background preloader

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning

Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning
En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014. Vad krävs för att barn och elever med funktionsnedsättning ska känna sig inkluderade i skolan? Varför minskar antalet elever i särskolan och specialskolan? Hur ska specialskolans resultat förbättras? Vilka för- och nackdelar finns med särskilda skolor för elever i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har speciallärare och specialpedagoger för undervisningen? LyssnaLadda ner som PDF (496 KB)

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3500

Related:  Resurser för extra anpassningar och särskilt stödSpecialundervisningforskninglucmir

Tipsbanken Numera gäller det att inte bara ha ordning på sina saker som kläder, skor, gympapåsar, böcker, läxpapper, lappar till hemmet etc utan även på sina filer i datorn. Det här kan innebära krav som vida överstiger vissa elevers förmåga. De kan behöva tydligare rutiner, påminnelser och strukturer än sina klasskamrater. Vad har vi för förväntningar? Våra föreställningar om vad man ska kunna och inte kunna i en viss ålder krockar inte sällan med verkligheten. Elever som har svårt att organsiera behöver mer vuxenstöd. Barn som anhöriga Många fler elever än man hittills trott har allvarliga svårigheter hemma. Enligt forskningen påverkar detta skolresultaten. Materialet är ett stöd i arbetet med att ge dem likvärdiga förutsättningar att nå målen i skolan.

Skolans behov av digitala lärresurser Sommaren 2013 beslöt SKL och regeringen att tillsammans genomföra insatser för att främja digitalisering och digital samverkan inom viktiga samhällsområden. För skolans del resulterade detta efterhand i det webbaserade självskattningsverktyget LIKA samt bildandet av Nationellt forum för skolans digitalisering, en samverkansgrupp som samlar viktiga aktörer inom skolområdet. SKL och samverkansgruppen fick senare i uppdrag av regeringen att utarbeta ett förslag på en nationell strategi för skolans digitalisering. Deras förslag presenterades i mars i år, och här föreslår man åtgärder inom samma centrala områden som LIKA fokuserar: ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Visionen är att Sverige om fem år ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande i skolan.

Handuppräckning inom Kooperativt Lärande – Kooperativt Lärande På denna blogg har vi släppt flertalet strukturer och metoder inom Kooperativt Lärande som fungerar som alternativ och ersättning för traditionell handuppräckning. Det finns flertalet anledningar till varför vi är kritiska till den traditionella metoden att räcka upp handen inom förmedlingspedagogiken. Vi kommer att beskriva varför vi ställer oss frågande till detta som grundläggande undervisningsmetod mer i detalj framöver vad gäller både praktik och forskning. Här samlar vi de strukturer ni kan prova som alternativ till handuppräckning! I situationer i klassrummet när du spontant kommer på nya frågor kan det vara bra att direkt vända sig till strukturen EPA, PPT eller Fråga, pausa, nedslag och studs när dessa är intränade hos eleverna. Vänj också eleverna vid att vända sig mot klassen för att svara och inte mot dig som lärare.

Generellt åtgärdsprogram för lärare som vill jobba inkluderande och bejaka lustfyllt lärande Mar9 I alla klasser finns det minst en elev med diagnostiserade svårigheter som dyslexi, ADHD eller Aspergers syndrom. Dessutom kan du utgå från att det finns minst en elev med samma svårigheter men som inte har utretts och fått någon diagnos. Dyslexi förekommer också i varje klass liksom nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och problem med fokus som inte är av varaktig sort utan beror på att livet ser ut så just nu. Pysparagrafen För många elever kan det vara omöjligt att nå upp till målen i ett visst ämne. När detta beror på elevens funktionsnedsättning, har läraren möjlighet att utgå från en undantagsbestämmelse i skollagen vid betygssättning. Undantagsbestämmelsen kallas till vardags ofta pysparagrafen. Kravet är att funktionsnedsättningen inte är av tillfällig natur och att den hindrar eleven från att nå ett visst kunskapskrav. Bestämmelsen är till för att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte har möjlighet att nå ett visst betyg. ·Pysparagrafen gäller för alla ämnen.

Sätt digital läsning på schemat Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet. – Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Skapa grupper – Kooperativt Lärande Att få eleverna att arbeta tillsammans i grupper är en viktig del i Kooperativt lärande (KL). Det är genom det sociala samspelet som eleverna skapar och utvecklar sin kunskap. Därför är det av största vikt att du som lärare skapar grupper för lärande. Grupperna du skapar kan se olika ut beroende på vad du vill uppnå med din undervisning. Många har skrivit om gruppens betydelse för inlärningen. Vi har hämtat inspiration från Wendy Jolliffe, Sahlberg & Leppilampi och Karin Forslund Frykedal.

Related: