat oss igenom grundligt under höstterminen. Utifrån texten om Juni, hämtat ur "Badhuskrisen" var tanken att eleverna skulle få fundera över vilka strategier Juni använder när hon läser en text som hon har fått i uppgift att läsa av sin lärare. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och ibland blir resultatet faktiskt bättre än förväntat. Eftersom vi idag fick en ny elev i klassen passade det väldigt bra att låta eleverna berätta för henne vilka Läsfixarna är och vad de symboliserar för strategi. Vi tog figur för figur och eleverna fick berätta hur de använder respektive strategi och de viktiga verben att förutspå, utreda, se inre bilder, ställa frågor och sammanfatta kom från eleverna och därefter upp på tavlan bredvid varje figur.

Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna.

Related: