50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. En bild som exakt berättar vad en elev förstår är vad vi strävar efter. Jag har lånat layouten och översatt en hel del från det här dokumentet: Tools for formative assessment.
Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2. I våras tog jag över en klass som var halvvägs igenom kursen svenska 2. Eleverna går andra året på gymnasiet och i den här kursen ställs det krav på att de ska kunna skriva utredande text. Detta brukar vara en utmaning för många elever. Den utredande texten ska vara objektiv, saklig och språket precist. Jag bestämde mig för att låta eleverna sammanfatta en del av den pågående debatten om digitala verktyg i skolan som startades av Håkan Danielssons debattinlägg i Dagens nyheter (20140417). Nästa lektion hade jag förberett genom att skriva fraser på tavlan som motsvarades av mer precisa uttryck hämtade ur en av de debattartiklar som eleverna skulle läsa. Efter den inledande övningen läste jag texten högt för eleverna. Nästa lektion inleddes med en genomgång av referatteknik och sedan fick eleverna i grupp jämföra vad de valt ut som centralt i debattartikeln och försöka komma överens om vilka punkter som kunde plockas bort och vilka som behövde läggas till. Att diskutera
50 Resources For Teaching With Bloom's Taxonomy - Simple suggestions for applying the taxonomy to kindergarten-level children. Lesson Planet: This source gives the goods on creating complete lesson plans using Bloom’s Taxonomy. Prezi: Enjoy this stylish Prezi presentation on Bloom’s Taxonomy. Iowa State U.: This is a wonderful tool to build learning objectives based on Bloom’s Taxonomy. The Differentiator: Teachers and students can work together using this source to design creative activities; provides resources, content and the verbs. Slideshare: Based on Bloom’s Taxonomy, this presentation shows how to apply the principles for high-order technology skills. The Literary Link: This is a list of book review questions to use in the classroom. Vague Verbs: A quick list of verbs to stay away from when using Bloom’s Taxonomy. Educators Technology: Unique approach to using Bloom’s Taxonomy to Twitter. Bloom’s Taxonomy: This is an official iTunes app on Bloom’s Taxonomy. PLP Network: Poses the view of focusing more on creating using Bloom’s Taxonomy.
Planning to be great The new year is well underway at Durrington High School. Due to the local reorganisation of schools in our area, we had a double transition year. We welcomed 330 new Y7 students for the first time, alongside 330 new Y8 students at the same time – 660 new students in all! So, it’s back to our core business – great teaching in the classroom. The quote above should underpin our teaching – if students are going to believe that they can be successful, they need to experience success. The Sutton Trust report, ‘What Makes Great Teaching? Content knowledge. Quality of instruction. Alongside this, the authors name the following strategies as being myths that have little impact on learning: lavishing low achieving students with praise;encouraging students to discover ideas for themselves;grouping by ability;rereading as a revision tool;attempting to improve motivation before teaching content;teaching to ‘learning style’;the idea that active learning helps you remember. 2. Finally, questioning.
Why AfL might be wrong, and what to do about it Some cows are so sacred that any criticism of them is fraught with the risk of bumping up against entrenched cognitive bias. We are fantastically bad at recognizing that our beliefs are often not based on evidence but on self-interest, and it’s been in everyone’s interest to uphold the belief that AfL is the best thing that teachers can do. When confronted with ‘others’ who disagree with our most fervently held beliefs, we tend to make the following series of assumptions: They are ignorantThey are stupidThey are evil When in the past I have been critical of AfL (or anything else) the most common responses is that I don’t understand it. When I present the incontestable evidence that I do understand it, opponents often treat me as if I’m a bit silly: only an idiot could believe anything so ludicrous and patently untrue. So, can we just assume that we’ve already gone through all that unpleasantness and just engage in the argument I’m presenting? But you can’t. Well, now. In conclusion
Principles of Effective Teaching Teachers are always being offered lists of principles, axioms, tenets, precepts – the magic beans of teaching. We’re desperate to make sense of it all – to make something very complicated, simple and easy to grasp. Whether it’s the #5minplan series from @TeacherToolkit or something like my own Lesson Observation Checklist, there’s a demand for handy ready-reckoners of one form or another. This diagram from Andy Tharby and Shaun Allison’s Every Lesson Counts, is a rare example of where this has been done well – not least because they’ve got a whole chapter in the book to support each of the ideas summed up neatly here: The work by Barak Rosenshine, compiling ten golden nuggets from research, is another good example. This week I encountered two more lists. Another was by James Ko for CfBT: Effective Teaching: A review of research and evidence. With all these lists flying around, I thought I’d write my own set of principles. 12 Principles for Effective Teaching 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.
En bra lektion | Skola 365 Dagens inlägg skrivs av Fredrik Sandström, lärare i Arboga och ansvarig för webbplatsen Lektionsbanken där lärare inspirerar lärare med goda lektionsidéer. Idag prioriterar vi lärare i den dagliga verksamheten många andra saker än undervisning. Undervisning kommer ofta på tredje, fjärde och ibland till och med på femte plats. Det äger rum möten i klassrummet, varje dag, varje lektion. En bra lektionen har ett bestämt syfte där fokus snarare ligger på lärande än görande. Ämnesspråk är nyckeln till elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Eleverna omges av text i alla ämnen. Före-under-efter-läsning-aktiviteter och Läsförståelsestrategier är två strategier som jag använder vid planeringen. Ämesspråk är nyckeln /…/ Det innefattar att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, fakta och centrala tankegångar men också de känslor och åsikter som ämnet väcker. Aktiviteterna under lektionen måste svara upp mot syftet.
Var tog gloslistan vägen? (1): Varför nämns inte vokabulär i ämnesplanen för engelska? For too long, second language teaching has been dominated by an emphasis on communication, but accurate communication depends largely on an extensive knowledge of vocabulary. A good curriculum is based on student needs, and vocabulary knowledge is high on student priority lists. - Keith Folse (2004) Alla engelsklärare tycker såklart att det är viktigt med ord. I den här bloggserien kommer jag försöka utreda vad som har hänt med didaktiken kring ordinlärning, men också hur man skulle kunna arbeta istället. I den här första inledande delen kan det dock vara värt att stanna upp en stund och fundera på varför - de så viktiga - orden har hamnat i baksätet i svensk och internationell andraspråksundervisning. Länge har språklärare klagat på elevernas bristande ordförråd, medan styrdokument och experter har fokuserat på motivation, kommunikation, ”övergripande betydelse”, lärstilar, analys, kritiskt tänkande och en mängd andra språkliga och supra-språkliga förmågor. Var tog gloslistan vägen? 1.
Lättare lärande- Digitala pedagog-hacks Alla vill vi ha upp energin i klassrummet vid den här tiden på året. Kahoot! har blivit ett omåttligt populärt verktyg för att göra snabba, lustfyllda kunskapsquiz och exittickets, även i svenska skolan. Kahoot! är ett gratisverktyg som kan användas både för att starta upp och avsluta ett kunskapsområde, men också som ett kul inslag på en fest eller konferens. Verktyget består av tre olika delar: Diskussion, quiz och enkät, vilka är tänkta att användas pedagogiskt olika: Discussion består av en enda fråga där man anger ett antal svarsalternativ. Det finns en uppsjö av användarproducerade quizzer på en mängd olika språk. Det är mycket lätt att göra sitt eget quiz från scratch: Det som är svårast är att formulera sina frågor och alternativ på ett klokt sätt. Kahoot! Topplistan visar de 5 som svarat rätt snabbast, men varje spelare får besked om sin placering på sin egen enhet. Eleverna kan också skapa egna quiz genom att registrera konton. Sammanfattningsvis kan man säga att Kahoot!
Reflecting English | In search of classroom answers Eight important facts about Working Memory and their implications for foreign language teaching and learning Introduction There is no blogpost of mine which does not mention Working Memory (WM) at some point. Why? Because effective language processing and learning largely depends on how well Working Memory performs. In fact, apart from automatic processes – which bypass WM’s attentional control – all conscious processing of information (visual, auditory, etc.) occurring in the human brain is performed by WM. Whether our students are reading or listening to target language input, translating a passage into French, planning an essay or performing an oral task it will be WM that does most or all of the work. Let us consider reading a target language text. These are but a few examples of how cognition occurs in WM. The structure of WM As the picture below shows, WM, which is located in the prefrontal cortex of the brain, is made up of three main components: A visuospatial (i.e. 2.1. WM is one of two systems which memory is made of. 2.2. Another implication refers to listening. Conclusion Like this:
Den stora utmaningen att inte prata betyg – Hård och Kideborn. Vi, som så många andra, arbetar väldigt mycket med formativ bedömning på vår skola. Samtidigt har vi också väldigt många bra diskussioner om hur man kan tänka kring betyg och bedömning på individuella uppgifter. Ska vi prata betygsbokstäver, peka på matriser eller göra någonting helt annat? Vilket. Jag tror alla som någon gång provat att säga till eleverna att ”Ni kommer inte få något betyg på den här uppgiften utan istället fokuserar vi på feedbacken och vad den säger” möts av ungefär samma typer av tonårsvrål. Som så många andra lärare som har kursen Svenska 3 har vi just nu fokus på det nationella proven där den första delen, uppsatsdelen, genomförs den 20/4. Övningsproven rättade jag sedan över helgen med fokus på just formativ feedback. Efter det fick eleverna tillbaka sina kommenterade övningsprov. /Sofia