background preloader

Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no

Vässa språket - om ämnesspråk i matematik och no
Vässa språket är namnet på Origos tema om vikten av att undervisa om språket i ämnesundervisningen. Här nedan finns en kort beskrivning av, och länkar till, de olika artiklarna: I Susanne Jönssons klassrum har matematik och språk alltid varit en självklar mix. De talar om trianglarna Vardagsspråk på lektionerna och ämnesspråk i läroböckerna. Snacka fackspråk! Genom att arbeta aktivt med språket i no-undervisningen har Elisabeth Lundén Levin märkt att eleverna blivit mer uppmärksamma på språk. Labbar med Kemins ABC Det är de fina nyanserna och små orden som karaktäriserar ämnesspråket, inte bara specifika begrepp. Små små ord av ämnet

Hur kan vi arbeta med kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt? Vad är kollegialt lärande? På Skolverkets webbplats sammanfattas kollegialt lärande på följande sätt: Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket. Skolverkets utvecklingspaket Skolverket har arbetat fram olika typer av material för lärare som vill utveckla sin undervisning så den blir mer språk- och kunskapsutvecklande. Läslyftet Läs- och skrivportalen - Läslyftet

Inspiration till kollegialt lärande med UR:s programserie Språkforskningsinstitutet har i samarbete med Karin Rehman som medverkar i UR:s programserie Språket bär kunskapen (Länk till annan webbplats, tagit fram ett handledningsmaterial med diskussionsfrågor, språkövningar och fördjupning. Materialet ska ses som ett underlag för diskussion i det kollegiala lärandet och utger sig inte för att vara ett heltäckande läromedel. Förhoppningen är att det ska väcka nyfikenhet, intresse och inspiration till att vilja fördjupa sig i de undervisningsmodeller som berörs i programmet. Diskussionsfrågor och förslag till övningar Här finns en handledning med diskussionsfrågor och förslag till övningar. Utifrån vilka ni är, hur mycket tid ni har och vad ni vill fokusera på väljer ni ert sätt att använda materialet. Flera träffar i följd Ni är till exempel ett arbetslag med kollegor som undervisar i olika ämnen. Ett förslag till studieplan för fyra pass om en och en halv timme.

check För mycket vardagsspråk i undervisningen Anna Maria Hipkiss, doktorand vid institutionen för språkstudier på Umeå universitet, har undersökt hur lärare och elever kommunicerar i undervisningen, rapporterar Skolporten. – Jag har följt undervisningen i tre ämnen: kemi, biolog och hem- och konsumentkunskap på två skolor i årskurs 8–9 och studerat hur lärare och elever pratar kring ämnet. Jag har också studerat klassrummens design, hur det är möblerat, vilka saker som finns och hur de används. Resultaten visade att vardagsspråket präglar undervisningen, oavsett ämne. – Det här är ett problem, då behärskning av ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång. Anna Maria Hipkiss noterade dessutom att klassrummets interiör och möblering hade betydelse för undervisning och kommunikation. – NO-lärare uttryckte önskan om mer gruppdiskussioner men hade svårt att få till det då eleverna satt parvis vända mot läraren.

Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling Boken "Språkinriktad undervisning" riktar sig till lärare i de senare åren på grundskolan och gymnasiet och behandlar språkrelaterade didaktiska frågor som ämneslärare kan stöta på när de arbetar med flerspråkiga elever. Huvudpoängen är att alla lärare aktivt måste arbeta med elevers språkutveckling menar Maaike Hajers och Theun Meestringas, två nederländska forskare. Maaike Hajers har tidigare varit gästprofessor och forskare vid flera svenska lärosäten och har lång erfarenhet av språkinriktad ämnesundervisning. Forskarna understryker att utan utvecklade språkkompetenser och kunskaper är det ytterst svårt för elever att uppnå kunskapsmålen. Ett ämnes fackspråk utmaning för alla eleverEnligt statistiken har 18 procent av svenska skolelever annat modersmål än svenska och i storstäderna är denna andel ännu högre. Flera av dessa elever har språksvårigheter och är i behov av regelrätt språkstöd. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Många skolor i Örebro arbetar med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i sin undervisning just nu. Kvalitetsutvecklargruppen samarbetar med dessa skolor som ofta har många flerspråkiga elever. Men vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och vilka elever gynnas?Foto: Navets språkklass. Alla lärare är språklärare Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar om att alla lärare måste planera sin undervisning så den blir kommunikativ, flerstämmig och fokuserar på språkets roll i ämnet. På Västra Engelbrektsskolan är arbetet med att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i full gång. Vilka elever gynnas? ”Om alla lärare har en medvetenhet om språkets betydelse för lärandet och verktyg för att på bästa sätt möta elevernas behov, har fler elever möjlighet att nå de kunskapskrav som kursplanerna ställer. Greppa språket, sid 23. Skaffa kunskap – ta del av goda exempel, ta del av forskning och bygg kontakter i sociala nätverk.

New Padagogy Wheel Helps You Integrate Technology Using SAMR Model Sometimes a visual guide comes along and it just makes total sense. That’s how I felt about Allan Carrington’s clever ‘Padagogy Wheel‘ which we featured on Edudemic last week. Check out the previous version then view the one below to see the differences. From what I can tell, putting the wheel on this site has generated a bit of buzz and I’m glad we could help spread the knowledge. But I was quite amazed this morning when I saw that the Padagogy Wheel had been updated. This new Padagogy Wheel (which honestly is less about iPads and more about technology integration now) should encourage you to focus on redefining your current standards, the current role tech plays in your classroom, and just about everything else. Want to print out the poster? The Padagogy Wheel by Allan Carrington is licensed under a Creative Commons Attribution 3.0 Unported License.

Viktigt börja tidigt med NO-texter – Min studie visar att texter bidrar till en ökad användning av det naturvetenskapliga språket och hjälper lärare att beskriva och förklara fenomen. Kopplingsschema. Att förstå ämnesspråket och att förstå ämnet hör ihop.Illustration: Gunilla Hagström Annika Mindedal är lågstadielärare. För tre år sedan blev hon antagen till Nationella forskarskolan i läs- och skrivutveckling. – Jag var nyfiken på hur man arbetar med faktatexter på mellanstadiet. Att hon valde ämnet beror dels på att det finns få studier om NO-undervisning i åldrarna 5 till 12 år och då särskilt om bruket av texter. – Det tycks finnas ett samband där de som lyckas bra på läsförståelseprovet även lyckas bra i matematik och naturvetenskap. I studien följde Annika Mindedal ett fysiktema om magnetism i en femteklass. – Studien är begränsad, men den säger ändå en del om vikten av text. Eleverna i undersökningen var intresserade och aktiva, läraren väl förberedd och entusiasmerande. Klassen använde ingen lärobok under fysiktemat.

Related: