background preloader

Det tysta klassrummet: Det tysta klassrummet

Det tysta klassrummet: Det tysta klassrummet

http://urplay.se/Produkter/188554-UR-Samtiden-Det-tysta-klassrummet-Det-tysta-klassrummet

Related:  johannahallqvistAtt sorteraTankar kring lärandeFörhållningssättSkolutveckling

Ny forskning: Slutet är nära Forskare, vid de stora universiteten Stanford, Berkeley och Princeton, varnar i en ny studie för att vi nu hamnat i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden, rapporterar BBC. En tidigare utrotning som tas upp som exempel i studien är dinosauriernas död för 65 miljoner år sedan. Den gången berodde det troligtvis på en meteor. Gulmarkeringar sidan 44-72 i Hans-Åke Scherps Leda lärande samtal - Kollegialt lärande De flesta känner intuitivt skillnaden mellan ett samtal som präglas av att man är på samma våglängd respektive ett samtal där man pratar förbi varandra. Samspelet mellan tanke- och känslokanalerna tycks vara mycket betydelsefullt för hur samtalet och kontakten upplevs. En liten pojke står på lekplatsen och gråter och ropar påmamma. På fjärde våningen öppnas ett fönster ochmamman ropar ”Vad är det nu då?”

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. jlsu En av böckerna som jag tipsade om i mitt blogginlägg boktips 2015 handlar om hur vi ser på hjärnan och vår förmåga att utvecklas. Boken jag tänker på är Carol S. Dwecks ”Mindset – du blir vad du tänker”. Hon skriver om ”fixed mindset” och ”growth mindset” som är två olika förhållningssätt till hjärnan och möjligheterna att utvecklas och lära sig. Kollegialt lärande för elever och lärare Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning)Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån det som lästs inNoteringar och observationer av praktiken, och slutligenUppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras. ”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans” Individuell förberedelse NO-lektionsobservationsschema, KlassrumsobservationsschemaKollegialt arbete (ex arbetslag, lärande samtal, klassrumsobservationer)Aktivitet ( ex. pedagogiska caféer, pärlor i undervisning, lärmässa, ”Fluga på väggen”, förstelärare)Uppföljning i arbetslagetI utvärderingen ska både process och resultat beaktas.- Hur har samtalen fungerat? – Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler?

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. ”Entreprenöriellt lärande – allt annat än flum” Eva Leffler, Umeå universitet. Foto: Ulrika Sahlén. Publicerad: 2015-06-12 Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2015:Jag har undervisat och forskat inom området entreprenörskap i skolan i snart 14 år.

jlsu Som en uppföljning till mitt förra blogginlägg om dynamiskt och statiskt tankesätt kommer här den s k isbergsillusionen. Isbergsillusionen visar exempel på vad som krävs för att bli framgångsrik, men som oftast inte syns på ytan. När man ser någon som är riktigt duktig (t ex en idrottsutövare, en musiker, en jonglerare etc) ser det väldigt enkelt ut. Därför är det lätt att tro att det handlar om ”medfödd talang”.

Kom-i-gång med ASL, del 4 – kurs vt15 Under våren förbereder sig 65 Malmöpedagoger fördelat i tre grupper inför höstens skolstart genom att delta kursen Kom-i-gång med ASL (‘Att Skriva sig till Läsning’ – med datorn som skrivverktyg). Seminarium med specialpedagog Ulrika Burman Ulrika är specialpedagog på Pedagogisk Inspiration Malmö med inriktning mot IKT. Hon talade om betydelsen av att tidigt upptäcka barn som har svårigheter i sitt språk- skriv och läslärande. Tidiga insatser gör att färre elever behöver stöd in senare skolår. Av olika anledningar kan svårigheter som t.ex. dyslexi trots allt kvarstå. Stödstruktur för lektionsarbetet Inspirerad av Stefan Hertz bok och föreläsning Konstruktivt ledarskap i klassrummet, har jag börjat skapa stödstrukturer som skall hjälpa mig som ledare i klassrummet. Att skapa en struktur som ledare av en grupp är såklart något vi lärare gör dagligen, detta för att kunna genomföra den lektion som vi har tänkt oss. Frågan är om dessa strukturer är synliga för eleverna eller om de ”bara” finns inom pedagogen, i pedagogens medvetande.

BFL-kartläggning BFL-kartläggning kan användas som stöd för att följa upp arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat. Frågorna har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Personalen kan analysera sina elevers svar utifrån de fem strategierna och lyfta fram behov för arbetslaget. Vad kan de? Vad är de bra på?

Avsnitt 1 med Micael Hermansson, skaparen av Grej of the day. by Anna och Philip Premiäravsnittet med Mr "Grej of the day"! Vi pratade bland annat om jantelagen, lärar-dreamteam, Mickes entréer på sinaföreläsningar, Annas hissar och dissar, när Mr ”Grej of the day” hade många fler lyssnare än Gustav Fridolin på SETT-mässan och när Micke skryter för Philips mormor. Philip försvann i slutet av avsnittet då han glömde bort att han och några elever skulle föreläsa på Sett-mässan och därav är han inte med i slutet av samtalet med Micke.

Egna lärarreflektioner kring statiskt och dynamiskt tankesätt efter läsningen... Efter att jag läste ut Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet för #pedaläslyft var jag lite intresserad av att läsa vidare i Dwecks bok Mindset (Natur & Kultur 2015) som han bl a refererar till i Utmanande undervisning. Jag har också sett boken delas i sociala medier så med en dag till förfogande började jag läsa för att ta reda på vad som gör boken så populär. Dweck börjar med att förklara varför hon var intresserad av att ta reda på varför vissa människor klarar av misslyckas och vad som får den att fortsätta. Enligt forna experter kunde det bero antingen på fysiska olikheter eller att det är vår bakgrund och sociala arv som styr oss. Idag är de flesta experter överens om att det är en växelverkan mellan dessa och att vi behöver stimulans för att utveckla oss.

För mycket utskällning? (Del gärna) Det startar tidigt i livet och fortsätter: "Säg mig, vem tror du att du är?!", "Hur klantig kan man vara, skärp dig!?", "Sitt ordentligt på stolen, måste jag tjata på dig!?" Vi säger att våra barn är dom vi älskar mest.Varför pratar vi då till dem på detta sätt???

Related: