Institutionen för nordiska språk - Uppsala universitet Pedagog Huddinge » Hallå där Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson… 1. Varför har ni valt att börja podda? I vårt arbete som lärare, men även privat, möter vi ofta klagomål på skolan. Det är ”Pisachocker”, dåliga studieresultat i matematik, överfulla klasser med mera. En ny rapport från OECD hittar ytterligare fel på skolan. Vi måste börja se på vårt eget yrke som värdefullt och oerhört viktigt. Detta är bakgrunden till att vi började podda. 2. I vår podcast kommer vi att hylla lärare som gör skillnad. I vårt andra avsnitt som släpps den 8 maj träffar vi Michael Lindquist, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge. 3. Efter avsnittet med ”Grej of the day ”med Micke har vi fått mycket positiv respons. ”Kul att någon lyfter skolan, det var på tiden”, ” Vad roligt att ni vågar skryta om det som är bra” är några exempel. 4. Det finns inte så många skolpoddar, men just formen podcast har vi inspirerat oss. 5. Vi skulle vilja ge alla pedagoger rådet att lyfta sin egen verksamhet.
Maya mår bättre utan läxor | Föräldrakraft När Maya, 11 år, kommer hem från skolan behöver hon återhämtning och aktivitet. Det menar hennes mamma Malin Roca Ahlgren, som precis som lärar- och författarkollegan Pernilla Alm är övertygad om att en läxfri skola skulle gynna fler barn med neuropsykiatriska diagnoser. Klockan är 14.35 torsdag eftermiddag på Kulturamas mellanstadium vid Danvikstull i Stockholm. Maya visar skolans vilrum som hon kan gå till om hon har sovit dåligt och behöver en paus under skoldagen. – ADHD innebär att man lätt blir missförstådd och kan bli irriterad på småsaker. Maya säger att hon tycker mest om ämnena bild, slöjd och teater. Efter en överenskommelse mellan hemmet och skolan har Maya inga läxor. Maya tycker att det är skönt att inte behöva bråka med sin mamma om huruvida läxorna är gjorda eller inte, och att slippa hålla reda på var skolböckerna är. Mamma Malin Roca Ahlgren, håller med. – Barn som Maya har svårt att planera, organisera, komma igång.
mynewsdesk Joacim Ramberg. Foto: Lina Bylund. Specialpedagogiskt stöd till gymnasieelever ges främst utanför ordinarie undervisning. Nära hälften av skolorna tillämpar nivågruppering av eleverna. Bland de gymnasieskolor som erbjuder specialpedagogiskt stöd är det vanligast att ge detta utanför elevernas ordinarie undervisning. – Det kan vara problematiskt att skolor väljer att flytta elever i behov av särskilt stöd från deras ordinarie sociala sammanhang. Eleverna dubbelt sorterade Ett viktigt resultat i avhandlingen visar också att drygt fyra av tio gymnasieskolor väljer att i vissa ämnen dela upp eleverna i olika nivågrupper när de organiserar sin undervisning. – De skolor som tillämpar nivågruppering allra mest är de med låga genomsnittliga betyg och som också ger mycket specialpedagogiskt stöd. Fler specialpedagoger i kommunala skolor En av de tre delstudier som ingår i avhandlingen har publicerats i tidskriften European Journal of Special Needs Education. Läs avhandlingen här.
Moralträning Moralträningen är den kognitiva delen i ART där man diskuterar utifrån olika problemsituationer, dilemman och frågeställningar. I vissa fall har eleven inte klart för sig om hur man bör leva eller varför den gör som den gör och hur detta påverkar andra. Den unge kan ha brister i den egna moralutvecklingen som leder till att den har ett självcentrerat tankesätt. I moralträningen får ungdomarna utrymme att resonera ur ett moraliskt perspektiv tillsammans med andra elever. Man använder sig av många olika pedagogiska verktyg för att göra lektionerna så varierade som möjligt. När man arbetar med värderingar i moralträningen handlar det ofta om frågor utan självklara svar. Övningar i Moralträning.
Hjälp unga hantera sina uppkopplade liv Som ständigt uppkopplad har den smarta telefonen klivit rakt in i det mest privata.Åse Victorin Cederquist och Anna Nygren Våra ungdomar mår inte bra. Stress, sömnbrist och ständig digital uppkoppling bidrar till att den psykiska ohälsan hos unga i dag är större än någonsin. Kunskapen om hjärnans och kroppens behov är generellt dålig och många föräldrar förstår inte att ta sitt ansvar som gränssättare och vägledare för sina barn. Utbilda föräldrarna och ge lärarna ett pedagogiskt verktyg om livsstilsfrågor så att unga får hjälp att hantera sitt uppkopplade liv. Annars riskerar dagens ungdomar att bli en förlorad generation. Senaste veckan har fokus i medierna, inte en dag för tidigt, lagts på problemen med ständig uppkoppling och mobilberoende. Vi människor är genetiskt gamla varelser som utvecklats under lång tid, liksom allt levande på jorden, i relation till naturen. Socialstyrelsens rapport från 2013 visar en fortsatt ökande psykisk ohälsa bland Sveriges ungdomar.
Utvecklingssamtal Det här tyckte jag var ett bra exempel på elevstyrda utvecklingssamtal i årskurs ett eller lågstadiet kanske. Något jag tänker använda och göra om så det passar mig inför utvecklingssamtalen i höst. Länk till Sara Perssons blogg: blogg-tips Hennes idé: ”Vi började med att prata om vad ett utvecklingssamtal är och varför man har det. Nästa steg var att eleverna fick skriva en egen inbjudning till utvecklingssamtalet. Efter detta var det dags att skriva dagordning för utvecklingssamtalet. När det bara var några få dagar kvar tills de första eleverna skulle ha sina samtal körde jag ett litet rollspel med en elev inför de andra där jag låtsades att vara elev och eleven min förälder. Inför själva samtalen dukar Jeanette och jag upp så många bord som behövs i klassrummet med elevens låda med arbeten, 2 dagordningar och de självbedömningar som behövs. Elever och vårdnadshavare kommer in efter hand och sätter sig och börjar. Ja, så gör vi alltså just nu.
50 enkla och formativa bedömningstekniker ~ Kilskrift Bra formativ bedömning är ofta återkommande bedömning. Bra återkommande formativ bedömning är utformad för att ge en ögonblicksbild av elevernas förståelse för materialet. Ju fler ögonblicksbilder vi får, desto en mer fullständig bild får vi av kunskapsnivån. Därför är det önskvärt att med ganska enkla medel kunna avläsa elevernas kunskapsnivå. Vi är inte alltid på topp, även om vi kan sträva efter en bedömningssituation eller en utvärdering som är 100 % effektiv. En bild som exakt berättar vad en elev förstår är vad vi strävar efter. Jag har lånat layouten och översatt en hel del från det här dokumentet: Tools for formative assessment.
