Oxfordsystemet (källhänvisningar) Källhänvisning är en hänvisning till en källa i den löpande texten. I Oxfordsystemet - kallas också (fot-)notsystemet - består källhänvisningen i den löpande texten normalt av en upphöjd siffra efter meningen (kallas not) och en fotnot längst ner på sidan i form av en siffra som följs av förklarande text eller en källhänvisning. Tre varianter av Oxfordsystemet Om du skriver fullständig bibliografisk information i fotnoten om källan (se exempel 1 nedan) är det ibland inte nödvändigt att skriva en referenslista på slutet. Hör med din handledare/lärare vad som gäller för dig! Om källförteckning ska inkluderas samlas alla referenser i alfabetisk ordning i en referenslista längst bak i dokumentet, men före eventuella bilagor. Noter och fotnoter Fotnoten kan innehålla fullständig bibliografisk information (se exempel 1). Det är inte heller nödvändigt att skriva fullständig bibliografisk information varje gång om texthänvisning sker till samma källa flera gånger i texten.
Lätt att fejka en nyhet | Samhälle | svenska.yle.fi På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu. Facebook och Google hjälper sajterna få klick och göra pengar. I dag är det väldigt lätt att göra och publicera nyheter. Men själva framställningssättet för nyheter har inte förändrats på årtionden: man ska ha en rubrik, en ingress och passligt mycket brödtext, det vill säga sådan här löpande text. Vem som helst kan registrera en webbplats och börja publicera innehåll. En viral lögn Fejkade nyheter är ett rätt så nytt fenomen. Fejkade nyhetssajter har i huvudsak blivit till under de senaste två åren. Bland annat News Nerd, Daily Buzz Live och Empire News är framgångsrika fejkade nyhetssajter. I oktober 2014 spred National Report panik med påståendet att en familj i en liten by i Texas hade smittats av ebola och att byn därför var satt i karantän. Receptet är enkelt: anställ någon med livlig fantasi som kan hitta på rafflande rubriker och makalösa historier. 1.
Bilder visar inte allt Kopplingar till läroplanen Lgr11 Ur Samhällskunskapsämnets syfte ● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet. Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6 Information och kommunikation● Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9 Information och kommunikation● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.● Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Ur Bildämnets syfte ● Analysera historiska och samtida bilders uttryck innehåll och funktioner. Gy11 Samhällskunskap
Oxfordsystemet (källförteckning) Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser för olika typer av material enligt Oxford. Exempelsamlingen bygger i huvudsak på de rekommendationer som ges i The Chicago Manual of style. The essential guide for writers, editors, and publishers. 15 uppl. Chicago: University of Chicago Press, 2003. För information hur skriver referenser i den löpande texten se Källhänvisningar Oxford. Bok med en författare Inkludera följande (om tillgängligt): författarens efternamn och förnamn; titel; upplaga (om ej 1:a) ; Förlagsort och förlag, utgivningsår. Exempel: Rushdie, Salman. Bok med två eller flera författare Alla författares efternamn och förnamn ; titel; upplaga (om ej 1:a) ; Förlagsort och förlag, utgivningsår. Exempel: Harnack, Andrew och Kleppinger, Eugene. Bok med redaktör (antologi/samlingsverk) Samlingsverk och antologier som har en redaktör ska anges med (red.) mellan namnet och titeln. Soltes, Ori Z. E-böcker (elektroniska böcker) Bowen, Natasha K. & Guo, Shenyang. Exempel:
7 Fake Hurricane Sandy Photos You're Sharing on Social Media Fake Hurricane Sandy photos flew around Twitter and Facebook on Monday, as users shared jaw-dropping images. Unfortunately, the race to post the most striking pics has most folks skipping the all-important fact check. We've gathered up five "Hurricane Sandy" photographs that have spread on the social web, but weren't actually taken during the massive storm. Have you spotted a fake photograph? Tell us in the comments below. 1. Soldiers weather hurricane conditions at the Tomb of the Unknown Soldier. The moving photo purporting to show soldiers standing guard at the Arlington National Cemetery monument during Hurricane Sandy quickly spread on the social web. On Facebook, the group shared a real image taken during the early hours of the storm. Images courtesy of U.S. 2. Is Lady Liberty about to float away? Not exactly — the above image is a wallpaper from the film The Day After Tomorrow. 3. Sinister clouds could swallow up the Empire State Building. Image courtesy of istwitterwrong 4. 5. 6. 7.
Så kan du granska bilder med dina elever - Skolverket Människan har sedan urminnes tider tagit tillvara bildens förmåga att förmedla budskap. Genom historien har illustrationer använts för att förstärka olika sorters budskap, alltifrån grottmålningar, hällristningar och målningar på kyrkornas innerväggar, till dagens bilder tagna med digitalkamera eller framställda i datorn. Bilder kan både konkretisera och ge en upplevelsedimension åt ett visst kunskapsinnehåll, vilket både kan stödja inlärning och öka förståelsen för en text. Som någon sa: Även om en bild inte säger mer än tusen ord, så förmedlar bilden andra kunskaper än vad tusen ord skulle kunna göra. Många människor uppfattar bilder – i synnerhet fotografier i dagstidningar eller i läroböcker – som objektiva återgivningar av verkligheten. Men det är lätt att bli vilseledd av bilder, och därför är det viktigt att vi gör våra elever medvetna om att även bilder behöver granskas och värderas utifrån flera olika aspekter. Är bilden äkta? Är bilden retuscherad, förbättrad eller förfalskad?
Här är Storken – Jakob, 20, lurade hela Sverige På kort tid fick en ung man Sverige att koka med sina absurda låtsasnyheter och debattartiklar från ”arga extremfeminister”. Hans motiv? Kicken och klicken. – Det är otroligt roligt när något man skrivit ihop på en timme diskuteras av halva Sverige, och till och med kommenteras av politiker, säger Jakob till Viralgranskaren. ►LÄS MER: Nej, Gudrun Schyman vill inte förbjuda skägg Han förstår de som går på fejkartiklarna, men vissa upprörda kommentarer får även honom att häpna. – Svenska folket är väldigt dåligt på källkritik. Jakob är 20 år och bor i en mellanstor svensk stad. – Efteråt kände jag mig väldigt tom – jag hade ingen att lura längre. Satirsidan Storkens nyheter är ett välkänt fenomen för Viralgranskarens läsare. – Gudrun-artikeln var den största nyheten för Storken ever, konstaterar Jakob. ”Nu har hon gått för långt!!” ►LÄS MER: Nej, Kalle Anka kommer inte att sluta sändas på julafton Varför gör du det här? Mycket av materialet handlar om rasism och feminism. – Av ekonomiska skäl.
Länksamling källkritik av bilder - Kolla källans wiki Fotografiet behöver uppfinnas på nytt (SvD 2015-12-29) Läs en mycket intressant artikel av Håkan Lindgren om vad den digitala tekniken innebär för fotografiet. Modern teknik gör det möjligt att retuschera hur som helst, visa bilder på saker som faktiskt aldrig hänt.Bilder (Lär mer om medier, Statens medieråd) Det här avsnittet av MIK-rummet diskuterar hur vi påverkas av bilder. Till texten hör reflektionsfrågor, lektionstips och kopplingar till läroplanen.Bli bättre på källkritik (filmomediepedagogik.se) "Ett av de bästa sättet att ta reda på om en historia är falsk är att undersöka bilder som sprids i samband med storyn" skriver filmomediepedagogik.se och ger några praktiska tips på hur du kan göra.Att fuska med bilder (UR-programserie Är det sant?) Måste bilder och foton vara sanna eller får man ändra och fuska i dem? Nyhetsankaret Anna Ankare får lära sig att man inte får manipulera med bilder i nyheter. Exempel på fejkade bilder, fotobluffar mm Boktips bildmanipulering Falska kort ?
Klassiska fotomanipulationer – Konspiration 58 Kurre Hamrin har precis gjort sitt berömda 3-1-mål mot Västtyskland i semifinalen, VM 1958. TV-kameran panorerar ut över helt nybyggda Ullevi i Göteborg som kokar av glädje. Hemmanationen är på väg mot VM-final och programbladen viner i luften. Under ett kort ögonblick skymtar ett par byggnader utanför stadion förbi. Vad var det egentligen för höga tvillingbyggnader som stack upp så i 50-talets Göteborg? En efterforskning ger svaret: Ingenting! Utanför Ullevi fanns bara skog på just den platsen som kameran har fångat. Hur hänger det här ihop? CIA fejkar ett svenskt fotbolls-VM Dokumentären sändes första gången 29 maj 2002 och handlar om en rörelse under namnet Konspiration 58. Enligt Konspiration 58 ville CIA utföra ett experiment där de undersökte hur TV-mediet kunde användas för att förleda folk och hela nationer. Konspiration 58 hade en på många sätt skrattretande konspirationsteori, och vi var nog många som läste om dokumentären i tidningarna och tänkte: ”Vilka dårar!
Lektionsförslag - Bildpromenad: Det vidgade perspektivet! Man behöver inte en hel bild för att göra en bildpromenad. Det är så att verkligheten görs sig inte i helhet. Vi får den ofta i delar. Det är kanske inte så märkligt. Helheten får vi fantisera om. Och därför handlar denna bildpromenad om hur vi gestaltar en slags helhet. Jag modellar svaren… men det är för att du ska få en idé om vad en bildpromenad kan leda till: Jag ser: Jag ser färgen blåJag ser något av stålJag ser färgen gråJag ser tunna stålpinnar…Jag ser markJag ser asfaltJag ser …I see the colour blueI see the groundI see a part of a wheel Jag tror: Jag tror att detta är ett fotografi som gestaltar en del av en cykelJag tror att cykeln är blåJag tror att cykeln är delvis blåJag tror bara att själva hjulet är blåttJag tror att den som har cykeln tycker om färgen blåJag tror att cykeln är parkerad och stillaJag tror att cykeln finns på en plats där det är asfaltI believe it is a blue bicycleMe gusto azul Jag föreställer mig: Lägg till en doft: Bildpromenadens lyssnarfråga:
Omfattande plagiat i hyllade podcasten Svenska mordhistorier Svenska mordhistorier innehar plats sex bland Sveriges tio mest populära podcasts och har enligt dem själva mer än 200 miljoner lyssningar sedan starten 2016. Idag har den populäre programledaren Sebastian Krantz gjort över 150 avsnitt som i detalj går igenom turerna runt kända och okända svenska mord, genomfört en Sverige-turné med liveshowen Avsnitt noll och nyligen gett ut en bok – Svenska mordhistorier – med 12 av podcastens mest populära avsnitt i litterär bearbetning av journalisten Cyril Hellman. Omfattande plagiat Vad som däremot inte är känt är att Svenska mordhistorier i såväl sin podcast som i den nya boken i stor omfattning har plagierat och läst högt ur svenska nyhetsartiklar och bloggar – och presenterat det som sitt eget material. Kulturnyheternas granskning av boken visar att författarna vid flera tillfällen ordagrant hämtat sitt innehåll ur artiklar från bland annat Aftonbladet, Nyhetsbyrån TT och Expressen, utan att hänvisa till källan. – Man kan inte göra så.