Provl sning ur Zlata Ibrahimovics dagbok

Idolhysteri 2.0 När Benjamin Lasnier postar en bild på Instagram är det som när vem som helst gör det. Vilket foto blev bäst? Vilket filter? En väl vald och skenbart spontan kommentar. Sedan klart. Men vad som händer härefter skiljer honom från de flesta andra som använder sociala medier. Benjamin Lasnier sveper direkt med tummen över skärmen för att visa oss reaktionerna. Inom ett tiotal sekunder har över 100 personer gillat bilden från gitarrlektionen tidigare under kvällen. – Jag vet inte vad jag ska tycka. Det är så här den danske 15-åringen har byggt sitt kändisskap. Hundratusentals, framför allt tjejer kring nedre tonåren, följer varje digitalt steg han tar. Han får mängder med brev och teckningar skickade till sig. Uppståndelsen påminner om den som funnits kring en typ av masskulturella popfenomen ända sedan tv:s genombrott på 1950-talet. Det som finns är först och främst Benjamin Lasnier själv – en dansk pojke med gladbusig uppsyn, keps och spretig frisyr. – 1 902, 1 966 … och 2 000.

Flyktingarna och gränserna - källkritisk övning Frågor som rör flyktingar och migranter debatteras ofta idag. Inte minst med tanke på alla flyktingar som idag kommer från Syrien. Men det här är inte första gången. Vid flera tillfällen i historien har flyktingfrågor debatterats i Sverige. Men vilka argument har använts? I den här övningen får eleverna söka sig tillbaka i historien och undersöka hur frågor som rör flyktingar har debatterats tidigare. Den första källan är ett utdrag från en riksdagsdebatt 1937, då en ny utlänningslag skulle antas. Genom att undersöka olika argument från 1930- och 1990-talet upptäcker eleverna likheter och skillnader och får träna sitt kritiska tänkande. Ett viktigt syfte med övningen är också att eleverna får reflektera kring huruvida de mänskliga rättigheterna är utgångspunkt i debatterna.