Vikten av effektiv feedback - sluta sätt ut betyg! - Sara Bruun I mitt förra inlägg skrev jag om hur du kan ge snabb och indivduell feedback genom att använda Google Formulär och Flubaroo . Idag fortsätter jag skriva om vikten av feedback, hur du kan arbeta smartare och bli mer effektiv i ditt arbete. Inför dagens text har jag läst en riktigt bra bok i ämnet- Återkoppling för utveckling av Helena Wallberg. (Gothiafortbildning 2015) I Helenas bok finns många tankeställare, men bäst av allt väldigt tydliga och konkreta exempel på hur du kan arbeta med feedback i ditt klassrum. Mitt eget mål för läsåret 2015/2016 var att utveckla sättet jag ger feedback på. Vi lärare måste alltså undervisa eleverna om hur de använder sig av feedback och att tanken faktiskt är att de ska lära sig något av de kommentarer de får. Själv har jag fastnat för att ge muntliga kommentarer genom att jag skärminspelar elevernas uppsatser. Ett annat toppentillägg att använda är Kaizena. Lycka till! / Sara Här kan du se hur Kaizena fungerar:
Dylan Williams Startkit – en termins arbete med BFL | Kvutis Startkitsupplägget, som består av åtta lärmoduler, är tänkt för att komma igång med kollegialt arbete med BFL. Klicka på bilden för att komma till startkitet Innehåll i startkit1 Förutsättningar2 Upplägg och innehåll3 Annat stödmaterial Dylan Wiliam Nu i svensk översättning – ”Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken” av Dylan Wiliam. Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget. klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framstegåstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifterge feedback som för lärandet framåtaktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandrasamt att äga sitt eget lärande.
22 Easy Formative Assessment Techniques for Measuring Student Learning I came across Terry Heick’s blog – 10 Assessments You Can Perform In 90 Seconds – at TeachThought from earlier this year and really enjoyed the formative assessment strategies that he outlined. Using formative assessment techniques in class – or “simple assessments” as Terry calls them – are easy to administer and provide the instant feedback teachers need to identify which students need more help, and then adjust their instruction and lesson plans to help them. Visit Terry’s blog above to get more detail on the following ten formative assessment techniques: 1. Combining Terry’s ten with the ten we’ve blogged about can give teachers 20 great formative assessment strategies for measuring student learning. 11. Here are a couple more assessments you can use to elicit evidence of student learning. 21. 22. All of these 22 formative assessment techniques are simple to administer and free or inexpensive to use. Do you have a favorite?
Welcome to Dylan Wiliam’s website Professional development Finally! The revised Embedding formative assessment pack for schools and colleges to run their own two-year professional development programme on formative assessment is now available worldwide. In Europe, this can be ordered through SSAT, in Australasia through Hawker-Brownlow, and in North America from Learning Sciences International. Further details of the pack are here. Also, a series of high-quality video presentations by Dylan Wiliam, with a total running time of over two and a half hours, is now available world-wide. Formativ feedback – JL Skolutveckling Jag har skrivit om summativ och formativ feedback tidigare och att det inte är något motsatsförhållande mellan dessa (som en del hävdar (det ena anses ofta som fult och det andra anses ofta som fint)), utan att bägge ska användas i ett målstyrt system, men vid rätt tillfällen och på rätt sätt. Jag har också skrivit om att det finns många lärare som skriver långa formativa kommentarer, men som inte har lärt/tränat eleverna att ta emot och använda sig av formativa kommentarer och som därmed gör en massa arbete (med väldigt låg verkningsgrad) i princip i onödan och som får en arbetsbelastning som inte är rimlig eller hållbar. Idag såg jag en film som innehöll en bild som illustrerade precis det jag tänkt på på ett illustrativt sätt. Det är Martin Lackéus på Chalmers som gjort en film om formativ bedömning. Exempel för att totala antalet bedömningar för läraren ska bli 100 stycken: Jag skulle vilja lägga till att med 25 elever kan man göra 4 bedömningar per elev. Källor:
Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. – Jag har hållit många föredrag och har fortfarande inte stött på någon som sagt att det inte verkar bra. Men ordet bedömning är laddat.
Bryggan mellan undervisning och lärande Två musikanter. 80 x 120 cm, olja på duk 2008Bild: Angelica Kristenson Aurelius/BUS 2011 Bedömning är en central process i all undervisning. Om elever lärde sig allt vi undervisade dem i skulle vi aldrig behöva bedöma – det skulle räcka med att vi skrev ned allt vi hade gått igenom. Men som varje lärare vet, lär många elever sig inte det som har ingått i undervisningen. När vi tar del av deras arbete är det faktiskt ibland så att vi undrar om de över huvud taget har varit närvarande i klassrummet. Det är i själva verket omöjligt att med säkerhet förutspå vad elever kommer att lära utifrån en viss sekvens av klassrumsaktiviteter. Självklart används bedömning även i andra syften inom utbildning, vilket komplicerar bilden. På sätt och vis är den här önskan om att använda enskilda elevers resultat för att skapa ett system där ansvariga ställs till svars förståelig. Det finns många orsaker till dessa oavsedda konsekvenser, men två är särskilt viktiga.
Några invändningar mot Dylan Wiliam | Johan Kants blogg I går tisdag 27 september var den brittiska professorn Dylan Wiliam i Haninge för att föreläsa om lärares uppdrag i allmänhet och formativ bedömning i synnerhet. Dylan Wiliam är just nu het när det gäller just formativ bedömning, se vad Skolverket skriver om formativ bedömning.En mycket bra föreläsning, med många metodtips och ett riktigt bra problematiserande kring lärarrollen. Dylan Wiliam var också en mycket bra föreläsare. Men jag har några invändningar kring Dylan Wiliams föreläsning. Wiliam visade forskning där man har tittat på studieresultatet för elever. Med poäng här menas resultat i ett relativt betygssystem, där ett visst antal poäng genererar ett visst betyg. Det jag vänder mig mot i denna studie är att man i England dels har relativa betyg och dels har ett oerhört hierarkiskt samhälle. När det gäller just svenska betygssystemet får eleverna ett omdöme, tidigare G, VG eller MVG, nu A, B, C, D eller E. Jag har också invändningar kring Dylan Wiliams sätt att ge feedback.
Stort behov av kompetensutveckling i engelska - Uppsala universitet De senaste åren har vi hört många larmrapporter om de dalande resultaten i den svenska skolan, och inte minst om försämrade resultat i PISA-undersökningarna som mäter 15-åringars förmåga i matematik, naturkunskap och läsförståelse. Sverige behöver förbättra undervisningen i dessa ämnen, och en viktig del i kvalitetshöjningen är att ge lärarna en fördjupad kompetens med bra metoder och verktyg. Men hur är det med andra ämnen då? Engelska till exempel, det är väl svenska elever jättebra på? Jodå, många svenska barn och ungdomar är fantastiskt duktiga på engelska och Sverige hävdar sig väl i internationella jämförelser. År 2011 fortsatte Skolinspektionen att undersöka engelska i grundskolans åk 6-9. Vi kan alltså konstatera att allt faktiskt inte är frid och fröjd när det gäller hur engelska undervisas i Sverige idag.
Språkutvecklande metoder - Kollegialt lärande UH 8. Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse Delat ansvar för dokumentationen/minnesanteckningar. Del 1: Uppföljning av auskultationerna: Hur har det gått med auskultationerna? Del 2: Koppling till studieroenkäten Exempel enligt elevenkäten: Är tydligHar strukturVarierad undervisningFörståelse (en elev som förstår förstör mindre) Wenn? Förförståelse? Del 3: Språkutvecklande metoder: Att skapa förförståelse Anna utvecklar Bedömning för lärande – Pedagog Malmö Anna Gullberg arbetar med att utveckla Bedömning för lärande, BFL, i Malmös skolor. Hennes arbete bygger på ett utökat kollegialt lärande på skolorna. Det kollegiala samtalet står i fokus. Hon vill att lärarna och även skolledningen ska mötas, diskutera, analysera och dela erfarenheter. – En gång i månaden träffas personalen i grupper och diskuterar bedömning, klassrumspraktik, förväntningar och hur de kan förändra olika förhållningssätt. Anna berättar att formativ bedömningskultur stärker läraren i arbetet med bedömning. – Lärarna behöver stöd som är anpassat till en förändrad bedömningspraktik. Alla ska känna igen sig Arbetet med utvecklingen av BFL har kommit igång på fyra grundskolor. – Behoven på skolorna och förskolorna förändras, därför är konceptet levande och föränderligt, säger Anna och fortsätter: – I förskolan är ingången pedagogisk dokumentation. Fem nyckelstrategier för bedömning av kunskap för lärande och undervisning Tre frågor Var befinner du dig? Praktiskt exempel