Fem strategier för läsning av faktatexter Vad har jag lärt mig av att läsa boken ”Att läsa faktatexter” (Gear 2015)? Jo, fem nya lässtrategier som är anpassade just till läsning av faktatexter. Här vill jag påstå att Gears bok fyller ett behov. Bilden nedan, förståelsestrategier för faktatexter, är bilden som hela boken bygger på. De fem strategierna visualiseras som pusselbitar som kan läggas på huvudet. Varje pusselbit är en tankeaktivetet som finns i vår hjärna. De fem strategierna är: Zooma inStälla frågor och göra inferenserAvgöra vad som är viktigtGöra kopplingarTransformera Varje strategi gås igenom i ett eget kapitel i boken tillsammans med konkreta lektionsförslag. Textstrukturerna finns inlagda i ett formulär med rubriker som t.ex.: Vad är det? FKTB är en uppgift som behövs. Känner du dig säker på skillnaden mellan en inferens och en förutsägelse? […] processen är liknande genom att man fyller i vad man ännu inte vet, men när man har läst färdigt besannas förutsägelsen eller också gör den inte det.
Litteraturvetenskap light: Hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Visst är det något magiskt med Harry Potter? Det är inte för inte som miljoner barn har slukat böckerna. Den första delen, Harry Potter och De vises sten, tycker jag passar utmärkt som högläsningsbok till exempel på mellanstadiet. Nu i höst kommer det dessutom en ny, fin, helt illustrerad utgåva som jag är väldigt sugen på. Men hur kan man jobba med Harry Potter som högläsningsbok i skolan? Frågan ställdes av en lärare i en grupp på Facebook, och jag plockade genast upp detta till ett eget blogginlägg. Harry Potter och De vises sten är nämligen inte bara spännande utan passar också utmärkt att dyka in i för att försöka förstå hur en berättelse är uppbyggd. Här är några idéer till frågor man kan diskutera i årskurs 4-6. Vilken genre tillhör Harry Potter och De vises sten?
"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg. Barbro Westlund menar att det centrala i läsförståelsen är innehållet i texten. För att ge rätt stöd till elever med olika behov måste läraren kunna visa sina elever hur man flexibelt men medvetet kombinerar flera lässtrategier. Om undervisningen ska bli bra bör läraren ha tänkt igenom vilken kunskapssyn och vilka teorier hennes undervisning vilar på.
Serie PAX Sortering Bjäran (5 röster) INBUNDEN. "PAX" FÖR SPÄNNING I DEL 4 - BJÄRAN! Skickas inom 1-3 vardagar Mylingen (7 röster) INBUNDEN. ACTION, DRAMA OCH MAGI I DEL 3 AV"PAX"! Nidstången (15 röster) Bokvideo finns INBUNDEN. Beroendeframkallande urban fantasy av spänningsförfattarna Åsa Larsson och Ingela Korsell Populära Åsa Larsson, känd för sina kriminalromaner, debuterar för mellanåldern. Skickas inom 1-2 vardagar Grimmen (8 röster) Bokvideo finns INBUNDEN. Blodisande uppföljare i Åsa Larssons och Ingela Korsells urban fantasyserie "PAX" Hyllade spänningsförfattaren Åsa Larsson har tillsammans med författaren och forskaren Ingela Korsell och tecknaren Henrik Jonsson skapat ett unikt urban f... Mylingen ; Bjäran (1 röst)
Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Hur får man barn att älska resan? - Läsning kräver lite tid och engagemang. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. *Finns ej att tillgå i bokhandeln.
Bloggen Läsambassaden - Läsambassadören 1438934880Publicerad igår kl. 11:08 Min man och min tolvåriga son är duktiga fotbollsläsare. Och nu talar jag inte om att läsa böcker eller artiklar om fotboll. Jag tänker på hur de gör när de ser en match och läser själva spelet. Själv är jag en god läsare av ganska många sorters texter, men när det gäller den här idrottsgrenen är min läsförståelse inte särskilt stark. Ändå ser jag att fotbollen kan fungera som ett högintressant jämförelseobjekt när vi talar om läsförståelse i klassrummet. I dag betraktar vi texter och vårt sätt att handskas med dem utgående från begreppet multilitteracitet. För att kunna läsa, analysera och tolka en tv-sänd fotbollsmatch på djupet behöver man förhandskunskap och mycket övning. Men den som kan läsa och förstå en fotbollsmatch behärskar faktiskt samma strategier som en god läsare av till exempel faktatexter: Man aktiverar sina förhandskunskaper för att kunna förutspå vad det ska handla om. Sen börjar själva matchen.
Att införliva läsförståelsestrategier i den vardagliga undervisningen i alla ... I Studiehandledningen till "En läsande klass" skriver vi följande; Lektionsförslagen som vi presenterar i denna bok ska ses som en tillfällig stödstruktur för lärare för att de sedan ska kunna införliva arbetet med läsförståelsestrategier i sin dagliga undervisning. Denna undervisning kommer då att kunna ges i de ämnesområden och med de texter som är aktuella i den vanliga undervisningen i skolans alla ämnen. Tänker att det vi just nu gör på Råby skola är ett verkligt exempel på detta. Vi arbetar för tillfället med ett ämnesövergripande arbete som vi kallar "Ägget". Om ni läst mitt senaste blogginlägg om vårt oväntade besök så vet ni att vi en dag i förra veckan fick ta hand om ett ägg. Detta ägg hade idag när vi kom till skolan kläckts och i korgen låg en liten grön larv. Lektionen som följde var ett lässtrategipass och då tog vi tillfället i akt att läsa om de djur som vi tagit reda på lägger ägg och därefter kläcks till larver.
Provfri matematik Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det. En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag. Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Steg 1 Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Steg 2 I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. Steg 3 Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Bild ur Spektrum Biologi, Liber Steg 4 Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier. osv. Steg 5 Då blev det dags för SAMBAND. Steg 6 Yes!
Läsa och att tänka om… I arbetet med att läsa klassuppsättningar av böcker hade turen nu kommit till Jules Vernes, Jorden runt på 80 dagar. Som jag tidigare skrivit läser vi i årskurs fyra mycket och delar ofta upp de böcker vi läser tillsammans på ungefär fem veckor. Till vår hjälp före, under och efter läsningen har vi vår ”läslogg”. Innan läsningen förutspår vi handlingen och sedan läser eleverna ett visst antal sidor varje vecka. De uppmanas att använda sin läslogg aktivt under läsningen genom att ta reda på nya ord/begrepp eller skriva ner frågor till texten. Jag har tidigare använt mig av läsloggar på det sättet att eleverna skriver ner lite tankar om veckans läsning, eventuellt citerar något och förklarar varför men nu med fyrorna kände jag att de behövde få mer träning i att själva aktivt använda sig av lässtrategierna. Varje vecka har vi boksamtal kring de lästa sidorna och fördjupar oss i ord/begrepp som eleverna lyfter från läsningen och även deras frågor. (Studiehandledning, En läsande klass, s.12)
Hört talas om Reading Power? Om inte så är det dags att möta begreppet Reading Power! Det innebär också ett möte med Adrienne Gear. Adrienne talar om fem Reading powers. När det gäller skönlitteratur är dessa: Connect/ göra kopplingarQuestion/frågaVisualize/visualiseraInfer/göra inferenserTransform/förändra (i betydelsen att förändra läsarens syn på något) Fem strategier för att göra eleverna uppmärksamma på sitt eget tänkande och hur de med hjälp av egna idéer, erfarenheter och bakgrundskunskap kan skapa mening i texten. Vem är då Adrienne Gear? Adrienne Gear har skrivit flera böcker, bl.a. ”Nonfiction Reading Power: Linking Thinking to Reading and Writing Instruction”. I samband med NoK:s Läskonferens 24/4 (som erbjuder ett riktigt bra program för den som kan delta) ger förlaget NoK ut en översättning av en av hennes böcker. Det bästa av allt är att jag kan erbjuda er en föreläsning med Adrienne! Här kommer återigen länkarna till: Adriennes egen webbsida: Reading Power.Adriennes blogg: readingpowergear. PS.
4. Läsprocessen – hur går den till egentligen? Lyssna! | Bäst i text Läseboke... Alla talar om läsprocessen, men hur går den till egentligen? Forskarna brukar illustrera den så här: Bågarna kallas för saccader och strecken för fixeringar – det är då hjärnan läser. Du kan höra hur lång en fixering är och vad hjärnan hinner göra under dessa 0,25 sekunder, genom att klicka här (dra upp ljudet innan videon börjar). Du kan läsa sex-åtta bokstäver i en fixering Du kan läsa sex-åtta bokstäver – eller två-tre ord – i en fixering. Hjärnan kan inte läsa under saccaden Hjärnan kan inte läsa under den korta saccaden; den registreras som oskärpa. När du läser snabbare stimuleras hjärnan Läshastighet är en avgörande faktor, när den sätts i relation till förståelse, enligt forskarna. koncentrationfokuseringmotivationläsförståelse Man kan säga att när en person läser fort, är det som om en rad snabbtåg kontinuerligt far in i hjärnan. Långsam läsning gör dig okoncentrerad När du läser långsamt kan det liknas vid en spårvagn, som kommer då och då.
Föreläsning med Adrienne Gear: Att läsa faktatexter I onsdags fick jag möjligheten att delta i kanadensiska Adrienne Gears workshop ”Nonfiction Reading Power – Linking thinking with reading information”. Det var proffsiga Toura Hägnesten, utvecklingslärare på utbildningsförvaltningen och bloggare på Pedagog Stockholm, som hade ordnat föreläsningen. Adrienne Gear är författare till boken Att läsa faktatexter – undervisning i kritisk och reflekterande läsning som Natur och Kultur ger ut. Hon är verksam lärare i British Columbia och hennes böcker baserar sig på David Pearsons forskning – ett namn som ni som har läst Barbro Westlund kanske känner igen. Pearson har undersökt vad goda läsare (”highly proficient readers”) gör i olika lässituationer. Även Gears namn finns omnämnt i Westlunds forskning, men det var först när Toura Hägnesten började blogga om Adrienne och hennes bok (läs här, här och här om du är nyfiken) som jag fick lite bättre insikt i hennes arbete. Varför är det viktigt att eleverna tar del av begreppen? Låna gärna! Relaterat
Fyra stödstrategier vid närläsning Som framgick av förra inlägget så presenterar och beskriver artikelförfattarna fyra sätt för läraren att ge stöd. Det som var speciellt för studien, som artikeln bygger på, är att stödet läggs in under olika faser av närläsningen; de distribueras. Stödstrategierna som författarna talar om benämns distributed scaffolds och de inkluderar: Upprepad läsningTextanknutna frågorSamverkande konversationer och samarbeteAnnotationer; anteckningar som eleven för i marginalen under läsningen Upprepad läsning (Repeated Reading) Begreppet upprepad läsning är alldeles säkert bekant för de flesta av er läsare. upprepad läsning rekommenderas för att hjälpa elever att träna upp ordigenkänning och läsflyt. Artikeln ger begreppet upprepad läsning en annan innebörd. Textanknutna frågor (Text-Dependent Questions) Arbetet med frågor visade sig vara en kritisk del i undervisningen. Vad säger texten? Samverkande samtal (Collaborative conversations) Annotationer (Annotations) Du känner igen strategierna?! Referenser:
Kontextrik undervisning med film Just nu läser sjuorna Annika Thors En ö i havet. Av en slump ramlade jag över dokumentären Varje ansikte har ett namn och tänkte att den borde passa till det aktuella temat Människor på flykt. Aningen för svår kanske, men tanken var att visa några av mötena för att levandegöra karaktärernas livsöden och därefter fortsätta läsa och bearbeta boken. Men… eleverna ville annat! – Nämen, vad gör du?! Okej. Tysta elever. Lektionen öppnar upp elevernas medvetande och höjs till en inte tidigare nådd nivå. Har ni inte sett filmen finns den här: Varje ansikte har ett namn.