Bedömning engelska skriva/tala

Du blir bedömd enligt fem aspekter. Här hittar du den matris som jag använder vid bedömningen samt lite checklistor så du kan bearbeta och förbättra din text. Den är gjord för mig som pedagog så jag måste visa hur du ska göra. Ett sätt att visa är att jag till varje aspekt visar hur du gör. Jag har länkat (och kommer fortsätta länka) till exempel på vad som menas och sedan tränar vi i klassrummet i skrivuppgifter som ni skriver på egenhand och tillsammans genom att du får respons av mig och dina kamrater som du sedan använder för att förbättra dina texter. Vi arbetar med några aspekter i taget och du kommer få exempel så du utvecklar vad och hur du ska skriva/tala bättre. Omfång och bredd Här blir du bedömd för saker som hur du: använder synonymer och fasta uttryckförklarar och beskriver med adjektiv, verbutvecklar ditt resonemang med exempel och jämförelser. Precision böjer verbanvänder rätt pronomenanvänder idiomatiska uttryckanvänder prepositioner Textbindning Flöde Strategier Bearbetning

Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva... Aha det är så jag ska utveckla min text! Nu förstår jag precis hur jag ska skriva… Citatet ovan kommer från en elev i årskurs nio. Ni kanske vill veta hur vi arbetade för att eleven skulle utbrista i eufori vad hen kom på. Jag tänkte dela upplägget med er och det är väldigt enkelt. Det utgår nämligen från de gamla nationella proven som återfinns på Skolverkets hemsida. Upplägget i sig är inte revolutionerande men för just denna elev var det det. I /…/ skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formlera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. Hur konkretiserar man aspekterna? Jag valde att lägga upp det på ett lite bakvänt sätt för mig då jag brukar börja med att visa på exempeltexter. Gå igenom instruktionen Till att börja med visade jag instruktionen för uppsatsdelen. Eget skrivande Eleverna fick sedan skriva brevet under resten av lektionen och fortsätta under nästa lektion för att hamna på den tid som eleverna får på själva skrivdagen på de nationella proven. PS!

James Nottingham – Learning Pit Härom kvällen såg jag detta klipp på Twitter och efter att ha sett det somnade jag med ett stort leende på läpparna. Ett klipp på drygt 10 min som utmanar och bekräftar mina egna tankar kring hur jag lär mig. Att filmen sedan använder sig av tydliga bilder som visualiserar det som Nottingham beskriver gör det än mer inspirerande! Titta på klippet! The Learning Challenge with James Nottingham from Challenging Learning on Vimeo. I sin bok ”Utmanande undervisning i klassrummet” har Nottingham ett helt kapitel, kap 7, för lärandegropen, en utmaningsmodell som han hänvisar till Jim Butler och John Edwards på 1990-talet. När Nottingham har gjort sin version av modellen har han bland annat utgått från att: Elever är mer intresserade av att lära när deras lärare är nyfikna och uttrycker osäkerhet om sin kunskap om världen.Vi kan alla göra fel.Lärande fördjupas genom utforskande, handledda samtal. Utmaningensmodellen bygger på fyra steg:

Strategier – en viktig grund att stå på Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra. För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015. Den som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare bör ta sig tid att läsa Lena Börjessons publikation för Skolverket, Om strategier i engelska och moderna språk.

Presentera vad, varför och hur Att kommunicera undervisning är ruskigt svårt, både i klassrummet framme vid tavlan och digitalt. Hur ska jag förklara vad vi ska göra, i vilket syfte, genom vad och hur det ska gå till? Detta läsår har vi i ämneslaget ambitionen att presentera undervisningen digitalt på ungefär samma sätt för våra elever för att öka tillgängligheten. Vi har bollat typsnitt, färger, disposition, navigation, relevans, ordval och bilder. Bland många andra saker. En workshop med alla ämnen står på agendan innan eleverna börjar vårterminen. Alla lärare planerar i Googledokument som eleverna når via en enkel bloggportal. För att komma till rätt planering klickar eleverna på sin klass och ett nytt dokument med aktuellt arbetsområde finns därmed tillgängligt. På klassens övergripande sida finns ytterligare en länk till en detaljerad planering (i ett tredje Googledokument). Fördel med denna struktur är att hierarkin blir tydligare.