background preloader

Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe

Arbetsro i klassen (del 2) - Mia Kempe
I mitt förra blogginlägg beskrev jag hur jag genom positiv förstärkning och tydliga förväntningar försöker skapa lugn och arbetsro i mina klasser. Jag brukar också använda mig av ytterligare några knep, vilka jag tänkte berätta om i detta inlägg. Dessa knep brukar vara till mycket hjälp i de lågstadieklasser jag har arbetat i. Tydlig början/avslut på skoldagen Det allra viktigaste att tänka på är att hålla en tydlig, återkommande struktur på skoldagen och lektionerna. Strukturerade lektioner Jag brukar också inleda och avsluta lektionerna enligt en återkommande struktur. Lyssna aktivt Redan första skoldagen i åk. 1 brukar jag börja träna eleverna i att lyssna aktivt. Bestämda platser och grupper Det här kan tyckas vara en självklarhet men är samtidigt viktigt för att eleverna ska känna trygghet i klassrummet. Pratlektioner/tystlektioner Jag brukar också berätta för mina elever att vi har olika sorters lektioner. Kaos eller struktur i skolan Related:  Diverse

Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtal I målboken har de fått fundera över hur det har gått att nå målen. När vi fyller i målboken gör vi det i helklass. Så har de också fått fundera över hur det går med förmågorna. Självbedömning The big five. De har slutligen fått välja något som de är stolta över för att visa för sina föräldrar. Kändes som ett bra upplägg idag när jag gjort mitt första samtal. Det är en av de saker jag tycker är så fantastiskt med mitt jobb. Se min lilla film om min målmedvetna undervisning.

Arbetsro i klassen - Mia Kempe Under de snart 20 år jag har arbetat som lärare har det hänt mycket i skolans värld. En del saker har gjort det enklare att undervisa. Andra saker har gjort att mitt arbete som lärare är mer utmanande än tidigare. En utmaning som blivit större med åren är att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I tidningarna, senast i onsdagens DN, kommer rapporter om att antalet barn med ADHD eller något annat neuropsykiatriskt funktionshinder, ökar för varje år. För några år sedan började jag reflektera över hur jag kunde påverka arbetsklimatet i mitt klassrum. Efter att ha pratat med bekanta som arbetar som lärare och psykologer om bra erfarenheter av positiv förstärkning tänkte jag att det var värt att testa. Jag bestämde mig också för att tydligare gå igenom vad jag förväntade mig av eleverna. Jag ska erkänna att det inte alltid var enkelt att arbeta på detta sätt och det krävdes en hel del tålamod.

Flippa på lågstadiet – när, var hur vi gör! | Lära för livet I går kväll kom två intressanta frågor till mig i Facebook-gruppen flippa klassrummet. Det är inga korta svar på de frågorna så jag svarar med ett blogginlägg i stället. Våra elever ska sluta årskurs 2 nu och jag vill först berätta hur en vanlig vecka ser ut hos oss. På helgen gör vi lärare en gemensam planering för veckan. Planeringen finns i skolportalen, den är gemensam för klassen och det är ett multimodalt gränssnitt där vi kan lägga till länkar, filmer, uppgifter, texter, ljudfiler…. precis vad vi vill. Vi märker att flera elever går in och tittar på planeringen redan på helgen. Vi mårker att föräldrarna är inne och tittar om vi glömt ta bort någon gammal läxa, det är något som är oklart eller fel. Alla filmer, ljudklipp och instruktioner finns tillgängliga för elever och föräldrar. Nu kommer vi till den stora frågan, ger det någon effekt? Funkar – Funkar ej – Saknas: Slutsats: Flippa mera.

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning. THINK, PAIR, SHARE /EPA innebär att när en fråga ställs funderar alla elever tyst och enskilt en liten stund. Det är i sista steget jag ofta kombinerar teknikerna. Båda de här teknikerna är bra var och en för sig men jag tycker att maximal effekt får jag när de kombineras. Alla elever blir aktiva, alla måste tänka och berätta för någon vad de tänkt.

Vad var det nu jag skulle komma ihåg? Var det nu jag fick räcka upp handen? Får jag sitta vart jag vill? Skulle jag arbeta enskilt eller med min studiekamrat?Är det nu jag får fråga min kamrat? När jag väljer att bryta ner klassrummet i ett mikroperspektiv, så inser jag att det är enormt många spelregler som mina (och kanske dina) elever förväntas förhålla sig till dagligen. Traditionella spelregler möter nya spelregler Jag arbetar i en årskurs ett, det var ett gäng förväntansfulla sjuåringar som intog klassrummet en solig men något blåsig augustidag. De fick ingen mattebok, jag har valt att arbeta laborativt, plockat ihop från kopieringsunderlag och eleverna använder digitala verktyg.De har inga omfattande läxor mer än uppmaning att läsa hemma. Det vill säga, deras bild av skolan matchade inte verkligheten. Konsekvensen har blivit att en del elever haft svårt att förstå och anpassa sig till de spelregler som gäller i dagens skola. I vårt klassrum finns denna skylt. Vilken spelregel gäller när läraren har genomgång?