Hur kan man synliggöra förmågorna? | TheBig6 | #visombärenförmåga Ja, den frågan möter jag ofta. Samma fråga från pedagoger i förskoleklass, ämneslärare i matematik och slöjd, klasslärare och fritidspersonal. Jag har arbetat med att synliggöra förmågorna i skolan på ett medvetet sätt i ett år nu. Den här sammanställningen ”The Big 5” har fått oss att tala om förmågorna i skolan, oavsett pedagogisk roll. För ganska exakt ett år sedan fick jag en idé som jag testade på mina egna barn. Det här var på höstlovet 2012. Att synliggöra veckans förmåga handlar om att ge eleverna ett språk – ett gemensamt språk. Redan andra veckan kände jag att det var något som saknades i sammanställningen ”The Big 5”. Jag vill att alla elever ska känna sig delaktiga i skolan och känna att de har möjlighet att göra sitt bästa. Men, hur synliggör man förmågorna då? Jag tror att man ska börja redan i förskoleklass. Jag har många gånger liknat förmågorna vid ett tåg ”Ett tåg lastat med förmågor…”. Svaret på frågan blir: 1. /Lotta
Kulturrådet släpper kunskapsöversikt om läsfrämjande Kulturrådet har anlitat forskaren Jonas Andersson för att ta fram en kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder, som bygger på svensk och internationell forskning. Målgrupp är alla som har intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället. Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet. En diskussion om läsningens betydelse för lärande, bildning och människors möjligheter att delta aktivt i samhället pågår på många håll. Kulturrådet har sedan 1990-talet fördelat medel till läsfrämjande projekt. The big 5, the big 6 och veckans förmåga | skolfröken fräken Tidigt i höstas gick jag med i facebookgruppen ”The big 5”. En tid senare, en mörk kväll i oktober hemma i soffan, tog jag mig tid att titta lite närmare på facebooksidan. Där blev jag sittande… Jag hittade många trevliga och bra exempel på hur lärare runt om i landet jobbade med förmågorna. Det var färgglada planscher och kunskapsträd, för att bara nämna några goda idéer. Håret stod på ända, hjärtat slog volter, jag var på g. Jag ville använda mig av dessa idéer, men göra min egen twist av det hela. Det blev en kunskapsraket, där alla barn i klassen skulle vara med. Eftersom klassassistenten i min klass, Birgitta, är fantastisk på att rita bad jag henne om hjälp att tillverka en raket, några planeter och en utomjording. I klassrummet började jag ett stort arbete med att förklara allt från Lgr 11, kunskapskrav, centralt innehåll till förmågor och just the big 5. Sedan hade jag ju turen att läsa om the big 6 och Lottas fantastiska jobb på Årstaskolan.
Digitala verktyg för formativ bedömning @ Nordström Education Skrivet av Daniel Nordström Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras löpande. Följ oss på sociala medier eller på vår hemsida för att ta del av nya uppdateringar med tips på digitala verktyg. Här hittar ni en sammanställning på olika digitala verktyg som man kan nyttja för att stödja arbetet med formativ bedömning. Sammanställningen kommer att uppdateras varje vecka. De olika verktygen är inte direkt kopplade till en specifik nyckelstrategi eller olika metoder utan det finns en stor flexibilitet och valfrihet att anpassa användandet av olika digitala verktyg i undervisningen efter behov. Foton, bilder och illustrationer För att synliggöra lärandet och förstärka texter så kan lärare och elever använda sig utav olika foton, bilder och illustrationer från t.ex. För er som vill hitta gratis fria bilder på Internet rekommenderas följande sajter: www.fotofinnaren.se Filmer
Recension av Trello - Planera och samarbeta kring projektarbeten Användningsområden Hela idén med Trello är att planera, samarbeta och organisera. Därför passar den alldeles utmärkt för skolarbete. I alla ämnen. Oavsett om du är själv eller ska göra ett grupp- eller projektarbete i skolan kan Trello vara användbar. Trello lovar att den alltid kommer att vara gratis, men tänk på att du måste ha ett konto för att kunna använda Trello och att det är 13-årsgräns på tjänsten. Att tänka på är att du i dagsläget måste vara uppkopplad för att arbeta i appen. Den här videon visar grunderna i Trello. Appen bygger på Boards, Cards och Lists. ”Board” är samlingsnamnet för hela projektet. ”Lists” kan jämföras med statusläge på aktiviteterna. ”Att göra”, ”På gång”, ”Klar”, ”Skickat för påseende”, etc. ”Cards” brukar jag se som aktivitetskort. Funktioner Appens språk är på engelska men mycket går att ändra själv. Appen har väldigt många funktioner. Skillnader mellan webb och iPadversion Som vanligt när en app kommer i mobilversion saknas det funktioner.
20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra dagen. Nedan följer 20 reflektioner som jag gjort under dessa två dagar Reflektion 1: Klasser kan vara väldigt olika. Det går inte som lärare att tro att man kan göra exakt lika i två olika klasser. Reflektion 2: Att sitta still hela tiden är mycket jobbigare än man tror! De flesta lektionerna jag var med på satt eleverna stilla i stort sett hela tiden.