Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen av Dwecks Mindset
Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta.
Vilket mindset har du när du möter dina elever?
Har du någonsin funderat över varför vissa elever fortsätter försöka trots motgångar medan andra ger upp? Det här är ett område som har intresserat forskaren Carol Dweck under många år. I sin forskning har hon kommit fram till att det finns två huvudkategorier av tänkesätt som styr vårt handlande; ett fixerat – ”Så här är det! Det här kan jag/kan jag inte!” – och ett mer flexibelt – ”Så här är det just nu. Det här kan jag förbättra!”
Mikrolektioner en hit bland eleverna
Årskurs 5 samlades under tisdagen till en sista mikrolektion för terminen och dagens ämne var ”språket som hoppas”, en tio minuterslektion i det internationella språket esperanto. Under två års tid har klassen hunnit med 125 mikrolektioner som man valt att döpa till ”Grej of the day”. Det har handlat om platser, händelser och personer som har gjort ett avtryck i världshistorien.
jlsu
En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. En svensk översättning av begreppen kan vara statiskt och dynamiskt tankesätt. Då hjärnan stimuleras och förändras beroende av vad vi utsätter hjärnan för är vårt förhållningssätt viktigt, särskilt för alla som jobbar i skolan.
Behov för IKT i skolan!
Denna text är publicerad i tidningen Datorn i Utbildningen för vilka jag skriver krönikor.Tåget går när det gäller skolans digitalisering och alla måste hoppa på NU. Fortfarande är det inte helt ovanligt att det på skolor saknas både fundament för att bygga sin digitala verksamhet på och insikter om vad som måste vara på plats för att de ska börja röra sig framåt. Jag har valt att göra en mycket förenklad bild som kan illustrera vad som bör göras, vad som behöver vara på plats, för att hinna med avgången.
Kickstart med kluriga frågor
Näslös beskyddare, står det på tavlan. Eleverna i klass 4—5 på Västangårdsskolan i Umeå smyger sig ner i bänkarna och sneglar på de två magiska orden. De har som vanligt fått fundera på den kluriga ledtråden sedan dagen innan.
Responsen sätter spår i hjärnan
Det utvecklande tankesättet har visat sig vara positivt för barns motivation och hur de hanterar misstag. Men vad är det då som får oss att tänka på det ena eller andra viset och hur skapar vi ett utvecklande tankesätt? Flera forskare, bland andra Elizabeth Gunderson, har genom åren undersökt vilken feedback föräldrar ger till sina barn och konstaterar att deras sätt att ge beröm troligen påverkar vilket tankesätt barnen utvecklar senare i livet.
Elevinflytande
Elever har rätt till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Elevinflytande främjar elevernas förmåga att ta eget ansvar och ökar lusten att lära. Det stärker även relationen mellan lärare och elever och leder till en större acceptans för de beslut som fattas. Genom elevinflytande lär sig eleverna på ett konkret sätt hur demokratiskt beslutsfattande fungerar. Det kan bidra till kunskaper som är nyttiga att ha med sig i livet: att ta ansvar, kommunicera, leda och lyssna på andra.
