Roland Paulsen om Jan Björklund och den tomma kunskapen I morgon medverkar förre utbildningsminister Jan Björklund i ”Smartare än en femteklassare?” ”Han visar att det kanske inte ens är viktigt att veta vilka färger talgoxen har”, skriver Roland Paulsen. ”Vad heter adjektivets tredje komparationsform, till exempel ’gladast’?” Allt tyder på att en anarkistcell infiltrerat SVT. Vad barnen i tv-soffan självfallet tänker är: Nej, och du kan inte heller lika mycket som vi kan. I morgondagens program briljerar anarkistcellen fullständigt. ”Många elever, särskilt de fattiga, förstår intuitivt vad skolan gör med dem. Illich var en av de första att påtala vad man på engelska kallar ”credentialism” – ett begrepp som svenskan inte har någon bra motsvarighet till, men som vi här kan översätta till ”meritism”. Det som särskilt kännetecknar meritismen är att man avhåller sig från att specificera vilken kunskap som är viktig. Mitt i ”Smartare än en femteklassare?” Björklund inleder starkt med att placera ut tre landskap på kartan. Behöver man veta det?
Christina Olin-Scheller Publikationer Böcker och bokkapitel Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad 2006. ”Filmmänniskor och datornördar. Såpor istället för Strindberg? Olin-Scheller & Wikström. Olin-Scheller & Wikström, “To be continued... Olin-Scheller & Wikström, “Literacies on the Web. Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller. Olin-Scheller, C. ”I want Twilight information to grow in my head”. Artiklar, refereegranskade ”Gymnasieelevers textvärldar.” ”Ett vidgat textbegrepp i praktiken.” ”Såpor, Strindberg och Sagan om Ringen - Några perspektiv på gymnasieelevers litterära repertoarer.” ”Vidgat textbegrepp i praktiken.” ”Vidgat textbegrepp − hinder eller möjlighet?”. ”Att se gorillan. ”Trollkarl eller mugglare? Olin-Scheller & Wikström,”Literary Prosumers: Young people’s reading and writing in a new media landscape.” Olin-Scheller & Tengberg, “’If It Ain’t True, Then It’s Just a Book.’ Olin-Scheller, C. (2011). ”Förvärva, förvalta och förädla. Olin-Scheller, C. (2011).
Sweden should urgently reform its school system to improve quality and equity Click here to watch the press conference 04/05/2015 -Sweden has failed to improve its school system despite a series of reforms in recent years. A more ambitious, national reform strategy is now urgently needed to improve quality and equity in education, according to a new OECD report. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective says that the country’s performance in the OECD’s PISA survey has declined over the past decade from around average to significantly below average. “Sweden should take advantage of the broad consensus among teachers, schools and politicians of the urgent need for reform,” said Andreas Schleicher, OECD Director of Education and Skills, launching the report in Stockholm with Swedish Education Minister Gustav Fridolin. The report recommends that Sweden: Improve the quality and attractiveness of the teaching and school leadership profession. The Swedish government asked the OECD in 2014 to review its school system.
Språk är makt | Robert Nilsson Språk är makt. Det lärde jag mig tidigt. Född och uppvuxen i en familj med två döva föräldrar så fick jag erfara det på nära håll. Min mamma var dessutom från Polen och hade dåliga förutsättningar att lära sig det nya språket – skriftspråket alltså – eftersom hon inte till fullo behärskade sitt modersmål. Det är den erfarenheten – tillsammans med det omfattande forskningsresultat pekar på – som gör att jag anser att modersmålsundervisning för invandrare och flyktingar är nyckeln till att lära sig svenska. För mig är språk en klassfråga. Det är också en fråga som skär intersektionellt – genom etnicitet, klass och kön. Män läser mindre än kvinnor. Min mamma var lokalvårdare och andra arbeten fanns inte att tillgå för henne till följd av hennes funktionsnedsättning och språkförbristningar. Min pappa däremot – han var kartritare på stadsingenjörskontoret. Men deras omvärld var tyst. I skolan, på gården och av några barns föräldrar blev jag utsatt för mobbing och vad som kan kallas funkofobi.
Teacher Quality - Still Plenty Of Room For Debate | Shanker Institute On March 3, the New York Times published one of their “Room for Debate” features, in which panelists were asked "How To Ensure and Improve Teacher Quality?" When I read through the various perspectives, my first reaction was: "Is that it?" It's not that I don't think there is value in many of the ideas presented -- I actually do. The problem is that there are important aspects of teacher quality that continue to be ignored in policy discussions, despite compelling evidence suggesting that they matter in the quality equation. In other words, I wasn’t disappointed with what was said but, rather, what wasn’t. The first thing that jumped out at me is that teacher quality is presented in a somewhat decontextualized manner. Second, the manner in which teacher quality is typically framed -- including in the Times question -- suggests that effectiveness is a (fixed) individual attribute (i.e., human capital) that teachers carry with them across contexts (i.e., it's portable).
Språkförsvaret: Startsida ”Det är dags för pedagogiken” Flera röster från myndigheter och fackförbund höjs för att skolan måste ha en mer medveten tanke kring hur IT används i undervisningen, i svallvågorna efter den senaste analysen av PISA-resultaten. Samtidigt har 380 elever i fem svenska högstadieskolor tilldelats digitala plattor där interaktiva läroböcker installerats. Anledningen är ”Det digitala lärandets möjligheter”, ett samarbetsprojekt mellan Samsung, Gleerups och Atea som inleds under hösten. I tre läsår ska skolornas elever använda de nya verktygen samtidigt som kompetensutvecklare från Atea Sverige handleder lärarna och skolledarna. Precis som titeln antyder är projektets syfte att få ökad kunskap om digitalt lärande. Åke Grönlund, professor i Informatik på handelshögskolan vid Örebro universitet ska bedriva följeforskning under projektets gång. Han ser vissa problem med hur landets skolor jobbar med digitala verktyg i dag. – Det har legat ett stort fokus på datorer och de tekniska bitarna, vilket har tagit rätt stor plats.
Hitta det rätta tänket! Jag har under en tid funderat mycket kring elevernas sätt att tänka. Ja, allas vårt sätt att tänka egentligen. Vad duktig du är. Vi behöver träna oss för att bli bättre! Förra våren hörde jag talas om Carol Dweck och hennes tankar kring fixed respektive growth Mindset. För visst är det så att träning ger resultat och att vi ibland kanske måste känna oss uttråkade för att kunna uppskatta andra stunder som roliga? Jag har pratat mycket med mina fyror om vilket tänk jag vill att vi ska ha i klassrummet. Eleverna blev direkt mycket nyfikna och som första lektion talade vi om vad dessa kan betyda. Eleverna hade mycket att säga redan under vår första lektion kring Growth mindset.
Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer – Resultatet från PISA-studien visar att it-användningen i skolan har ökat bland 15-åringar och vi vet sedan tidigare att kunskapen om hur datorerna kan användas inte hängt med. Det är viktigt att ha en genomtänkt strategi för it-användningen i skolan för att få ut maximal nytta av investeringarna, säger Anders Fredriksson, biträdande chef på resultatutvärderingsenheten, på Skolverket. Hög it-användning i skolan och låga PISA-resultat Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är som störst och användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag. Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete.
Samtalsgoogla med dina elever | Skrivateljén Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. ”Välj ett ämne och en problemformulering. När jag kom in i sonens rum satt han ensam vid sin dator med ett öppnat word-dokument framför sig. Sökord: potatis De källor han fått upp var: Wikipedia, Odla.nu – din trädgård på nätet och Svensk potatis webbplats. Han är bekymrad, det kan jag se. Jag sätter mig bredvid honom. – Du, det står här att du ska hitta på en problemformulering. Sonen tittar besvärat på mig. – Nä, men jag fattade inte riktigt vad dom menade med problemformulering…? Nej, hur skulle han kunna förstå det, helt på egen hand? Vi börja där! Vilda sökningar ger källor med olika perspektivSagt och gjort: vi googlar ihop. Forskning om potatis Är potatis nyttigt Potatisens historia Genom våra ”vilda” sökningar får vi upp mängder av källor med olika vinklar eller perspektiv: – Ja, utbrister sonen.
The Global Innovation Index - Bloomberg Business The Global Innovation Index By Peter Coy Research by Wei Lu Produced by Keith Collins, Jeremy Scott Diamond, Braulio Amado, Cindy Hoffman and Adam Pearce Methodology Bloomberg ranked countries and sovereigns based on their overall ability to innovate and identified the top 50. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Of the more than 200 countries and sovereigns evaluated, 69 had data for all six metrics. Ranking sources: Bloomberg, International Monetary Fund, World Bank, Organisation for Economic Co-operation and Development, World Intellectual Property Organization, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Other sources: Samsung, Swiss Federal Statistical Office and Unified Patents