background preloader

Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan

Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan
Lära att lära – en nyckelkompetens för livslångt lärande Länder i EU bör se till att alla ungdomar har utvecklat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, rekommenderar Europaparlamentet och Europeiska rådet. Dessa kompetenser är enligt Bryony Hoskins och Ulf Fredriksson • lära att lära • kommunikation på modersmålet • kommunikation på främmande språk • matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens • digital kompetens • social och medborgerlig kompetens • initiativförmåga och företagaranda • kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Förmågan att lära anses vara en av de viktigaste kompetenserna i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, påpekar Hoskins och Fredriksson, författarna bakom rapporten ”Learning to Learn: What is it and can it be measured?”. Bygga ny kunskap på befintliga kunskaper Elever använder ofta lågeffektiva lärstrategier Psykologer har i över etthundra år forskat om effekterna av olika lärstrategier. ​Referenser

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/effektiva-larstrategier-ett-viktigt-uppdrag-for-skolan-1.240847

Related:  ForskningForskning skolutvecklingqvarfordtan

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier Svenskt abstrakt: I avhandlingen studeras gymnasieungdomars interaktion med olika personer via olika medier. Tre flickor och tre pojkar från en stadsskola, en landsortsskola respektive en förortsskola har observerats under en vecka vardera i skolan, i hemmet och vid fritidsaktiviteter. Materialet utgörs av fältanteckningar, video- och audioinspelningar samt texter som deltagarna har skrivit. Studiens syfte är att undersöka hur ungdomars språkbruk varierar i förhållande till olika kontexter. Forskning i korthet - Kommunförbundet Skånes startsida I FoU Skolas skriftserie Forskning i korthet sammanfattas resultat av relevans för skolutveckling. Serien består dels av kunskapsöversikter, vars syfte är att ge en snabb inblick i forskningsläget inom skilda fält, dels sammanfattningar på svenska av intressanta internationella forskningspublikationer. Det handlar om rapporter som endast finns tillgängliga på engelska och som därför ofta fått begränsad spridning i vårt land.

Förutsättningar för läsningen Läsning är en sammansatt färdighet vilken bygger på olika avkodnings- och förståelseprocesser. Avkodning innebär att läsaren känner igen, kan uttala och får tillgång till ordets mening. Denna färdighet byggs upp över tid. Varje gång läsaren möter ett specifikt ord stärks minnesbilden av ordet och småningom kan ordet snabbt och säkert kännas igen. Ordavkodningen är då automatiserad och förståelseprocessen kan inledas. Läsförståelsen möjliggör att läsaren kan hitta en betydelse i texten, reflektera över den och dra slutsatser.

Vit bakgrund och mycket text Ulrika Németh är lärare i svenska sedan arton år tillbaka och arbetar på Östra gymnasiet i Huddinge. Hösten 2008 blev hon antagen till Stockholms universitets forskarskola Läs- och skrivutveckling, som bedrevs inom ramen för regeringens fortbildningssatsning Lärarlyftet. I april i år lade hon fram sin licentiatavhandling "Jakten på den godkända texten: Läspraktiker och internetanvändning på gymnasieskolan". Jakten på den okända texten - Läspraktiker och internetanvändning på gymnasieskolan

Helen Timperley: Lärares professionella lärande och utveckling Helen Timperley är professor vid universitetet i Aukland på Nya Zeeland. På väg hem från konferensen Stockholm Summit 2012 gjorde Timperley ett stopp i Malmö hos FoU Malmö-Utbildning. Helen Timperleys forskningsområde är främjandet och organiserandet av lärares professionella lärande och utveckling – i syfte att förbättra elevernas lärande och utveckling. Svenska Akademien Svenska Akademien är idag en mångsidigt verksam institution, som både vårdar arvet från det förgångna och är uppmärksam på nya strömningar i tiden. Akademien utser årligen mottagare av flera priser och stipendier. Eftersom antalet ledamöter är arton kallas Akademien även De Aderton. Svenska Akademiens valspråk är "Snille och smak". Verksamheten idag Idag arbetar Svenska Akademien inom en rad områden.

Hur ska skolan se ut i Nederländerna 2032? I slutet av förra året nämnde jag kort Onderwijs 2032, Nederländernas stora satsning på att skapa en skola som kan möta samhällsutvecklingen. För att klara detta bjuder utbildningsdepartementet in till dialog på och utanför nätet, där forskning, näringsliv, organisationer och allmänhet kan bidra med synpunkter och perspektiv. I likhet med bland andra Norge och Finland, vill Nederländerna ta fram en ny läroplan som kan lägga en god grund för skolans arbete.

Organisation av undervisningen betyder mest för skolresultaten – Sveriges Skolledarforbund Nr 7/14 2014-09-16 Debatt: Det är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten. Men de behöver stöd av sina huvudmän, skriver Jonas Österberg, utredare och författare. Efter de senaste internationella kunskapsmätningarna råder en omfattande debatt om hur resultaten i den svenska skolan ska förbättras. Rösterna och förslagen är många.Genomgående är avsaknaden av tillit till skolans personal som de verkliga skolutvecklarna. Däremot finns en stor tilltro till förändringar av yttre förutsättningar för att förbättra resultaten, exempelvis mindre klasser, tidigare betyg och mer inspektion.Den senaste forskningen visar emellertid att det snarare är skolors sätt att organisera undervisningen som har störst betydelse för resultaten.

Om gemensam läsning av skönlitteratur i grupp, läskompetens och läsengagemang. En av mina tvåor på samhällsprogrammet läser just nu romaner. Efter en kort introduktion till romantik, realism och naturalism, och en lektion där de fick ”smaka på” utdrag ur de båda romanerna, fick de bestämma sig för vilken av de två som de ville fortsätta att läsa i sin helhet. De har valt mellan Thérèse Raquin och Den unge Werthers lidanden, och i samband med romanläsningen arbetar vi också med epokerna och litteraturhistoria. Vi gjorde ett liknande upplägg i höstas, och då läste samma klass antingen Dvärgen eller Candide, och det fungerade väldigt bra.

Hallå där Roger Säljö... - Göteborgs universitet Nyhet: 2015-04-14 …professor i pedagogisk psykologi vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och aktuell med boken Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer som beskriver de senaste hundra årens olika perspektiv på lärande, skola och utbildning. Vilket behov svarar boken mot? – Förhoppningen är att boken ska ge en introduktion till centrala teoretiska perspektiv på lärande och utveckling så som de formulerats framför allt under de senaste århundradet. Men boken har också i en del fall historiska utvikningar som tar läsaren längre tillbaka i tiden, i några fall till antikens Grekland där våra begrepp för att förstå kunskap, lärande och andra företeelser formades.

I Vygotskijs zon Skolan kan ha sina motståndszoner, men för den som läser Lev Vygotskijs teorier ser de snart ut som något annat: nära utvecklingszoner. Detta begrepp, som betecknar de kunskapsområden en elev kan dras in i genom samspelet med en pådrivande lärare eller någon annan kunnig person, är den sovjetiske psykologens kanske viktigaste bidrag till den pedagogiska teoribildningen. Och den zonen lever i den svenska skolan, liksom till exempel Vygotskijs syn på språkets och kreativitetens betydelse. Lev Sevjonovitj Vygotskij föddes 1896 i Vitryssland, eller Belarus, som då lydde under Tsarryssland. Han var av judisk börd i en tid när judarna var svårt diskriminerade.

Related: