Litteraturtips inom kollegialt lärande @ Nordström Education

Skrivet av Daniel Nordström Vi har gjort en sammanställning av en itteraturförteckning, artiklar och forskningsöversikter inom skolutveckling i allmänhet med kollegialt lärande i synnerhet. Hej! Nedan presenteras även en litteraturförteckning, artiklar och en rad forskningsöversikter som vi kan rekommendera för dig som vill fördjupa inom skolutveckling men framförallt kollegialt lärande. Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare, Natur och kultur Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Kommunförbundet Skåne (2013) Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling, Kommunförbundet Skåne Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund ”(2006), Samtalskonst i praktiken Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Sherp, Hans Åke (2014), Lärandebaserad skolutveckling, Studentlitteratur Sherp, Hans Åke (2004), Att leda lärande samtal Robinson, Viviane (2015). Skolinspektionen (2012), Lektionsobservationer Sveriges kommuner och landsting (2011), Synligt lärande, SKL

Kollegialt lärande - hur får vi till det? | Tankar om skolförbättring Forskningen visar att när lärare har ett systematiskt samarbete där nya metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas, så leder det till bättre resultat för eleverna. Kollegialt lärande är en beskrivning av ett sådant samarbete och skolforskare, OECD och andra utredare är eniga om att det är vad skolan behöver. Frågan är hur vi ska lyckas med det? På Katedralskolan i Uppsala genomförde vi hösten 2013 en förändring av organisationen som skulle skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande och ett systematiskt kvalitetsarbete för bättre elevresultat. Fram tills hösten 2013 träffades lärarna varje vecka i programlagsmöten. De vetenskapliga beläggen för att ett systematiskt lärarsamarbete förbättrar elevernas resultat är starka och i läroplanen ställs kravet att lärare "ska samverka med andra lärare". Utvecklingsgrupper Samtliga lärare på skolan deltar varannan vecka i ett möte med sin utvecklingsgrupp. Arbetet i utvecklingsgruppen bör handla om:

Kollegahandledning, extra anpassningar och professionell stöttning Skolinspektionens rapport om skolans arbete med extra anpassningar visar att det verkar finnas en del att göra för att utveckla skolans förmåga att möta behoven i klassrummen. Rapporten tar upp att generaliserade lösningar används, kanske för att skyndsamt se till att något görs, men att dessa inte alltid matchar elevens behov. Jag har nu träffat många lärargrupper och talat om detta. Efter att ha stått och tittar på ännu en vägg av postitlappar med verktyg och metoder så infinner sig en känsla av uppgivenhet. (Bilden har inget att göra med de skolor jag har besökt). Balansgångar Det är sannerligen en balansgång att gå för läraren att se att eleven har svårt att nå målen och samtidigt organisera en undervisning som ska utveckla eleven utifrån dennes kunskaper och förutsättningar. Hålla balansen Kollegahandledning – en metod Ledare för gruppen är den som är född närmast den 1 juli. Exempel – gruppen har valt ett problem: Gruppen frågar: ”Vem har du fått listorna på extra anpassningar från?”