background preloader

»Arbeta inte mer — men smartare«

»Arbeta inte mer — men smartare«
»Svenska lärare ger för mycket återkoppling.«Foto: Jim Varney Applåden verkar aldrig ta slut. Att Norrtälje kommuns samlade lärarkår gillar professor emeritus Dylan Wiliam är uppenbart. Det låter nästan som om de önskar ett extranummer. Men så är den världskände bedömningsforskaren också en osedvanligt duktig föreläsare som med mycket god retorik och en lagom dos av självironi och skämtsamhet lyckas övertyga de allra flesta som lyssnar om att formativ bedömning är det enda rätta. Vad är den största skillnaden mellan formativ undervisning och traditionell undervisning? — I traditionell undervisning tar läraren inte reda på vad eleverna har lärt sig förrän i slutet av undervisningsperioden. Du gillar inte handuppräckning i klassrummet, varför inte? — När lärare ska fatta ett beslut om hur de ska gå vidare i sin undervisning kan de inte göra det på ett bra sätt om de bara samlar in information från de elever som har självförtroende nog att snabbt räcka upp handen. — Studera min forskning.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/09/17/arbeta-inte-mer-smartare

Related:  StrukturLäroplan mmFramgångsfaktorerlenasahMETOD & FORSKNING

Motivation och motivationsarbete i skola och behandling (Fif nr 19) Syftet med den här skriften är att ge en bild av forskning om motivation och lyfta fram praktiska implikationer för motivationsarbete inom skola och behandling, i ett pedagogiskt perspektiv. MOTIVATION OCH MOTIVATIONSARBETE I SKOLA OCH BEHANDLING Vad är "vilja att lära" och "vilja till förändring"? Hur kan man motivera "omotiverade" elever och klienter? jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”. Det man dock inte ser är all den träning, den uppoffring och det hårda arbete som ligger bakom.

Att förändra matematikundervisningen Just nu håller man på förändrar matematikundervisningen på en grundskola i Sverige som jag har insyn i. Bakgrunden är att många elever inte får med sig tillräckliga kunskaper i matematik och det syns på resultaten de nationella proven i år 9. På de nationella proven är det många elever som inte når samma resultat som det betyg de har i matematik (på riksnivå är det drygt 30% av eleverna i år 9 i Sverige som har ett högre betyg i matematik än det betyg de får på de nationella proven; målet är inte att resultaten ska vara identiska, men 30% är väldigt många elever). Målet är förstås att eleverna ska ha med sig de kunskaper de behöver när de går ut år 9 (vilket borde visa sig i deras resultat på de nationella proven) för att de ska klara gymnasiematematiken.

Räknesvårigheter - dyskalkyli - Danderyds sjukhus Vi tar emot personer från och med årskurs 4. Vardagen är fylld av siffror: Klockslag, datum, räkningar och lönebesked. Vi hanterar betalkort, läser tidtabeller och lagar mat efter recept. Allt detta gör de flesta av oss automatiskt och utan större ansträngning. Vägen mot en formativ bedömningskultur VT påbörjade jag och min kloka och modiga personal en spännande och utvecklande resa mot att bygga vår visions grund i en formativ bedömningskultur på skolan. Ett resa som har varit mycket utmanande och lärande för oss alla och som nu är inne på 5:e terminen. Vi har kommit till den fasen att vi faktiskt kan se att vårt arbete har gjort stora avtryck i vår gemensamma syn på vad undervisningskvalitet är. Att utmaningarna gett effekt och förändrat vårt förhållningssätt. Det är häftigt!

PP matte år 3. Första PP:n är igång och eleverna har sagt sitt. Jag startar PP-arbetet med en alignmentmall. Där ser jag till att få med kunskapskrav och centralt innehåll och gör sedan den konkretiserade målen utifrån dem. Bedömning och betygssättning för dummies – JL Skolutveckling Skillnaden mellan vad som gäller vid bedömning och vad som gäller vid betygssättning är otydligt från skolverket och det finns många missförstånd/egna tolkningar i skolsverige, så här kommer ”bedömning och betygssättning för dummies” för grundskolan, d v s utifrån LGR-11. Bedömning: Lärare gör en bedömning av elevens kvaliteter inom ett eller flera av de kunskapskrav som finns i det ämne där bedömningen görs. Bedömningen sker utifrån all information som läraren har tillgänglig (d v s från lektionsarbete, muntlig aktivitet på lektionstid, inlämningsarbeten, prov mm). Denna bedömning sker enligt kunskapskvaliteter, så den använder beteckningarna A, C eller E (eller att eleven ännu inte nått E-kvalitet). Obs! Det finns inga kriterier för B eller D, så dessa beteckningar används inte när man bedömer en elevs kunskapskvalitet enligt ett (eller flera) kunskapskrav.

Så kan du bemöta barn som bråkar |Barns raseriutbrott är en utmaning för vuxna. En metod från bland annat psykiatrin kan minska vardagsbråken även för alldeles vanliga barn. – Det här sättet att jobba med beteendeproblem är väldigt effektivt. Cheesecake med rökt lax, rädisor och gurksallad Buffé 7 skivor kavring 75 g smör eller margarin 2 gelatinblad 10 kalla kokta färskpotatisar 300 g kallrökt lax 4 hårdkokta ägg 1 kruka gräslök 1 citronsaft 2 dl lätt crème fraiche 200 g philadelphiaost salt och svartpeppar Rädis- och gurksallad 2 knippen rädisor 1 gurka 1 kruka dill 2 tsk pressad citronsaft 1/2 dl rapsolja Close Bra att veta när du ändrar antalet portioner

Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå – Problemskapande beteende Dagligen går barn till skolan med känslan av att inte passa in, rädda för att bli missförstådda och lämnade utanför. Det kan vara barn som utmanar sin omgivning genom att ofta störa och kanske till och med förstöra för andra. Det kan vara barn som är bråkiga och aggressiva. Eller barn som på ett eller annat sätt väcker irritation, ilska och besvikelse hos dem runtomkring. Att utveckla ett talmanus – formativ retorikundervisning i Svenska 3 I det här inlägget tänkte jag berätta om en övning som i all sin enkelhet stöttar eleverna i att vidareutveckla en första version av ett talmanus till en ännu bättre slutversion. Jag försöker hela tiden hitta olika sätt att engagera eleverna i att ge respons till varandra och själva få syn på hur texterna de skriver kan utvecklas. Givetvis är min riktade och specifika respons till den enskilda eleven också väldigt viktig – men som komplement till detta, menar jag. Bakgrunden: Litteraturvetenskap och retorik I kursen Svenska 3 arbetar vi just nu med argumenterande tal inom litteraturvetenskap.

Föräldrautbildning om Lgr 11 Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter.

Related: