background preloader

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning

Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning
Uttrycksformer för upptäckare - fördjupningÄmnesövergripandeSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssättUttrycksformer för upptäckare - inspirationUttrycksformer för upptäckare - fördjupningVad innebär en språkutvecklande undervisning? Uttrycksformer för upptäckare - fördjupning Syftet med det här materialet är att ge förslag på genrer som tar vara på elevernas lust att undersöka omvärlden och förmedla egna innehåll och budskap till andra. I arbetet med att stödja elevernas lärande har du som lärare nytta av fördjupad kunskap om den specifika presentationsform som ni har valt att arbeta med. Materialet innehåller fördjupningar kring 14 olika presentationsformer, både muntliga och skriftliga. Beskrivning av presentationsformerna Fördjupningsmaterialet spänner över 4 muntliga presentationsformer och 10 skriftliga. Beskrivningen av varje typ av presentationsform följer nedanstående struktur: Allmänt om presentationsformen: Hur ser den ut? Muntliga presentationer Samtal och diskussioner Rapporter

Uttrycksformer för upptäckare – inspiration Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen. Materialet är tänkt som ett metodmaterial att plocka fritt ur. Digitala presentationer Många lärare har elever med stor vana vid att använda olika typer av digitala verktyg. . Journalistiska texter Att arbeta med vetenskaps- och teknikjournalistik kan vara lärorikt på flera sätt. Årskurs 1-3 Artikeluppslag (1,3 MB) Årskurs 4-6 Reportageuppslag (1,4 MB) Årskurs 7-9 Granskande uppslag (1,1 MB) Litterära presentationer Årskurs 1-3 Diktsamling (1,5 MB) Årskurs 4-6 Serie (5,6 MB) Årskurs 7-9 Novell (1,0 MB) Fler exempel

Mer kring språkstöttning med skrivmallar och exempeltexter I förra inlägget skrev jag om språkstöttning och stödmallar och jag tänkte i detta inlägg kort berätta om hur jag använder mig av exempeltexter och stödstrukturer vid skrivandet lite mer ingående. Men först lite om vad som fick mig att landa i metoden att arbeta språkutvecklande. För två år sedan började jag fundera mer och mer på hur jag kunde stötta mina elever i språkundervisningen. Jag som språklärare trodde att jag arbetade medvetet med språket men ju mer jag läste om pedagogiken att arbeta språkstöttande desto mer insåg jag att eleverna måste få mer stöd. Jag började lägga fokus på att utgå från lästa texter som vi läste gemensamt istället för att låta eleverna läsa själv och svara på frågorna på egenhand. Skapa struktur för undervisningen – sorterade samlingar Genom att klicka på bilderna nedan kommer du till samlingarna i Pearltrees. Texttyper för svenskan Texttyper för engelskan Hur är arbetsmetoden uppbyggd? Skrivprocessen visualiserad Den röda tråden gör att det går att knyta ihop

Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 kartlägger ni var ni är någonstans i frågan och fastställer metod och en realistisk målbild.

Att våga välja bort det digitala | Gränslöst digitalt lärande I mitt klassrum, och på vår skola, har vi bestämda platser i klassrummet och läraren bestämmer. Att läraren bestämmer placeringen i klassrummet kommer ur ett förhållningssätt där vi ser till alla elevers behov. Att komma in i klassrummet och börja med att leta efter en plats att sitta på är inte en optimal start på ett nytt lärandetillfälle. Hos många elever skapar sådana tillfällen oro. När man haft eleverna i flera år så har man som lärare redan testat en mängd olika gruppkons tellationer. Även om jag ville låta slumpen avgöra, så vill jag inte lotta in dem i grupper på något ”traditionellt” sätt eller genom att använda någon grupperingsapp. Det är inte alltid som det passar bäst att använda digitala verktyg, utan ibland måste våga välja bort det. Eleverna kommer att få ta varsin lapp, med antingen en bild, en karta eller ett ord (ett som börjar med stor bokstav och ett som börjar med liten) som sedan ska paras ihop.

En spelifierad läsutmaning: 4 mil Snabb version: Läs på läsutmaningens webbsida där instruktioner och information till eleverna finns. Lite längre version med bakgrundsinformation och pedagogiska tankar återfinns nedan: Under höstterminen gick jag en distanskurs, Datorspel och lärande, vid Umeå universitet. Min spelidé grundar sig på ett uttalande av hjärnforskaren Martin Ingvar (i skriften Lära nr 5. För att sätta utmaningen i ett sammanhang har jag tittat ut en plats som ligger 4 mil från vår skola, nämligen ön Ven. Den kritik som riktas mot "gamification" handlar bland annat om man använder olika spel från spelmarknaden i undervisningen så är de inte gjorda med kursplanen och centralt innehåll som utgångspunkt utan med kommersiella intressen och underhållning som huvudsyfte. I denna läsutmaning finns flera saker som hör ihop med formativt lärande.

Vad du vill Nominalfraser - NP Vi har redan konstaterat att en fras består av ett huvudord och eventuellt en eller flera bestämningar. När ett substantiv (eller pronomen) är huvudord i en fras, kallas frasennominalfras. I litteraturen förkortas nominalfrasen NP efter engelskans Noun Phrase. Speciellt med NP är att den kan byggas ut på olika sätt med många olika bestämningar till huvudordet. I följande tabell finner du exempel på NP:n med olika attribut.Själva huvudordet är markerat med fetstil och attributen omarkerade: Attributtyper Nominalfraser Vi ser att bestämningarna ibland är framförställda huvudordet som i en liten kattKalles kaviar och ibland efterställda huvudordet som i trädet därbortadamen med hundenkatter med rivet skinn Placeringen av bestämningen varierar med typ av attribut; adjektiv- och genitivattribut är framförställda medan prepositionsattribut m fl är efterställda huvudordet. Observera! Katter bör bo på landet. Katter är förstås huvudord i subjektsNP trots att det saknar bestämningar 1.

phpSyntaxTree - drawing syntax trees made easy About phpSyntaxTree allows you to generate graphical syntax trees from labelled bracket notation phrases. You can then include the graphics into your homework or assignments. Please send your comments and suggestions to andre@ironcreek.net. Usage Enter a phrase above using labelled bracket notation. To create a node with subscript parts, separate the subscript part using the _ character. Disable color and/or smooth lines to create a more black & white printer friendly image. News 2006-08-02 - phpSyntaxTree moved to Google phpSyntaxTree is now hosted on Google Code instead of SourceForge. 2005-08-25 - We speak dutch! The dutch translation of phpSyntaxTree is now available. 2005-08-20 - We speak German! phpSyntaxTree is now also available in German! If you would like to contribute any other language, please send email to andre@ironcreek.net.

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips: 1. Vi = två bokstäver = De Oss = tre bokstäver = Dem 2. "Känner du jag?" "Känner du mig?" 3. Exempel: De sprang ikapp katten – Hon sprang ikapp katten. Exempel: Skurken letade efter dem – Skurken letade efter henne. App lär dig skillnaden Som om varken tipsen eller videon vore nog så finns det även en app som lär dig skilja på de och dem. LÄS MER: Var och vart – kan du skillnaden?

Ett halvt ark papper

Related: