Om läsundervisning på gymnasiet och om att introducera en roman | Strategier ... Ett av mina mål för 2015 är att fortsätta verka för god läskompetens hos eleverna, samt synliggöra olika sätt att arbeta med aktiv läsundervisning. Eftersom läskompetens inte är en färdighet som man blir “klar” med vid en viss ålder eller en viss nivå, kan jag som lärare på gymnasiet inte luta mig tillbaka och tänka att eleverna är klara med detta när de kommer från grundskolan, utan jag bör försöka fortsätta med ett systematiskt arbete för att utveckla läsningen så att eleverna är mogna för universitet och yrkesliv när de tar studenten. Här i bloggen skriver jag en del om hur jag arbetar med läsning av faktatext och akademisk text, men i detta inlägg tänkte jag berätta om hur jag tänker kring läsundervisning i skönlitteratur, samt delge hur jag introducerade romanen Kallocain i min ekonomitrea i början av den här terminen. Aktiviteter före läsningen – att få eleverna nyfikna och skapa förförståelse Klassen delades in i par och jag kastade dem rakt in i följande diskussionsövning: Åsa
Det är jag som är Pippi. Jag kände det. | Frida Boisen Det är jag som är Pippi. Jag kände det. Jag visste det. Direkt. Jag skulle också utmana makten och normer. Jag bestämde mig också för att alltid tänka positivt, som Pippi: – Det har jag aldrig provat förut - så det klarar jag säkert. Om Pippi betydde något för den sjuåriga flickan, som precis hade lärt sig att läsa? Ja. Jag blev kär i henne direkt. Jag älskade varje ord hon sa. Varför alltid göra som alla alltid har gjort? Nej, man blir inte anarkist, för att man vågar tänka kritiskt. Och varför ska bara födelsedagsbarnet få alla presenter på födelsedagskalaset? Och när Annika påpekade att så brukade man minsann inte göra, så svarade Pippi: – Så brukar jag göra, och det brukar bli så bra så. För som ju Pippi själv formulerade det: – När man är stark, måste man vara snäll. Ja, det måste man. Ska man vara noga var det Pippi som var först med att rocka sockorna. Pippi var bra på mycket. Som att alltid vilja vidare. Jag levde, andades, somnade och åt till Pippi. Och ja. Pippi.
Faktatext – cirkelmodellen | Språkutveckling – ASL Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever. På väggen finns informationen eleverna behöver. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Kunskap om ämnesområdet Vad är en faktatext? Ladda ner: Faktatext_ordning
Klassikerna som varnade för vår samtid Ända sedan antiken har man drömt om ett idealsamhälle präglat av ordning och trygghet. I modern tid har dessa utopier dock snarast framstått som dystopiska, i takt med att massövervakningen gjort att vi alltmer närmat oss ett sådant samhälle. Sedan Edward Snowden började berätta om den hemliga amerikanska övervakningsapparaten har nya avslöjanden följt slag i slag. I medier varnas för övervakningen som ett hot mot människors integritet. Statlig kontroll, utövad genom övervakning, tillhör totalitära samhällens mest karaktäristiska och skrämmande drag. Drömmen om ett idealsamhälle liksom fantasier om tidigare, avlägsna eller framtida samhällen har från äldsta tid lämnat avtryck i skönlitteraturen. Lyckliga öars idealstater förekommer ymnigt i världslitteraturen, som Platons Atlantis (i ”Timaios” och ”Kritias”, 300-talet f Kr), Tomasso Campanellas ”Solstaten” (1620) och Francis Bacons ”Det nya Atlantis” (1627). Upplevelserna resulterade mer än ett decennium senare i dystopin ”Kallocain”.
Text: Han hade grön kostym.pdf About this page We have detected automated abuse of Google coming from your Internet Service Provider. This page checks to see if it's really a human sending the requests and not a robot coming through your ISP's network. This page appears when Google automatically detects requests coming from your computer network which appear to be in violation of the Terms of Service. This traffic may have been sent by malicious software, a browser plug-in, or a script that sends automated requests. Sometimes you may be asked to solve the CAPTCHA if you are using advanced terms that robots are known to use, or sending requests very quickly.
Dystopier att bli glad av! - Uppsala Dystopier anses som svårläst och tung science-fiction litteratur, men det stämmer inte alls. En dystopi kan vara allt från ett urspännande äventyr i en kaotisk värld till en svidande samhällskritik där civilisationen lever under förtryck i vidriga förhållanden. Det är en litterär genre som slår hårt mot orättvisor och som varnar för hur vårt beteende i dag kan påverka vår framtid. Motsatsen till utopi Dystopier är en populär genre, främst inom science-fiction, som funnits väldigt länge. En dystopi, är motsatsen till utopin. Termen utopi härstammar från Tomas Mores roman Utopia, som kom 1516. I den här tanken finns ett stort problem; för att uppnå ett samhälle där inga problem finns, måste alla individer ge upp sin frihet och egna tankar. Kraftfull samhällskritik Att beskriva en dystopi i en roman, film eller musiktext är ett oerhört kraftfullt sätt att kritisera samhället. Skräckvisioner Dystopiska verk beskriver ofta sin samtid, men lägger den ofta som en skräckvision av framtiden.
Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkop... Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. I samband med detta arbetar vi med och utvecklar läsförståelse-strategin ”questioning” – att ställa frågor (Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse s. 48). Lektionen syftar även till att utveckla elevernas metakognitiva tänkande och förmåga till reflektion. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. Gemensam läsning ger resultat – ett steg i taget I min ena samtvåa läser vi just nu Det går an av Carl Jonas Love Almqvist. Lektionsupplägget
Dystopier vittnar om bokens sprängkraft Du läser nu en av de fria artiklar du har kvar denna månad Prova SvD digital helt gratis i 2 månader Beställ på SvD.se/gratis2 Litteraturens omstörtande potential framträder sällan med sådan tydlighet som i den dystopiska romantraditionen. När litteraturen i dag diskuteras tycks striden först och främst stå mellan dem som tillskriver den stora värden, nu hotade av snabba medieteknologiska förändringar, och dem som finner både värdena och hotet betydligt överdrivna. En föga uppmärksammad diskussion som pekar ut litteraturens stora värde lika tydligt som dess farlighet förs i den dystopiska romantraditionen. Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld” (1932) utvecklar Zamjatins tanke om litteraturens betydelse som påverkningsmedel. George Orwells ”1984” har fått större genomslag än någon annan totalitär dystopi. Ingen av de klassiska dystopierna behandlar litteraturens betydelse och framtid så ingående som Ray Bradburys ”Fahrenheit 451” (1953), där man inte nöjer sig med att omarbeta litteraturen.
Kampen mot rasism - Sommarpaket Mordet på John Hron John Hron. Foto: Privat Det är 1995 och John Hron ska börja åttan. Fyra skinheads kommer emellan. Lyssna även på P1 Dokumentär om John Hron där reportern har träffat föräldrarna till John Hron under flera år efter mordet. Nazisträttegångarna i Göteborg Vera Oredsson, 86, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet. Hemma hos 86-åriga Vera Oredsson, före detta partiledare för Nordiska Rikspartiet, finns det ett porträtt av Adolf Hitler och en hakkors-pärlplatta som är gjord av hennes barnbarn. I mitten av 1980-talet sker en våg av nazistiska våldsdåd i främst Göteborg, Växjö och Landskrona. Vilka var dom? Bussfärden som förändrade historien Rosa Parks på bussen i Alabama, 1955. Den 1 december 1955 vägrade sömmerskan Rosa Park att resa sig från sin sittplats för en vit man när hon åkte buss. I Studio Ett 1994 berättade Rosa Parks om det som blev en av medborgarrättsrörelsens viktigaste symbolhandlingar. Rodney King och kravallerna i Los Angeles Ta judarna sist
Allt vi säger är sant: 6. Dystopier I sjätte avsnittet pratar vi om dystopier, och har läst "En sekund i taget" av Sofia Nordin. Och så träffar vi 16-åriga Isabella Lindström, och får lära oss nya ord som "ship" och "OTP", och grotta ner oss lite i en annan favoritdystopi - Hungerspelen, av Suzanne Collins. Lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller hämta mp3-filen här. I avsnittet nämns följande boktitlar: En sekund i taget, Sofia Nordin, Rabén & Sjögren. 1984, George Orwell, Bokförlaget Atlantis Processen, Frans Kafka, bla Bonnier pocket. Kallocain, Karin Boye, bla Bonnier pocket. Vägen, Cormac McCarthy, Albert Bonniers förlag Hungerspelen, Suzanne Collins, Bonnier Carlsen. Gone (serie), av Michael Grant, B Wahlströms Delirium, Lauren Oliver, Bonnier Carlsen Den gröna cirkeln, Stefan Casta, Opal Ful (Uglies-serien), Scott Westerfeld, Bonnier Carlsen.
Språklärare - lossa tungan med LEGO - Robin Smith Psst! Är du språklärare? Småbarnsförälder? Har du tröttnat på att trampa på vassa bitar från dyra legosatser som hållit i femton minuter efter att de byggts ihop? Så här kan de fått nytt liv, i klassrummet. Det finns övningar som inte tjänar så mycket mer till än att få eleverna att komma igång, att få dem att glömma allt annat och prata ett annat språk, och att få dem välvilligt inställda till ämnet eller i alla fall resten av lektionen; adrenalininjektioner som vi kan utnyttja för att kick-starta en elevgrupp när energinivån är som lägst eller blygheten som värst. Gör ungefär så här: (1) Innan övningen börjar, lägg fram ca 30 bitar lego samt två hjulpar på tio platser i klassrummet. (2) Dela in eleverna i grupper om tre. (3) När utförarna lämnat rummet får instruktörerna lyfta på pappret. (4) Efter ca 5 minuter får instruktörerna hämta in utförarna, som nu har ögonbindlarna på sig, och placera dem framför bitarna. (5) Räkna ner när tiden går mot sitt slut.
Hanna Fahl: I den nya vågen av dystopisk litteratur frodas framtidstron och kampviljan Här kommer ett stycke fakta som möjligen kan verka lite deprimerande vid första anblick: just nu läser vi mer dystopisk litteratur än vi gjort sedan kalla kriget. Enligt sajten Goodreads inföll de tidigare stora dystopitopparna i litteraturen för drygt sextio år sedan, och dessförinnan runt andra världskriget, i tider av extremt samhällstumult och oro. Och nu läser vi dem igen. Framför allt gör ungdomar det. Utgivningen av dystopiska romansviter för unga vuxna har eskalerat, och visst, vi kan beskylla/tacka Suzanne Collins ”Hungerspelen” för att ha banat väg för det breda genomslaget, men inte bara. Trenden började redan för tio år sedan, ungefär samtidigt som planen flög in i World Trade Center och terrorism började bli ett vanligt förekommande ord i dagligt tal, ungefär samtidigt som klimatfrågan sipprade ned i vardagslivet. Men det finns bra ny tonårsdystopi också, som lyckas ta den slitna grundstoryn och vrida den några grader åt ena eller andra hållet.
Tidernas blåsning - och vi bara sväljer | Ronnie Sandahl En matvarukorg kan avslöja en människa, fem kan avslöja en hel mänsklighet. Hemköp en snorig tisdag i februari. På rullbandet: vatten. Oavsett om det är singelhandlaren med fryspizza och dasspapper eller småbarnsmamman med kattmat och våtservetter. Alla köper vatten. Även kallat kranvatten. Fast flera dagar gammalt, kanske veckor. För det betalar vi ungefär tusen gånger mer än för det färska vatten som är direkt indraget till våra hem. Det är som att gå till affären och köpa absurt tunga behållare med el varje gång vi vill tända badrumslampan. Reaktionen på buteljerat vatten var ungefär densamma när det i början av sjuttiotalet började lanseras även i länder med kvalitetsvatten i kranarna. - Folk visste inte om de skulle hälla det i gräsklipparen eller dricka det, säger Kim Jeffrey som introducerade vattenmärket Perrier i USA. Försäljningen gick trögt. Försäljningen exploderade. Ur ingenting uppstod en helt ny bransch, en kapitalistisk sanndröm. Vatten och miljön Stockholm Vattenparadoxen