Kooperativt lärande – Elevaktiva arbetssätt Exit tickets | Tips och idéer för lärare På mina fysiklektioner har jag börjat använda ”exit tickets” – lappar där studenter svarar på ett par frågor om hur de upplevt lektionen. Jag använder mig av tre frågor: Tre saker jag lärt mig på lektionen.Något jag inte riktigt lärde mig på lektionen.Något som inte var med, som jag önskar att jag lärt mig. Tanken är både att jag som lärare ska få lite återkoppling på min undervisning, men ännu mer att eleverna ska reflektera över vad de lär sig (eller inte). Jag minns inte vem det var som tipsade mig om att använda exit tickets, men jag vill ändå sända ett tack. Kolla in de exit tickets jag använder (utskriftssnällare format). PS: När jag googlar på ”exit ticket” hittar jag exempel som tyder på att de används till lite mer omfattande frågor på annat håll.

Skapa lugn efter rasten - Mia Kempe Elever som har varit på rast kan vara lite stimmiga och ha problem med att ställa om till det lugn som krävs för att kunna koncentrera sig på lektionerna. Många har svårt att släppa rasten och fortsätter gärna prata och leka även när de kommer in i klassrummet. Detta har varit ett fenomen jag observerat i alla nya klasser jag har fått, i alla fall på lågstadiet. Jag brukar därför jobba mycket med att få eleverna medvetna om vad som förväntas av dem när de kommer in i klassrummet. Här är några knep jag har använt mig av. ”Tysta Tröskeln” Tröskeln till klassrummet brukar jag kalla för ”Tysta tröskeln”. Instruktion-efter rasten När eleverna är lite äldre och kan läsa brukar vi prata om vad som förväntas av dem efter rasten. Ett tips är att sätta upp affischen utanför klassrummet, på klassrumsdörren. För mig har denna struktur varit till stor hjälp, även om både mina elever och jag som lärare ibland har våra svackor. Här kan du ladda ned affischen: Efter rasten

Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning

Klassrumsregler | Mitt öppna klassrum Jag blev så inspirerad av Malin Larssons klassrumsregler, så jag gjorde egna till mitt klassrum. Det blev en enorm spridning på sociala medier då många fick inspiration av detta precis som jag. Upprinnelsen till bilderna kommer från Tommy Lucassi som var med i ett radioprogram. Här hittar du hans regler som är riktade till pedagoger samt de han har i sitt klassrum. Hej då ”lydnadskultur” och välkommen ”eget ansvar” för att eleverna ska utveckla sitt bästa jag. Vill du skriva ut dem eller dela? Längre ner hittar ni ljudkort att ha i klassrummet. Klassrumsregler från Phoster Ljudkort från Canva De finns här som pdf – Ljudnivåer – om du vill skriva ut dem!

Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L Steg att ta för att få en klass att fungera, alla artiklar A-L IntroduktionGör problemet till ditt egetFokusera på det du skall göra!Behåll ditt lugn och din låga puls, och gör inget förhastat!Låt en i taget tala och se till att alla andra, även du själv, är tyst då någon talar!Börja alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarAvsluta alltid lektionen på ett bestämt sätt som fungerarGör en planering mellan start och slut av lektionen som har ett bekant mönster och fungerarEnkla tydliga reger som hålls konsekventVisa ut den som inte sköter sigPricka av de som är med eller motHämta in föräldrarnas mandat till 100% 1. Här kommer några enkla grunder att arbeta med för att kunna "sätta" en klass. I andra artiklar här försöker jag beskriva olika sätt att uppfatta en klass för att öppna ögonen för olika perspektiv. Lärare lär sig under många år att hantera klasser, på ett medvetet sätt och mindre medvetna sätt. 2. Sedan finns det fallgropar i detta eftersom man kan börja fel. 3. 4. 5. 6.

Samarbete och kommunikation i fokus Så roligt att träffa alla underbara ettor igen efter jullovet! I SO:n har vi pratat, skrivit och ritat om året som varit, om fina minnen, vad vi är mest stolta över, våra favoritböcker m.m. Eleverna har också skrivit om vad de vill lära sig eller bli bättre på under 2016. Skolans aktuella värdegrundsmål handlar om att kunna samarbeta med vem som helst och jag tycker det är ett perfekt tillfälle att fokusera extra mycket på samarbete och kommunikation. Innan jullovet tränade vi på att skriva berättelser med tydlig handling, det vill säga början, problem, lösning och slut. Att få tillfällen för genomgång med några elever i taget och ge återkoppling är väldigt givande. För att fortsätta träna på samarbete och att skriva berättelser med tydlig handling har eleverna parvis påbörjat ett nytt skrivarbete. Vårterminens nyhet i åk 1 är Sagotronen, en magisk fåtölj, där man kan få sitta och läsa upp sin egen saga eller berättelse.

untitled

Related: