background preloader

Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer

Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer
– Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag. Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. Related:  ÖvrigtStudieteknik

Students, Computers and Learning - Making the Connection - en Are there computers in the classroom? Does it matter? Students, Computers and Learning: Making the Connection examines how students’ access to and use of information and communication technology (ICT) devices has evolved in recent years, and explores how education systems and schools are integrating ICT into students’ learning experiences. Based on results from PISA 2012, the report discusses differences in access to and use of ICT – what are collectively known as the “digital divide” – that are related to students’ socio-economic status, gender, geographic location, and the school a child attends. The report highlights the importance of bolstering students’ ability to navigate through digital texts.

"Övertro på digitala teknikens betydelse i skolan" - Göteborgs universitet Nyhet: 2015-11-16 Det finns en svårförklarlig och överdriven optimism i synen på vad digitala redskap ska kunna åstadkomma i termer av lärande ute på Sverige skolor. Det menar Catarina Player-Koro, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, som i sin forskning granskar förväntningarna på digitala redskap i förhållande till vad som faktiskt sker i skolorna. I en föreläsning under konferensen Forskning pågår gav Catarina Player-Koro en historisk tillbakablick av hur diskussionen kring införandet av datorer och senare olika digitala redskap sett ut i Sverige. – Den digitala tekniken har accepterats men inte alls förändrat skolan som många trodde. Sällan positiva förändringar Nationella IT-strategier I september 2015 gav regeringen Statens skolverk i uppgift att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet Enorma vinster för IT-företagen

Mindset Works®: Student Motivation through a Growth Mindset, by Carol Dweck, Ph.D. Research on the growth mindset shows that students who believe they can grow their basic abilities have greater motivation and higher achievement than do students who believe their abilities are fixed, and that teachers can influence students’ mindsets. The beginning of the new school year is a great time to establish your classroom as a growth mindset environment. Here are some tools that you can use to lay a foundation for growth all year: 1. Growth Mindset Framing Tool 2. 3. 4. 5. 6. 7. the Brainology® blended learning curriculum to bring a growth mindset to your students. 8. the Mindset Works® EducatorKit teacher professional development and tools. 9. 10. Sign up for the Growth Mindset Digest to receive monthly newsletter with tips, news and articles by experts and practitioners on putting the growth mindset into practice. And finally, check out this video about all the additional resources we offer to help educators and students build a growth mindset:

Computers 'do not improve' pupil results, says OECD Investing heavily in school computers and classroom technology does not improve pupils' performance, says a global study from the OECD. The think tank says frequent use of computers in schools is more likely to be associated with lower results. The OECD's education director Andreas Schleicher says school technology had raised "too many false hopes". Tom Bennett, the government's expert on pupil behaviour, said teachers had been "dazzled" by school computers. The report from the Organisation for Economic Co-operation and Development examines the impact of school technology on international test results, such as the Pisa tests taken in more than 70 countries and tests measuring digital skills. It says education systems which have invested heavily in information and communications technology have seen "no noticeable improvement" in Pisa test results for reading, mathematics or science. Unplugged But Mr Schleicher says the "impact on student performance is mixed at best". The report says:

The biggest problem with integrating technology in class Technology can be flashy and impressive. But we as teachers must keep our focus on solid education. Technology is flashy. It’s trendy. iPads. Chromebooks. We feel like we’re on the cutting edge of innovation. We feel that way, at least. But are we on the cutting edge of education? Technology can be a catalyst to great things. my students can collaborate quickly and efficiently in written formI can do lightning-quick formative assessments to gauge student progressI can grade and enter grades for those assessments faster than I could by hand But, I’ve found, those computers have limitations. An example: Bell-ringer activities. This school year, I’ve found Socrative to be a fantastic tool for understanding checks. An exit slip where students summarize and reflect on their learning at the end of the period works wonders. But Socrative isn’t as fast as a show of hands when taking a quick poll. Pedagogy must drive technology. Good teaching trumps good tools. Technology gets the headlines. Related

svt Att lära sig ett nytt språk är inte det lättaste. Det vet alla som tragglat med tyska verb eller som förgäves försökt att lära sig alla olika kinesiska tecken. Varför är det svårare att lära sig vissa språk än andra? Nu ska svenska språkforskare försöka ta reda på vilka ingredienser som spelar störst roll för språkinlärningen. Olika ordföljder Ett område som forskarna är särskilt intresserade av är hur stor betydelse ett språks ordföljd har vid inlärningen. För att testa detta har forskarna låtit studenter som just nu lär sig svenska att bilda meningar på svenska med korrekt ordföljd. De person som pratade tyska, som jämfört med engelskan har en ordföljd som är mer lik den svenska, visade sig ha betydligt lättare för testet. – De här observationerna är ett tecken på att ordföljd är en av de faktorer som kan vara otroligt svårt att ändra på när man ska lära sig ett nytt språk. Gester har betydelse – Tal består faktiskt av både tal och gest.

Growth Mindset: How to Normalize Mistake Making and Struggle in Class | GROWTH MINDSET Carol Dweck’s research on growth mindset has become essential knowledge in education circles. The Stanford psychologist found that children who understand that their brains are malleable and can change when working through challenging problems can do better in school. Now, many school districts are attempting to teach growth mindset to their students. At the core of this practice is the idea of “productive failure” (a concept Dr. Manu Kapur has been studying for over a decade)* and giving students the time and space to work through difficult problems. Another key idea is to praise the process and effort a child puts in, not the final product. These mindset changes are easy to describe and dictate, but more challenging to implement. In the video below on classroom struggle, second grade teacher Maricela Montoy-Wilson repeatedly asks her students to justify their thinking using reasoning and evidence. “Everyone is going to feel stuck,” Montoy-Wilson said. Katrina Schwartz

”Teknik kan inte ersätta lärarens engagemang” - Opinion Den senaste PISA-undersökningen har nu levererats. Den visar att det nu går ännu sämre för svenska elever än förra gången, och det gick ändå inte särskilt bra den gången heller. Det fortsätter utför med kunskaperna. Även om forskningen på området har en hel del kvar att göra visar den tydligt, att det inte är ATT man använder en dator som är viktigt utan HUR man gör det. Vi har länge vetat att tekniken är ett slags ”intellektuell och social förstärkare”, för att citera den amerikanske forskaren Marc Warschauer; bra skolor blir bättre och mindre bra blir sämre. I det läget är enbart en ökning av datoranvändning inte en lösning, utan det krävs bättre kvalitet i användningen. Det är heller inte konstigt att de extrema användarna presterar sämst, eftersom de sysslar med andra saker framför datorn än att utveckla sina skolkunskaper. Anledningen till de stora och ökande skillnaderna är arbetssätten. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand.

”Sluta räkna skärmtid – utveckla pedagogiken” - Opinion Debatten om IT i skolan av mycket tyckande och räknande av sådant som är enkelt att räkna men som inte betyder så mycket, som antalet datorer och skärmtid. Vi vill bidra med några fakta om under vilka förutsättningar tekniken kan bidra till att förbättra elevernas resultat – och hur den kan leda till försämringar. I våra studier har vi sett att skillnaderna mellan skolorna ökar när man satsar på storskalig IT-användning. Eftersom alla använder samma teknik så beror skillnaderna på hur man använder den. Det som skiljer de skolor som lyckas väl från de som inte lyckas är att i de förstnämnda använder man tekniken inom ramen för en väl fungerande pedagogik, i de andra blir det mer ”spontan” användning. Skillnaden är jättestor. En grupp elever undervisades med en metod som döpts till ”skriva sig till lärande” (STL), som bygger på de framgångsfaktorer som forskningen visat på – ett socialt sammanhang, kommunikation, formativ bedömning där också eleverna deltar.

Bloggen är navet i min undervisning För mig och mina elever betyder min blogg struktur och navet i undervisningen. Jag har en blogg som jag kallar för min ”moderblogg” Bruuns klassrum. I den bloggen hittar eleverna sina planeringar genom att klicka i högerkanten på sin klass. Jag lägger ut lektionsplaneringarna och även annat som de behöver träna på. Eleverna kan i förväg gå in i bloggen och kolla vad vi ska göra. Jag upplever att bloggen är ett stort stöd för framförallt de elever som har någon diagnos. Moderbloggen har jag för instruktioner. När jag började blogga hade jag både instruktioner och elevernas produktion tex filmer eller texter i samma blogg, men både jag och eleverna upplevde att det blev rörigt. Jag upplever att elevernas motivation till att bearbeta sina texter och arbeten ökar då vi nu publicerar dem för en autentisk publik. Nackdelen med att blogga är att jag måste ligga steget före i min planering. Jag får ofta frågan: ”Hur fasen hinner du?” Lycka till! Sara

Related: