background preloader

Bo Hejlskov Elvéns blogg

Bo Hejlskov Elvéns blogg
Nyligen blev jag ombett att kommentera några arkitektritningar på en F-6-skola som ska byggas i en skånsk kommun. De fem yngsta årskurserna skulle ha klassrum på bottenvåningen och sjätteklassarna en liten egen avdelning på andra våningen, som liksom stack upp över ettplansskolan. Mitt i sjätteklassernas avdelning hade arkitekterna ritat en loftgång runt en fem meter bred öppning ner till en centralhall, just innanför entrédörrarna. Alla de små eleverna skulle gå igenom centalhallen på vägen till och från matsalen. Det betyder att alla de små eleverna skulle gå under öppningen där sjätteklasseleverna kunde stå och titta och, inte minst, spotta på dem. Det är min erfarenhet att skolan kommer att ha problem med sjätteklasselever som spptter de små elever i håret när de är på väg in i matsalen. Byggnaders utformning har stor betydelse för människans beteende. Förr i tiden diskuterade vi huruvida funktionsnedsättningar var en konsekvens av arv eller miljö. Direkt sinnesmässig påverkan

http://www.hejlskov.se/blog38.html

Related:  johannahallqvistspecialpedagogBo Hejlskov ElvénSpecialpedagogik

Sömn i tre steg – sömnhygien, tyngdtäcke och melatonin Det finns studier som visar att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en lägre produktion av melatonin. Melatonin är ett hormon som finns i naturligt i kroppen, och som sägs hjälpa oss att behålla en normal dygnsrytm. Halten melatonin varierar under dygnet – nivån är generellt sett som högst på natten och som lägst mitt på dagen när ljuset är som starkast. Personer med NPF, som ofta har en lägre melatoninproduktion, drabbas alltså ofta av sömnsvårigheter eftersom kroppen inte själv känner av att det är natt och dags att sova. – Det vanligaste problemet är att man har svårt att somna. Att hantera problemskapande beteenden i skolan Med hjälp av den låg-affektiva pedagogiken kan det skapas en pedagogisk miljö med positiva förväntningar på elever som vi upplever har problemskapande beteenden. Elever i behov av särskilt stöd, behöver särskilt stöd. För att kunna arbeta med dessa elever på ett bra sätt krävs därför särskilda metoder. Psykolog Bo Hejlskov Elvén går med självklara steg upp på scenen i Olympiaskolans aula. Han ska föreläsa om problemskapande beteende i skolan.

En inkluderande värdegrund, för en skola med autentisk, inte politisk, inkludering. En inkluderande värdegrund är grundläggande för en inkluderande skola. Låter elementärt, men så är det (tydligen) inte. Om vi börjar med vikten av att uppträda schysst och med respekt. Alltför ofta har vi livskunskapslektioner och annat värdegrundsarbetet där vi talar om respekt, tolerans, förståelse, anti-våld på just lektionerna. Samma lärare som just höll lektionen, kan en timme senare irriterat och skällande, kanske handgripligen, lyfta ut en sjuåring ur klassrummet på grund av hans beteende….

Bakom varje framgångsrik skola står ett starkt och drivande elevhälsoteam! Läraren är central för elevens välbefinnande, lärande och engagemang. Men en lärare kan inte ensam stå för att skolans elever klarar sig väl. Jag vill med detta inlägg slå ett slag för det arbetslag som sällan märks och syns utåt men som kanske är det viktigaste arbetslaget för en framgångsrik skola. Utan ett drivande elevhälsoteam kommer skolans lärare inte att i grunden omfamna det relationella perspektivet. Detta perspektiv är en förutsättning för att ha förväntningar på anpassningar, ett flexibelt ledarskap och ett elevdrivet arbetssätt i klassrummen. I det relationella perspektivet letar vi efter orsaken till svårigheter i lärmiljön som anpassas för att möta behov.

Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder (33497-01) Problemskapande beteende stör det normala samspelet mellan människor, och förekommer ofta vid psykiska eller neuropsykiatriska störningar av olika slag. Det kan vara allt från relativt beskedliga tics till vredesutbrott, olydnad, självskadande beteende eller bisarrt uppträdande, och är ett stort problem i många pedagogiska verksamheter. Även föräldrar till barn med särskilda behov kan ha svårt att veta hur man ska handskas med beteendeproblem. Denna bok ger dels en ram för förståelse av olika typer av problemskapande beteende, dels enkla metoder för att förebygga och hantera dessa beteenden. Metoderna tar utgångspunkt i vad som kännetecknar personer med ADHD, autismtillstånd, Tourettes syndrom och andra neuropsykiatriska funktionshinder samt utvecklingsstörning.

page Tipsbanken är en ny portal för pedagogisk personal i skolan som samlar tips, råd och idéer för att förenkla och förbättra samarbetet i vardagen mellan pedagogen och elever med och i olika typer av svårigheter. Tips och idéer kommer från pedagoger som delat med sig under våra VIS-kurser (Verksamt i skolan). Du kan läsa alla tips genom att välja det område som du är intresserad av i menyn till höger.

Barn och unga – Sveriges Psykologforbund I den nya patientlagen har från januari 2015 införts bestämmelser om barns inflytande över sin vård och barns rätt till information om vården. Barnens ställning i hälso- och sjukvården lyfts särskilt fram i patientlagen (8 §). Med barn avses personer under 18 år. När hälso- och sjukvård ges till barn så ska barnets bästa särskilt beaktas. Vad som är barnets bästa måste avgöras utifrån förhållandena i varje enskilt fall. Alla elever har alltid rätt att säga nej Bo Hejlskov Elvén är psykolog och har länge sysslat med problemskapande beteenden i Danmark och Sverige. Han har funnit att beteendena är mycket lika oberoende om han arbetat med barn och elever i särskolan, med elever i grundskolan med neuropsykiatriska svårigheter, eller med vuxna i fängelser eller i demensvården. – Även om läraren anser att en elev har problemskapande beteenden så är det inte säkert att eleven håller med. Det är lärarens ansvar att reda ut varför han anser det är ett problemskapande beteende, säger Bo Hejlskov Elvén. Det som anses som stora problem i en miljö är det inte i en annan. Vissa situationer som lärare enkelt löser i särskolan anses som mycket problemskapande i grundskolan. Det är beteenden som många lärare i grundskolan inte är vana vid. – Läraren kan inte övervältra ansvaret på eleven, på föräldrarna, kommunen eller någon annan.

Tio tips för en inkluderande skolstart Många barn och ungdomar är nervösa nu, inte bara pirr i magen utan kanske har de ångest inför omställningen från lov till skola. Hjälp dem att komma tillbaka genom att förbereda dem noga på vad som sker den närmaste veckan. Här är tio tips för att få elever som har en positiv inställning till skolan: 1. En skola med status Välj den prenumeration som passar dig bäst Allt innehåll på webbsajten Hbl.fi. eHBL på pekplatta, smarttelefon och dator. KSF Medias elektroniska textarkiv. Allt innehåll på webbsajten Hbl.fi. KSF Medias elektroniska textarkiv. Testa HBL Digital gratis i två veckor

Anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram, EVK (elevvårdskonferens), elevhälsan och rektors utredningsansvar i nya skollagen Vad gäller egentligen kring anpassningar, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, vad är en elevvårdskonferens (EVK) och vad är elevhälsan för något! Det är mycket att hålla reda på för skolpersonal och för föräldrar. Det här inlägget ska försöka reda ut lite kring det här. vara en sammanfattning för lärare och andra i skolan och inte minst lite av en intro till föräldrar som slängs i denna svåra värld utan att kunna terminologin och gången, men ändå ska värna sitt barns rätt till utbildning. Med förändringarna i skollagen 1 juli 2014 är det förtydligat att ett stort ansvar ligger på såväl lärare att skapa en inkluderande undervisning genom att individualisera den (anpassa), som på rektor och andra att skapa förutsättningarna för detta.

Att vägra ge diagnoser är att svika barnen Vi ställer diagnos när skolan och föräldrarna inte lyckas möta barnets förutsättningar i vardagen.Bo Hejlskov Elvén Senaste veckorna har debatten om adhd blossat upp igen. En av orsakerna har varit att det visat sig att barn födda i slutet av året har större risk (eller chans) att få en adhd-diagnos än barn födda i början av året ( DN 10/5).

Kritiska situationer – riskfaktorer att ha koll på inför planeringar! Det är något visst med att sätta igång igen. Jag gillar känslan av att komma tillbaka i rutiner och jag gillar uppstartskänslan – allt är möjligt och nu ska det bli ännu bättre än förra året. Vi som jobbar i skolans värld har ju liksom två nyår att hålla oss till. Jag ska till många skolor och vara delaktig i deras kickoffer och nystarter.

Related: