Att ge eleverna respons Tidigare skrev jag längre skriftliga omdömen efter avslutat arbete, men den responsen ägnar eleverna lite tid åt av flera skäl. Några av dessa är: Motivationen att bearbeta text efter avslutat arbete är väldigt låg. Uppgiften är ju klar!Sannolikheten att eleverna ska komma ihåg tipsen till nästa gång de skriver är försvinnande liten.Alltför omfattande respons med både språkliga och innehållsmässiga påpekanden gör att eleverna stänger av. Därför försöker jag idag använda mig att riktade och koncentrerade uppgifter som svarar upp mot lektionens syfte. Flera gånger varje vecka (under mer intensiva skrivperioder) får eleverna respons på sitt skrivande. När eleverna ger varandra respons byter de helt sonika datorer med varandra och kommenterar direkt i texterna. Ibland använder vi färgkoder istället för att kommentera. Fördelarna med att införliva respons i undervisningen är att eleverna får en chans att bearbeta sin text och avgränsningen resulterar i att de faktiskt gör det.
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Vissa kommuner har av någon märklig anledning spärrat dessa tillägg så att de inte går att använda. Om du inte har tillgång till digitala verktyg på din skola och eleverna måste skriva för hand kan du använda din telefon eller om du har Ipad. Lycka till! / Sara
Fem bra sätt att spara tid för lärare | Gränslöst digitalt lärande Ett nytt år har precis börjat och nyårslöftena är fortfarande i färskt minne. En förutsättning för att vi ska kunna hålla nyårslöften, som att hinna träna och äta hälsosamt, är att vi har orken. Det blir lätt en ond cirkel när man inte orkar träna, för att man är så trött, eftersom man är så otränad. En viktig faktor för hälsan är att hålla sig inom sin arbetstid. Varje år så brukar jag leta efter den optimala kalendern. 1. Mycket tid försvinner i småpauser som egentligen inte ger så mycket vila. 2. Om man har för många saker på sin lista är det lätt att bli överväldigad av arbetsbördan. 3. Vissa saker gör man flera gånger om dagen utan att reflektera över det. 4. Många lärare strävar efter perfektion. När vi återkopplar till flera elever samtidigt, så är det däremot väldigt viktigt att påpeka för eleverna att det är det man gör och att man förväntar sig att alla ska ta till sig av de framåtsyftande kommentarerna. 5. Vi anger en ramtid till våra chefer vid varje läsårsstart.
Film om skolan - Pedagog Stockholm Intervju med Karin Nygårds om programmering i skolan Vi har intervjuat Karin Nygårds om hennes arbete med att få in programmering i skolan. 2013 började Karin utforska programmering tillsammans med sina elever. Sedan dess har hon haft stor påverkan på skolsverige och vunnit ett flertal priser för sitt engagemang. Från nyanländ till nyanställd Från nyanländ till nyanställd är ett projekt med syfte att snabbt få ut nyanlända lärare i Stockholms skolor. Skolfakta En kort film med visste du att... fakta om Stockholms stads skolor. Vad tycker elever och lärare om skola i en paviljong? Varför använder Stockholms stad paviljonger? Kolla Kultur This video is about Kolla Kultur Blackebergs gymnasiums normkritiska satsning När eleverna på Blackbergs gymnasium skickade signaler till skolledningen att skolan hade begränsande normer, startade skolan upp ett projekt inom normkritisk pedagogik för all personal på skolan. STLS vetenskapliga ledning Självskattning Exit tickets Tensta Community Center POWER Rufsa
Tvärgruppsredovisningar är grejen! Hej alla! I det här inlägget vill jag berätta om hur jag använder tvärgruppsredovisningar som lektionsupplägg när eleverna håller på att lära sig något nytt inom ett visst ämnesområde. Både jag och eleverna gillar detta sätt att arbeta mycket! Det är faktiskt en metod som jag har återkommit till under många år och hittills har jag använt upplägget i nästan alla mina kurser den här terminen, bland annat i Svenska 3. Tvärgruppsredovisningar är ju i sig är absolut inget nydanande men jag tycker att jag har kunnat förfina arbetet med hjälp av digitala verktyg och hittat lite olika sätt att variera detaljerna på. Ibland är det också de rätt enkla uppläggen som fungerar bra, tycker jag! Jag introducerar arbetsområdet kort och berättar om upplägget, syftet och tidsramarna.Jag delar in eleverna slumpmässigt genom att ge varje elev en siffra och en bokstav enligt principen: Kortfattat blir arbetsgången alltså den här: Exempel på områden som vi har arbetat med Vinster med detta sätt att arbeta
Berätta en bild – en skrivartävling för dig mellan 15 och 20 - Radioföljetong... Tävlingen riktar sig till dig mellan 15 och 20 och uppgiften är skriva en berättande text inspirerad av ett fotografi. Det kan vara en bild du tagit själv eller en som någon annan tagit – det viktiga är att du hittar en berättelse i den. Uppgiften är inspirerad av Olivia Bergdahls text Hjälten Josef Schulz på fotografiet som belönades med Sveriges radios novellpris 2016. Hon håller också en skrivarworkshop i Göteborg 27/4, under finalen av litteraturveckan i P1, för att markera tävlingsperiodens start. – Om jag var femton och hörde talas om en sådan här tävling hade så jag hade nog tänkt: vad förväntar de sig verkligen inte att jag skickar in och så hade jag skickat in något sådant. För att vara med och tävla om priset på 6000:- ska din text vara inlämnad senast på midsommarafton (22 juni). Vinnaren kommer att få ta emot priset 28 september på den stora bokmässan i Göteborg – och vinnartexten kommer att publiceras av Sveriges radio.
Likvärdighet i bedömning och betygssättning – webbkurs - Skolverket Skapa konto eller logga in Skapa konto eller logga in på Skolverkets utbildningsportal Därför ska du delta Du får möjlighet att fördjupa dina kunskaper om likvärdig bedömning och betygssättning enskilt eller tillsammans med dina kollegor. Vad? Genom webbkursen får du möjlighet att fördjupa dina kunskaper om likvärdig bedömning och betygssättning. Du kan göra hela kursen enskilt eller tillsammans med andra. Det finns även möjlighet att dela inlägg med andra deltagare. För vem? Det här är en kurs för dig som vill öka dina kunskaper om likvärdig betygssättning. Omfattning Kursen tar cirka 10 timmar att genomföra. Praktisk information Vi rekommenderar att du använder dig av webbläsare som exempelvis Chrome när du tar del av kursens innehåll, då Internet Explorer i dagsläget inte fungerar för att ta del av kursen. Nationella skolutvecklingsprogram Den här insatsen ingår i programmet Bedömning och betyg.
Lärarrummet - Skapa gruppkänsla med nya elever En av de viktigaste faktorerna för lyckad undervisning är relationer. Då talar man ofta om relationen mellan lärare och elev, men de flesta relationerna i ett klassrum är de mellan elever. Hur skapar man snabbt ett gott klimat i ett klassrum. Varför blir det så olika stämning i olika klasser? Som lärare är du ledare i ditt klassrum och ansvarig för att skapa en grupp där varje individ kan utvecklas maximalt. Grupp-process är komplex och det finns många olika teorier om hur grupper fungerar. I Scouternas bok för gymnasieåldern Våga utmana har jag sammanfattat IMGD på ett enkelt och överskådligt sätt. Så var är de praktiska råden då? Lås dörren till klassrummet! Ge inte eleverna tillgång till klassrummet innan lektionen börjar. Placera alltid eleverna Åtminstone under den första tiden kommer eleverna naturligt att söka sig till dem som de känner sig tryggast med, det vill säga sådana som de redan känner. Variera placeringarna Under de första veckorna byt placering varje lektion.
Lärarnas fem favoritappar: Så höjer de undervisningen I varje nummer av tidningen Skolvärlden delar lärare med sig av sina bästa app-tips till andra lärare under segmentet ”månadens app”. Skolvärlden har satt ihop en lista med lärarnas tips från vårerminen 2019. Här är fem appar som fem lärare använder till vardags i klassrummet för att höja undervisningen: 1. Format: Fungerar till olika plattformar. Gabriella Rydell, lärare på Bromma enskilda skola i Stockholm, tipsar om appen LegiLexi: ”Med LegiLexis app kan jag som lärare snabbt och enkelt testa mina lågstadieelevers läsfärdigheter. *LegiLexi finns inte längre som en nerladdningsbar app, i dag arbetar tillverkaren med en plattformsoberoende portallösning. 2. Format: iOS, Android, webbplats. Hanna Tjörnhed, lärare på Berghultskolan i Lerum, tipsar om appen Nearpod: ”Här kan du som lärare göra en presentation för klassen och varje elev får upp presentationen på sin egen enhet. 3. Format: Chromebook, laptop, Ipad, Iphone, Android. 4. Format: IOS och Android. 5. Format: Ipad Pris: 35 kr
Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF Linda Petersson är doktorand inom specialpedagogik, specialiserad på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och arbetar inom södra regionen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) – och hon vet vad skolor behöver göra för att bli bra på att möta barn och elever med NPF. – Man behöver tänka utifrån olika nivåer i vad man behöver göra för de här eleverna. Till att börja med är det viktigt att det finns en baskunskap hos alla som arbetar på skolan när man tar emot elever med NPF. All personal kommer någon gång att ha ett möte med de här eleverna, och därför behöver man ha kunskap inför det mötet. Men det räcker inte att bara ha en generell förståelse, utan sedan måste skolan ha en specifik förståelse utifrån den enskilda elevens behov och förutsättningar, menar Linda Petersson. – Då handlar det framförallt om personalen som är närmast eleven som behöver ha det. Sedan är det i nästa skede viktigt att inkludera eleven för att hen får berätta och ge sin syn på sin skolsituation.
Få en bra start på höstterminen 2019 genom kollegialt lärande – Specialpedago... Sommarlovet börjar närma sig sitt slut och om några veckor kommer skolorna vara fyllda av elever. Men innan eleverna kommer har vi som arbetar inom skolan några dagar för uppstart. Som specialpedagog brukar jag vid uppstartsdagarna få tid med lärarna för att arbeta med frågor som rör pedagogik. Till ett sådant tillfälle formulerade jag några elevcase, fallbeskrivning av olika elever, som vi arbetade med. I detta inlägg kommer jag presentera fem olika elevcase som kan användas för diskussion i de olika arbetslagen. Syftet med casen är att fundera kring hur vi kan arbeta med ledning och stimulans (dvs anpassningar på gruppnivå som gynnar alla elever, men som kan vara avgörande för en elev som har svårt att nå målen) men också att fundera kring vilka anpassningar som eleven i respektive case kan vara i behov av. Här kommer några diskussionsfrågor som kan användas för respektive case: Vilka frisk/framgångsfaktorer ser ni (på individnivå, gruppnivå och skolnivå)?
Vad är trygghet och studiero för dig? - Sara Bruun Trygghet och studiero är begrepp som flitigt diskuteras i media. Hur skapar man trygghet och studiero och vad är det egentligen? Är trygghet och studiero att alla dina elever sitter tysta i raka rader och lyssnar på dig när du står vid tavlan och föreläser? Kan trygghet och studiero vara att eleverna sitter i grupper och har tämligen högljudda diskussioner? Vilket klassrum ser du framför dig när du tänker på ett klassrum där det råder trygghet och studiero – fundera på detta en stund. Jag menar att studiero är en blandning av ovanstående där du som lärare är oerhört viktig. Om eleverna däremot under diskussionen blir högljudda, springer runt i klassrummet och du inte kan få dem på plats igen – då vet du att du måste träna gruppen i övergångar. Ett annat råd är att lektionen startar redan ute i korridoren. ”Alltså, vi är mer väluppfostrade än vår labrador. Ja, hur hände det? Det jag upplever att nya lärare har svårt för är hur tuff man kan vara utan att gå över gränsen.