Framgång i undervisningen | Lärarsidan Det finns fem nyckelfaktorer som är avgörande för en bra lärare och en framgångsrik undervisning enligt aktuell forskning. En sammanfattning av forskning på området gjord av Skolinspektionen pekar tydligt på några nyckelfaktorer. 1. Vi måste tro att våra elever kan! 2. 3. 4. 5. Det visar sig gång på gång i forskningsresultat att vi lärare är den viktigaste faktorn för att uppnå goda resultat och en meningsfull undervisning. Läs Skolinspektionens sammanfattning ”Framgång i undervisningen” Testa Lärarsidan utan kostnad Rektors roll när eleverna får egen dator Heidi Sundelin, rektor på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Hjalmar Strömerskolan i Strömsund är en gymnasieskola med både högskole- och yrkesförberedande program, med cirka 330 elever. Skolan bedriver även vuxenutbildning, Sfi och en yrkeshögskola för vindkraftstekniker. – Inför budgetåret 2010 frågade våra politiker oss vad vi skulle vilja önska att göra om vi fick mer medel i vår budget, berättar Heidi Sundelin. För att öka måluppfyllelsen önskade vi oss att kunna ge alla elever en egen bärbar dator. Under hösten 2010 startade satsningen med två pilotklasser och hösten 2011 fick slutligen alla elever i årskurs 1 varsin dator. Råd till rektorer inför en-till-en-satsningar Heidi Sundelin delar gärna med sig av några råd till skolledare som planerar att införa en-till-en-lösningar på sina skolor. Se till att formulera tydliga syften och mål med projektet tillsammans med din personal. Stora tekniska utmaningar Rektors förväntningar på lärarna är viktiga Pedagogiska utmaningar med it
Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Statiskt och dynamiskt mindset – vad är skillnaden? Dweck forskade i nästan 20 år om detta och hon fann att olika Mindset styr oss i vårt tänkande. Motsatsen till detta är ett dynamiskt mindset. Beröm som blir fel Dweck visar på vad beröm gör med oss och hur fel det kan bli fast avsikten är god. Lärare med ett statiskt mindset
”Digitaliseringen är inte något digitalt” | Lärarnas tidning Alla säger att skolledaren är viktig, ja helt avgörande för att digitaliseringen i skolan ska lyckas. Men hur gör man rent konkret? Det ville Malin Frykman visa och skrev därför en bok för att dela sin bild av processen. Med sig in i boken tog hon sina tidigare erfarenheter – som rektor på en en-till-en-skola, som regional skolutvecklare och som utvecklingsledare. – Digitaliseringen är inte något digitalt. Det handlar helt enkelt om att leda en förändringsprocess, inte om ett IT-projekt. När samhället blir alltmer digitalt måste skolan vara i takt med samhället. Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. Så lyckas du med digitaliseringen Konkreta råd till skolledare Stödmaterial finns på: skolledareiendigitalvarld.se Malin Frykman har sett några gemensamma nämnare för skolledare som lyckas väl. – Man måste inte kunna allt, men man ska våga vara lärande ledare och våga göra fel.
Tiden som stöttningsaspekt En viktig aspekt i stöttningen är tiden. Vi lärare är ofta så oerhört snabba att hjälpa, ge ledtrådar eller ge ordet vidare till någon annan. Undersökningar har visat att eleverna brukar få EN sekunds betänketid. När det gäller det här att alla elever ska delta i samtalet eller svara på frågor, har jag två tekniker som jag tycker mycket om. Att organisera för 1:1 och modernt lärande Ylva Pettersson är gymnasielärare och programansvarig. Foto: Ulf Jämterud Flippat klassrum skapar flexibel undervisning År 2007 inleddes ett pilotprojekt med 1:1 på Katedralskolan i Skara. Att alla elever nu fick egen dator innebar en stor förändring i arbetssättet på det estetiska programmet. – När vi fick våra första elevdatorer började vi flippa klassrummet, långt innan begreppet ens fanns, berättar Ylva Pettersson som är gymnasielärare och programansvarig för det estetiska programmet. – Vi började filma danserna och uppvärmningarna så att eleverna med lång resväg kunde ta med sig filmerna hem och öva på egen hand, fortsätter Ylva Pettersson. Behöver styra över arbetstiden När allt fler lärare började filma kursinnehåll och övningar, ökade också lärarnas behov av att kunna styra över sin arbetstid. – Våra arbetsrum har öppna dörrar och eleverna är alltid välkomna. Hon menar att om lärarna ska kunna göra bra filmer till eleverna, måste de kunna styra över sin egen arbetstid.
Förstelärare i Svedala - Undervisning och lärande 2014 är året då Svedala kommuns Förstelärare bloggar publicerades på nätet. Sedan dess har det gjorts 110 inlägg av kommunens 10 första förstelärare. Sammantaget har bloggarna genererat mer än 145.000 träffar. Första inlägget, den 20 januari, skrevs av Hanna Claesson och handlade om Förväntan inför BETT och sista inlägget Aktivera eleverna under högläsning publicerades den 18 december av Joakim Nilsson. Där emellan har ni bland annat kunnat läsa om nationella prov av Richard Linde, kamratbedömning av Lisbeth Bern, VÖL av Annica Eld till arbetet med att vända en klass av Malin Sjöberg och didaktiska kontrakt av Björn Persson. Sedan slutet av november så finns det möjlighet att via e-post prenumerera på nya inlägg, vilket anammats av läsare från 36 olika kommuner, se kartan. Under ett par pedagogiska konferenser har vi behandlat högläsning och diskussionerna har då bland annat kretsat kring att det inte är alla elever som hänger med, förstår eller ens lyssnar under högläsning.
Att leda digitaliseringen på skolor och förskolor Att organisera personalens arbete med diskussionsunderlaget Det är en fördel om exempelvis en IKT-pedagog eller förstelärare med utvecklingsuppdrag inom digitalisering kan delta i planeringen. Finns det centrala IKT-pedagoger eller motsvarande hos huvudmannen kan de också medverka. Planeringsgruppen bör börja med att läsa igenom materialet på samma sätt som beskrivs ovan och sedan gå igenom diskussionsunderlaget. Indelning: Organisera gärna personalen i grupper om 3–6 personer och utgå från hur ni är organiserade. Tid: Planera in den individuella förberedelse och de kollegiala möten som arbetet med diskussionsunderlagen föreslår. Så här har vi tänkt upplägget i diskussionsunderlaget: Se, läs och fundera på egen hand (ca 90-120 min). Personalens digitala kompetens Med rätt kompetens är skolans personal väl förberedd. Det systematiska kvalitetsarbetet är grunden för att analysera personalens och skolans behov. Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det Tekniska förutsättningar
Från individuellt till kollegialt lärande @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Välkommen till en bloggserie om kollegialt lärande. I en bloggserie på tre inlägg vill jag belysa VARFÖR utvecklings- och förändringsprocesser bör bedrivas genom ett kollegialt lärande, VAD säger forskningen och HUR man kan initiera och organisera det kollegiala lärandet. Forskning har visat att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas måluppfyllelse. Forskaren John Hattie menar att vi tidigare riktat stort fokus på yttre skolstrukturella faktorers betydelse exemeplvis elevernas socioekonomiska bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiska resurser, klasstorlek och tillgång till fria skolval. Stark kultur och lärotradition av läraren som ensam varg Den svenska skolan har haft en stark tradition av ”stängda” klassrum. Top-down eller bottom up? Rektors roll och fokus på det pedagogiska ledarskapet Kollektiva eller individuella skol- och kompetensutvecklingsinsatser? Paradigmskifte och nya arenor för professionella lärande och utveckling
Mentorer på heltid – så minskade lärarnas stress Vretagymnasiet har sex heltidsanställda mentorer. De är lärare som fått söka sina mentorstjänster när skolan övergick från att alla lärare skötte mentorskapet, till ett fåtal. Lärarna kan koncentrera sig på sin undervisning och studieresultaten ökar. Cecilia Andersson har arbetat som lärare i tio år – och hon vill inte gå tillbaka till att kombinera lärar- och mentorsrollen. – Jag tycker att den stora fördelen är att man får fokusera på undervisningen och de kurser man har. Jag är fortfarande skyldig att ha samtal med elever och ibland med föräldrar och följa upp med mentor hur det går i mina ämnen. Annika Gabrielsson var idrottslärare när heltidstjänsterna för mentorer infördes. – Det jag personligen tyckte var roligast med undervisning var att skapa relationer och se dem växa. I och med att mentor blev ett heltidsjobb på skolan fick de kvarvarande lärarna dela på de nyblivna mentorernas gamla undervisning. Som heltidsmentor har Annika Gabrielsson ansvar för 80 elever.
Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Jag har läst en hel del litteratur i ämnet så som boken ovan men också tex Handbok i formativ bedömning av Dylan William (Natur&Kultur 2015). Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser.
Vårt välkomstbrev till ettagluttarna | Ugglornas näste På uppropet fick alla barnen ett paket från oss, en sk goodiebag…här ser ni delar av innehållet. Brevet som följde kommer här: Välkommen till klass 1 Vi är så glada att Du är här Här får du en liten goodiebag för att kunna starta igång läråret 13/14 på bästa sätt! Ett sudd för att påminna dig om att alla gör misstag men att det är av misstagen vi lär oss. Stickersen talar om att vi håller ihop. Pusselbiten vill visa hur bra vi alla passar ihop och att alla bitar behövs för att vi ska vara som bäst! Bokmärket talar om att du alltid har en plats, om du känner dig ledsen en dag hittar vi tillsammans en plats för dig att vara på. Smartiesen talar om hur klok vi tycker att Du är, jobba hårt och gör ditt bästa och satsa på att sikta högt. Pennan vill visa hur mycket vi ska jobba och lära oss tillsammans. Stjärnan, symboliserar just Dig, för oss är du en stjärna som ska lysa upp varje dag…tänk vilken explosion vi kommer få tillsammans av alla fantastiska stjärnor varje dag! Välkommen till oss
Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
Beröm på rätt sätt Alva Appelgren är doktor i Neurovetenskap och disputerade i augusti från Karolinska Institutet i hjärnforskaren Martin Ingvars forskargrupp. Hon är intresserad av hur vi lär oss, vilken kritik och beröm som gör att vi lär oss bättre. Och hur våra förväntningar påverkar om vi orkar fortsätta lära oss någonting svårt. – Jag har länge varit intresserad av vad som gör oss motiverade och även att vi påverkas mycket av vår omgivning. Feedback ska anpassas I forskningen testade Alva Appelgren först prestationen hos vuxna som gjorde en minnesuppgift när de samtidigt fick höra olika ljud som förklarade när de gjorde rätt och fel. – Vi har bland annat undersökt elevernas inställning och motivation före en uppgift. Syftet med studien var att undersöka hur olika typer av feedback påverkar vårt sätt att lära och hur elevernas attityd kan påverka deras uthållighet. – Jag är intresserad av kopplingen mellan hjärnan, vårt beteende och hur vi lär oss.