Snabb utvärdering - är väl använd tid – Förstelärarbloggen Väl använd tid som leder till insikter. Utvärdera undervisningen är lärande för alla, både elever och lärare och en viktig stund för att stanna upp och ta ny riktning. Stanna upp och utvärdera, göra en formativ bedömning av undervisning och kunskaper. En vecka utvärderade vi vid två tillfällen. Exit ticket Efter en genomgång om skrivande där vi jobbat med disposition, stycken och varierat språk i en berättande text utifrån en matris, ställde jag frågor. Vilken intressant och givande läsning. Utvärdering Den andra snabba utvärderingen handlade om hur eleverna tyckte att grupparbetet vi har jobbat med har gått. - Vad tycker ni om att jobba med hem- och expertgrupper? - Hur har samarbetet gått? - Hur gick det när arbetet skulle redovisas? Det här ledde till intressanta diskussioner. Givande resonemang där upplevelsen blev synlig för alla på en gång. Väl använd tid som gav många insikter. Nyfiken på att veta mer om Therese?
Bo Hejlskov Elvéns blogg I skollagen finns en paragraf, kallat undantagsparagrafen. Den finns på lite olika ställen i lagen beroende på vilken skolform det gäller: 10 kap. 21 § (grundskolan), 11 kap. 23 a § (grundsärskolan), 12 kap. 21 § (specialskolan), 13 kap. 21 a § (sameskolan),15 kap. 26 § (gymnasieskolan), 20 kap. 28 § (kommunal vuxenutbildning), 21 kap. 20a § (särskild utbildning för vuxna), 22 kap. 22 § (utbildning i svenska för invandrare). Undantagsparagrafen för grundskolan låter såhär: Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 9. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett viss kriterium (Skollagen kap 10 § 21). Paragrafen är en tillämpning av FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Strategier för läsförståelse - evidens för alla Aktivera förförståelse/förutse VAD? Att använda kunskapen man redan har för att skapa sig en bild av vad texten ska handla om redan innan man börjar läsa. HUR? Att lära sig att ställa “bra" frågor VAD? HUR? Visualisera VAD? HUR? Att lära sig att förstå när man inte förstår och att lära sig att använda rätt strategi vid rätt tillfälle VAD? HUR? Att sammanfatta En ytterligare strategi som ofta nämns som exempel är att summera eller skriva en sammanfattning. Hjälper strategier elever med språkstörning till bättre läsförståelse? Det korta svaret är ja. Till exempel så tittade Wright och kollegor (2015) på en fyra veckors gruppbehandling, där två logopeder träffade 10 elever (12-14 år) med läsförståelsesvårigheter och/eller språkstörning för att arbeta med fem olika läsförståelsestrategier. Det som man alltid ska komma ihåg är att det är svårt att mäta läsförståelse, och självklart så har ju alla studier som tittat på nyttan av läsförståelsestrategier använt något sorts mått. Referenser Joseph, L.
"Släpp uppfostringstänket" – Som lärare behöver man arbeta kring den individuella kartläggningen för att lära känna sina elever och veta vad de klarar av och inte, säger Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi. Hon är medlem i nätverket lågaffektiva psykologer och menar att utbrott och konflikter minskar om lärarens krav på eleverna är anpassade efter de individer som finns i klassen. I grunden är det just den individuella kartläggningen som bidrar till inkludering, på riktigt. Tar skolpersonal sig tid att göra analyser av problemsituationer för att förstå vad som ligger bakom kan mycket av de problemskapande beteendena förebyggas. – Fokuserar vi på att Kalle slåss och rivs varje morgon när han kommer till skolan, istället för att ta reda på varför, så blir det en stress och oro som följer med – tänk om han gör det imorgon igen? – Istället handlar den långsiktiga lösningen om att bättre förstå den enskilda individen och anpassa omgivningen så att de problemskapande beteendena inte behöver uppstå.
Återinför läs- och skrivinlärning I kölvattnet av de dystra siffror för Sveriges del som rapporterats bland annat i de senaste Pisa-undersökningarna har flera goda initiativ tagits för att stärka läsandets status i skolan. Regeringen vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti så att eleverna når kunskapskraven i svenska och matematik i årskurs 3. Det bådar gott, och är också helt nödvändigt. Läsinlärningen är en individuell, inte kollektiv, process. Den kunskap som faktiskt finns måste tas tillvara och få genomslag i lärarutbildningarna så att man redan som nyutexaminerad kan känna sig trygg i sin lärarroll. Oron för kompetensförsörjning i svenska skolor när det gäller specialpedagogik och läs- och skrivpedagogik rör inte enbart – eller ens främst – speciallärarutbildningen. Ämneslärarprincipen som genomfördes i Sverige som en del av lärarutbildningsreformen 1988 sträckte sig ned till lågstadiet, samtidigt som många skolor behöll klasslärarorganisationen. Christina Hellmanordförande Svenska Dyslexiföreningen
"Lässugen" - ett underbart program och ett fantastiskt verktyg att använda i undervisning av läsförståelse Som alltid när jag skall ha en lässtrategilektion så förbereder jag mig genom att läsa texten, tänka ut lässtopp, fundera över vilka strategier som är naturliga att använda o s v. Under hösten har våra ettor fått stifta bekantskap med "Spågumman", "Detektiven", "Konstnären" och nu har det blivit dags för "Reportern". Vi har följt arbetsgången i "En läsande klass" och jag har modellat olika typer av frågor på mycket korta texter samt på "Visst kan Lotta cykla". Mina förberedelser inför dagens lässtrategilektion handlade inte om att läsa en text utan att se på ett program. Man kan göra det med en uppmaning till eleverna att fokusera på vilka strategier flickan och den vuxna som högläser använder. Vilka frågor kommer att leda till mer djupgående samtal och reflektioner. Denna serie av program som UR har gjort handlar om en flicka som är ensam hemma och blir lässugen. De centrala frågor som jag kunde urskilja efter att ha läst texten/lyssnat på programmet var; -"Varför rymmer fåret?"
Språkstörning, språkförsening och dyslexi För en oinvigd kan alla termer som har med läs- och skrivsvårigheter att göra te sig som en snårig djungel. Förenklat kan man säga att det handlar om två kategorier: dyslexi och språkstörningar. Dyslexi är diagnosen för personer som har specifika svårigheter att avkoda ord och att stava. – Av någon anledning förekommer ”språkförsening” istället för språkstörning i vårt journalsystem, vilket leder till begreppsförvirring. Det gäller även de barn som är sena i sin språkliga utveckling, men som ändå ligger inom normalområdet. – Vi använder alltid termen språkstörning. Internationell debatt kring definitionen av dyslexi Carina Aronsson jobbar med barnlogopedi och har gjort dyslexiutredningar inom landstinget innan hon började på det privata vårdföretaget Logopedbyrån Dynamica där hon i dag är verksamhetschef. – Vi är ännu i idéfasen, men hoppas att nationella riktlinjer ska kunna vara en hjälp för oss som utövar yrket. – Verkligheten är inte bara svart eller vit.
Läxfritt | Läxfritt – för en likvärdig skola. Kan vi behandla arbetsminne för att förbättra läsförståelse? Alla människor kan hålla som mest 4-5 saker i arbetsminnet samtidigt (Alloway, 2008). Arbetsminnesproblem uppstår när vi inte kan uppdatera eller återfå informationen vi försöker hålla i arbetsminnet från någon annanstans i omgivningen. Detta är också nyckeln till arbetsminnesbehandling - och forskarna fortsatte att presentera följande: 1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga. Här visade forskarna upp en stor bild på en överkryssad dator. Två stora meta-analyser (Melby-Lervåg & Hulme, 2013; Rapport et al. 2013) och en väldesignad studie som inkluderade elever med ADHD (Chacko et al., 2014) såg korttidseffekter, där elever blev bättre på de arbetsminnesuppgifter de tränade på, men de visade inga långtidseffekter. Spencer-Smith och Klingberg (2015) rapporterade dock att resultaten från 12 studier i deras meta-analys (de uteslöt över 600 studier som inte uppfyllde deras krav!) 2. 3. 4. Några exempel är:
Språkstörning och exekutiva funktioner Exekutiva funktioner hos barn med språkstörning:VAD vet vi - vad vet vi inte? Det finns många studier som har tittat på dessa olika komponenter av exekutiv funktion hos barn med språkstörning - och av särskilt intresse har arbetsminne varit. Språkligt arbetsminne har visat sig vara en av de förmågor som barn med språkstörning väldigt ofta har svårt med. På gruppnivå har dock språkstörning också visats hänga samman med brister i andra exekutiva funktioner jämfört med jämnåriga barn med typisk språkutveckling, t.ex. icke-språklig inhibition, språklig och icke-språklig fasthållen uppmärksamhet (Kapa och Plante, 2015). Enligt Kapa och Plante finns dock inte så många studier som tittar på dessa olika komponenter samtidigt, vilket gör att det är svårt att säga hur de olika exekutiva förmågorna relaterar till varandra hos barn med språkstörning. Varför är detta intressant? Trots all forskning som finns där exekutiva funktioner har varit fokus (särskilt arbetsminne!)